Bild: Leila Söderholm

Ett jobbigt besked

Publicerat: 2016-02-02   |  Leila Söderholm

Bildtext:Så här kan man se ut när man har cancer och man inte vet om det. 

Du har cancer!

Det är starka ord att höra när man inte har en aning, eller ens misstänker att det kan vara så. Jag som var i toppform, mådde bra, kände mig pigg och stark. 

Strax efter att mitt 3:e barn Lucas föddes så började min mage krångla. Den svullnade när jag ätit och jag fick gå på toaletten oftare. Eftersom jag nyss varit gravid så kopplade jag ihop problemen med graviditeten. Jag ändrad min kost som till stor del bestod av bönor, kål och olika baljväxter, då blev det faktiskt lite bättre. Det kändes inte alarmerande och förloppet var väldigt smygande, så jag var aldrig orolig.

Ett år senare så förvärrades symptomen men eftersom jag kände mig pigg, hade god aptit och var i mitt livs bästa form, så kände jag inte att det var något att kolla upp. Förrän en dag då jag såg blod i toaletten, då ringde jag direkt till en tarmläkaremottagning och bokade en tid.

Jag kände mig positiv och tänkte att det kan inte vara så illa, trots att ordet elakartad cancer känns väldigt illa. Redan dagen därpå fick jag träffa kirurger och röntgas för att se hur det stod till. Det visade sig att det var riktigt illa. Stor tumör och tydliga tecken på spridning i magen och i området runt tumören. Jag hade 50% chans att överleva, jag och min man hamnade i chock.

Vi liknade det vid att ha fått 2 kort på bordet, ett svart och ett rött. Skulle det röda vändas först skulle jag få leva, och om det svarta vändes så skulle jag dö. Det var en obeskrivlig känsla och hela kroppen reagerade som i chock. Det gick inte att äta, jag var röd om kinderna hela dagarna som om jag var för varm och ibland kändes det som om det inte gick att andas.

Hur berättar man för sina tre barn att Mamma kanske kommer att dö? Vi valde att vara väldigt ärliga, jag kände instinktivt att jag ville att de skulle lita på det jag berättade. De ska aldrig behöva tvivla på informationen de får av mig.

Februari är cancermånaden, och därför kommer jag dela med mig av mina egna erfarenheter i en serie inlägg.

Ta hand om er, Leila