Bild: Hillevi Wahl

Kära dagbok. Dag 3.

Publicerat: 2015-09-21   |  Hillevi Wahl

Elin plingade i klockan strax före sju i morse. Dags för yoga igen. Jag är egentligen inte alls någon yogamänniska och den här vansinnigt goda, men för mig ovanliga maten, gör mig otroligt pruttig. Jag var livrädd att plötsligt släppa väder mitt under en avancerad yogaövning. Och när jag berättade det för Manne efteråt utbrast han spontant:
”Jag med! Jag har pruttat oavbrutet sedan jag kom hit!”
Haha.
Efter frukost körde vi uteträning med crossfit-tema. I dag var vi bara fyra. De flesta av oss har rätt maxad träningsvärk vid det här laget. Men jag är så glad över att jag var med, det var så roligt. Elin och Elin kan verkligen entusiasmera och låta var och en köra på sin nivå.

Jag tog en promenad ner till havet och gjorde mig redo för att möta världen igen. Den där inloggade. Och alla barnen och mannen och bilarna och storstaden med allt sitt brus. Det var så tydligt att på den här ön, Svartsön, så behövde man inte ha något skyddsvärn uppe. Här blev man inte bombarderad. Här fick man bara vara den man var. I lugn och ro. Axlarna hade åkt ner en meter, kändes det som. Bröstet hade öppnats upp. Och jag tänkte, där nere vid vattnet, att jag ville verkligen försöka stanna i den här känslan. Jag ville ta med mig den känslan hem. Att vakna varje morgon och öppna upp mig för världen. Att vänta lite grand med att logga in.

Och jag är rätt övertygad om att jag kommer att åka iväg ut på landet och logga ut ibland. Det gör gott för själen.

Diplom