Bild: Hillevi Wahl

#50-lopp nr 23: Vårruset Malmö

Publicerat: 2015-05-05   |  Hillevi Wahl

Åh så roligt det var att springa i sin gamla hemstad! Jag träffade flera gamla klasskamrater och gjorde high five och skrattade och kramades. Många som brukar titta på Vardagspuls ville säga hej och ta en selfie. Så himla roligt! En liten sjuårig flicka med namnet Alice på ryggen hade sprungit sitt livs första lopp. På bara fyrtiofem minuter! Hon var så glad och stolt så jag nästan började gråta, och mamman också – som visade sig träna NMT! Så där togs det också en massa bilder. Jag älskar instagrambilder, men det har ni nog fattat vid det här laget.

Ni kollar väl instagramflödet från #vårruset och #vardagspuls? Där kan det dyka upp många godbitar från vår Vårruset-turné över hela Sverige.

Malmö var först väldigt blåsigt och smågrinigt, men strax före start kom solen och strålade ner och stämningen var i topp bland alla 7000 deltagare. Det är så mäktigt när så många tjejer och kvinnor och damer i alla olika former och kläder strålar samman. Blossom var såklart proffsig på scen och eldade igång oss allihop till dem dansvänliga musiken.

Starten gick för sju olika grupper med fem minuters mellanrum om jag fattade rätt. Jag drog iväg i tredje gruppen utan tidtagning (men med egen klocka, lite koll vill man ju ändå ha). Eftersom jag skulle filma och vlogga (videoblogga) fick jag stanna med jämna mellanrum och ta en filmsnutt. Den kan ni se här ovanför om tekniken vill oss väl.

Först sprang vi ut från gamla stadionområdet där jag har sett så många MFF-matcher i min barndom och hejat på ”Di blåe”. Sedan sprang vi mot Malmö Universitetssjukhus där jag har legat inlagd för så mycket konstigheter – inte minst min scolios när jag var ung och det kan märkligt nog ha varit en av de roligaste veckan i mitt liv, tack vare rumskompisen Ullis.

Vi rundade Pildammarna där jag har matat fåglarna och åkt skridskor med pappa och vi kutade vidare mot Tallriken där jag brukade rasta min fina hund Ruff som var min barndoms bästa vän. Och överallt där vi sprang har jag lekt som barn så det var verkligen fem kilometer genom minnenas alléer. Vackert, fint och mäktigt. Och väldigt kul och välarrangerat med många hejarklacker och mycket musikunderhållning på vägen. Tack Malmö, det gjorde ni bra. High five!