Bild: Hillevi Wahl

Att springa lopp är som att vara kär

Publicerat: 2015-03-31   |  Hillevi Wahl

Det är något alldeles speciellt med att springa lopp i en stad. Det är som om man tatuerar in sitt namn med fötterna i gatan. Min stad, min stad, min, min, min! Man känner det med tårna, för varje steg. Man känner det med trampdynorna, känslan sprider sig uppåt vaderna, knäna och låren tills den når rumpan, bålen, ryggen och nacken och sedan – tjong! - rakt in i solar plexus.
Min stad!
Ända sedan jag sprang Stockholm halvmarathon 2011 har jag tänkt på det. Det är som om jag äger varenda asfaltsbit, gatusten, kurva och backar i Stockholm som vi sprang på. Bara jag åker förbi en sväng vid Vasaparken blir jag helt glad i kroppen. Det här är en plats jag känner igen. Med hela min inre känsla. Jag minns jublet. Någon kompis från träningen stod och ropade att jag såg stark ut. Och jag blev så gråtfärdigt lycklig över att hon såg mig och ropade mitt namn. 
Jag minns exakta nerförsbackar vid Slussen där jag sprang som ett flygplan för det var så härligt med en nedförsbacke. Jag minns dem alla. Sega uppförsbackar och underbara nerförsbackar. Långa raksträckor med motvind och lika långa sträckor på Söder Mälarstrand i medvind. 
Fortfarande kan jag känna den exakta känslan i kroppen när jag passerar ett gathörn där vi sprang. Även om jag sitter i en taxi. Jag kan bli helt lycklig. Jag minns vinden i håret, människorna som hejade, hur mycket det sved i låren, hur trött jag var eller hur lycklig jag var just där och då. Endorfinerna dansade jenka i huvudet och allt var så otroligt starkt. Lukterna, ljudet, sorlet, klappret av fötter i marken, någons leende, barnens framsträckta händer.
Jag kan bara jämföra långloppskänslan med att vara kär.
Har man varit kär i en stad minns man varenda gatsten. Man minns musiken. Man minns känslan i kroppen.
Vi som springer äger staden. 2011 ägde jag Stockholm och en del av mig äger fortfarande exakt de 21 kilometrarna vi sprang.
2015 ägde jag Prag, tillsammans med tiotusen andra som sprang på gatorna.
Att springa lopp är som att vara kär. Spring oftare!