Bild: Fredrik Hjorth

"Löpning är en slemsport!"

Publicerat: 2015-03-24   |  Hillevi Wahl

Springskolan del 7

Sjunde löpskolepasset med Team Nordic Trail blev lika roligt som vanligt. Fattas bara. Instruktör Fredrik Hjorth får oss alla att springa med stora leenden från början till slut.
Den här kvällen stod backintervaller på schemat. Vi sprang ut i skogen och körde först i en u-backe. En u-backe är precis vad det låter som – en nerförsbacke, en dal och en uppförsbacke. Perfekt för backträning, med andra ord. Vi fick öva på att ha samma stegtempo uppför och nerför. Skillnaden skulle sitta i steglängden. Nerför skulle det vara extremt korta steg och gärna zickzack för att bromsa upp farten. På raksträckan skulle vi rulla på och i uppförsbacken skulle vi trippa som fjolliga cirkushästar med en femkrona mellan skinkorna. Inget konstigt alls.

TNT springer i backe igen

Både Maria och jag hade varit förkylda och trodde inte vi skulle orka med backintervaller, men eftersom vi fick vila mellan intervallerna gick det riktigt bra.

Vi sprang vidare in i skogen och hittade en ny backe. Nu var det dags för intervaller med kamrat. En sprang uppför medan kompisen gjorde benböj, plankan eller armhävningar.
”Nu ska ni försöka andas genom näsan!” sa Fredrik.

Detta var kvällens mest kritiska ögonblick för oss småsnoriga.

Maria tog det som en karl och försökte göra en Wassberg-snytning.

”Bra där!” ropade Fredrik lyckligt.

”Exakt så! Löpning är en slemsport! Har man inte lärt sig snyta sig i luften är man ingen riktig löpare!”
Fredrik som älskar att prata om just skavanker som skavsår och vaselin och tejp på allehanda utsatta kroppsdelar gick nu all in för att förklara exakt när man ska snyta sig. Inte på väg upp för backen, för då snyter man ut all kraft genom näsan när man bäst behöver den – utan snarare en bit innan man kommer till uppförsbacken. Helst ska man göra det utan att träffa en annan löpare med själva snoret.

”Annars får man lägga benen på ryggen och springa utav bara sjutton uppför backen!”

Med denna viktiga kunskap innanför pannbenet var det dags för nya intervaller. Som gick förvånansvärt lätt.
”Precis så funkar vi människor”, förklarade Fredrik. ”Första gången vi lär oss något nytt har vi så fullt upp med att lära oss allt och ta in hur det känns i kroppen, så det känns som om vi springer hur långt som helst. Andra gången kan vi det, då känns det som om vi flyger uppför eller nerför.”
Kroppen är fantastisk.
Hjärnan likaså.

Både Maria och jag var småsega och trötta innan passet. Men efteråt kändes det som yabbadabbadooooo!
Älska backar! Älska trailrunning! Älska skogen! Och människor som Fredrik Hjorth, som gör backlöpning hysteriskt rolig. Slemsport, ja jäklar i det.

TNT springer i backar

Alla delar i Springskolan