Bild: Hillevi Wahl

Waterbikes – vilken rolig sommargrej!

Publicerat: 2016-08-14   |  Hillevi Wahl

Men vad i jösse namn är det där som cyklar förbi?
Det var min första tanke när jag badade i Fredhäll för ett par veckor sedan. Det såg märkligt ut. Två killar som cyklade på vattnet. I varsin hög farkost. Jag hade aldrig sett något liknande.

Självklart måste jag simma dit.
”Hej, vad gör ni?”
”Cyklar.”
”Jamen, vad cyklar ni på för konstigt roligt?”
”Waterbikes. Vi hyrde de vid Tantolunden. Skitkul!”
”Är det svårt?”
”Nej, inte alls. Jättelätt, faktiskt.”
De trampade vidare. Hm, tänkte jag. Måste prova.

I går sa 13-åringe Elliot att han hade lite tråkigt. Då visade jag hemsidan för Stockholm Waterbikes.
”Vad säger du, ska vi testa?”
”Jaaa!”

Det svåraste var faktiskt att hitta själva platsen för uthyrningen. Det var en bra bit från Tanto, längs vattnet, men närmare Eriksdalsbadet. Vi hann cykla fel flera gånger innan vi kom rätt.
Väl där så gick allt smidigt. Elliot och jag fick varsin båt, sitthöjden justerades, vi fick flytvästar och kunde lägga ifrån oss värdesaker. Till Elliots stora lycka behövde han inte ens bli blöt om fötterna för att ta sig upp på cykeln.
”Ojojoj”, sa jag när jag kom upp. Mest för att jag alltid gör det med nya grejer. Elliot var stencool. Cruisade runt som om han aldrig gjort annat. Kunde till och med kliva av cykelsadeln och bara stå och hänga på sin båt.
Jag ville mer hålla i mig.
Speciellt när det kom båtar, stora båtar.
”Ojojoj vågor!”
Men det var lugnt. Vattencyklarna är otroligt stabila. Det är mer inne i huvudet som man tror att stora båtar och vågorna ska få hela ens värld i gungning.
”Mamma, ska du inte dyka i?”, sa Elliot efter ett tag.
”Nej.”
”Jo, gör det!”
Jag tog ett djupt andetag.
Okej, det var lite läskigt, men det kanske var sommarens enda chans att få dyka från en vattencykel. Ju. Längtan var – återigen - större än rädslan. Klart jag måste våga.
Det svåra, visade det sig nu, var att kränga av sig kläderna utan att kliva av cykeln och helst inte tappa någonting i vattnet. För då skulle det sjunka till botten. Alltihop.

Till slut stod jag dock i bikini och pep på ena gummiflotten.
”Okej, jag gör det!”
Plask!

Inga problem där.

Men sedan. Skulle. Jag. Ta. Mig. Upp.
”Tänk att det bara är som att hoppa upp från en bassängkant!”, tjoade Elliot glatt.
Det är jag inte heller särskilt bra på.
Inte på något snyggt sätt i alla fall.
Men jag kom upp över gummidäcket med magen, fick över ena benet och lyckades sätta mig gränsle över däcket. Sedan var det en ganska lätt grej att ta sig upp på cykeln igen. Och vi cyklade vidare.

Efteråt frågade jag Elliot vad som var bäst.
”Att det var så enkelt. Och stabilt. Och att man kunde kliva av cykeln och bara stå och hänga”.

Stockholm Waterbikes
Vad: Väldigt rolig och annorlunda sommaraktivitet där man får använda benmusklerna och trampa järnet. En ny uppfinning från Kalifornien. Stockholm Waterbikes är först i Norden.
Glöm inte: Badkläderna om ni tänker dyka i från vattencykeln!
Var: Årstalundens båtklubb, Stockholm 
När: Från 12-19, varje dag, om vädret tillåter.
Pris: 120 kronor för 30 minuter.
Läs mer och boka: http://stockholmwaterbikes.se