Bild:

10 anledningar att springa varje dag

Publicerat: 2016-09-08   |  Hillevi Wahl

Jag är nu inne på min 62:a dag på mitt Runstreak. Det innebär att jag springer varje dag. Minst en kilometer, och max hur långt som helst. Kroppen får bestämma. I snitt har jag räknat ut att jag kutar ungefär 5 kilometer varje dag.
Innan jag startade mitt runstreak hade jag aldrig sprungit mer än tre dagar i rad. I vanliga fall, utslaget på ett år, så blev det bara 2-3 löpturer i månaden.
Så ni fattar: 63 dagar på raken! Det är ju helt fantastiskt stort! Från början hade jag siktat in mig på magiska 51 dagar, eftersom jag ville fira att jag fyllde 51 i år. Men det flyter på så bra och jag mår så förträffligt av det här, att jag fortsätter köra på. Nästa mål är 99 dagar i rad, en lagom jämn siffra, haha.
Varför ska man då springa varje dag? Här är mina tio bästa anledningar just nu:

  1. Jag springer sju minuter fortare på 5 kilometer! Slår mitt personbästa på alla distanser hela tiden. Coolt!
  2. Jag har helt omdefinierat vad en uppförsbacke är. Förr kunde jag börja gå i en liten-liten-liten backe. Men nu kutar jag rakt upp och över ganska långa sega backar med oförminskad fart. Starkt!
  3. Jag går ner i vikt. Sedan jag började mitt runstreak har jag gått ner sex kilo. Just sayin.
  4. Jag är mycket gladare. Tidigare kunde det gå lite upp och ner med humöret. Inget konstigt med det, egentligen. Men sedan jag började springa är jag liksom glad hela tiden.
  5. Jag har omdefinierat bilden av mig själv. Jag hade ingen aning om att jag kunde springa 62 dagar i rad. Nu är jag verkligen en riktig löpare.
  6. Jag har lärt känna min kropp på ett nytt roligt sätt. Kroppen har sina cykler, det märks tydligt när man känner in den varje dag. Att springa några kilometer varje dag är som att snacka med sin kropp. Att verkligen känna in den, respektera den. Det är vackert.
  7. Min ansträngningsastma är betydligt bättre! Eftersom jag slarvar med min astmamedicin när jag inte tränar, så har mitt runstreak blivit ett bra sätt att dagligen komma ihåg att ta medicinen. Därmed har jag fått ett mycket bättre flås.
  8. Jag har omdefinierat vila. Det går utmärkt att jogga två kilometer i långsamt tempo och använda det som en slags aktiv vila. Mycket bättre än att ligga platt på rygg. (Och nej, jag har inte ont någonstans, tvärtom.)
  9. Jag slipper nästan helt migränanfall sedan jag började mitt runstreak. Bara en sån sak!
  10. Jag har börjat få fart på familjen. Löparglädjen smittar!