Bild: Pixabay

Tinas lyckoskola: Kreativitet och lycka

Publicerat: 2016-05-09   |  Tina Löfström

Välkommen till Tinas Lyckoskola del 13.

Idag vet vi att lycka och kreativitet har ett starkt samband. I många studier inom positiv psykologi har man kunnat se hur lyckohöjande övningar ger effekter på kreativiteten. Om man mår bra blir man alltså mer kreativ. Däremot är sambandet mellan kreativitet och lycka, alltså hur de hänger ihop mindre känt. Likaså är mekanismerna bakom kreativitet fortfarande på forskningsstadiet och än finns det mycket mer att utforska inom området.

En av faktorerna som vi idag vet styr kreativitet är öppenhet. Öppenhet handlar om att ha ett intresse och en mottaglighet för fantiserande, känslonyanser, nya idéer, spännande aktiviteter och nya värderingar. En annan är intellekt – men då i kombination med öppenheten.

Vi har ett samhälleligt arv som värdesätter intellekt högre än kreativitet. Detta håller på att förändras sakta men säkert, men ännu finns det kvar i de flesta kontexter. I många sammanhang fokuserar man mycket på kognitiva förmågor som IQ, intelligens, logiskt resonerande och hårt arbete. Men ofta glöms kreativitet bort. När vi söker jobb, går i skolan eller får en utmanande arbetsuppgift så hamnar kreativiteten ofta i skymundan. Ändå så finns det en stark koppling mellan kreativitet och intelligens.

En kreativ hjärna har nämligen lättare att växla mellan kognitiva, emotionella och imaginära (drömmande, visionerande) funktioner. Ett exempel på detta är när vi ställs inför en utmaning eller ett problem som vi behöver lösa. En kreativ hjärna använder de kognitiva funktionerna för att göra sig en god överblick över problemet: Hur ser verkligheten ut? Vilka problem står jag inför? Vilka lösningar har tidigare fungerat? Samtidigt så använder den kreativa hjärnan de emotionella och imaginära funktionerna för att hitta nya lösningar, nya infallsvinklar och att skapa en vision av hur det skulle kunna se ut. Detta skapar en framtidstro på att saker kommer att lösa sig bra samt en drivkraft att genomföra lösningen. Kreativa hjärnor är alltså väldigt mångfacetterade och väldigt bra på att mixa mellan kognitiva och abstrakta lägen. De är bra på att se förbi det som är, för att lösa problem och skapa framtida positiva scenarion.

Kreativitetdödare
Vi vet att det finns vissa kreativitetsdödare, alltså situationer och sammanhang som hämmar kreativiteten från att flöda. Två av dem är Stress/press och belöningar.

Stress och press säger sig självt. Om du är stressad får du tunnelseende och har svårt att se något annat än problemet du ställts inför. Detta bekräftas i många studier. Tänk dig själv hur kreativ du känner dig när du är sen till jobbet, barnen krånglar med påklädningen, dagisfröken tittar surt på dig när du kommer försent och då du dessutom lyckas pricka in ALLA rödljus i stan. Kreativitetsnivån i det ögonblicket är noll. Tunnelseendet är maximalt. Lika så när chefen hänger över dig och hotar om indragna förmåner om du inte levererar i tid. Eller skäller om att du inte är vatten värd. Pressnivån? Max. Kreativitetsnivån? Noll. Det är detta som kallas för ”piskan” inom ledarskap. Piskan – som är synonymt med hot och press funkar inte.

Men något man inom ledarskap brukar promota är ”moroten”. Alltså att leda med positiva belöningar/betingningar istället för med piskan. Det funkar inte heller. En av mina favoritstudier bekräftar detta:

Studien gjordes på ett gäng barn som älskade att måla. Forskarna kom till skolan och lät barnen måla mot 3 olika mål. Den första gruppen fick måla för att vinna pris för den finaste teckningen. Den andra gruppen fick måla och sedan fick alla priser för sina teckningar. Den tredje gruppen fick måla utan att få någon form av belöning varken innan eller efter. Studiens resultat är inte särskilt intressant utifrån vilka som målade de finaste teckningarna. Det är en subjektiv bedömning och dessutom styr erfarenhet och andra faktorer in. Däremot är den banbrytande när det kommer till att påvisa hur motivation påverkas av belöningar. Vilken grupp tror du fortsatte att måla efter att studien var avslutad? De flesta gissar grupp två, där alla fick belöningar. Men det är fel: Det var endast barnen i den tredje gruppen som fortsatte att måla efter att studien var avslutad – alltså de som inte fick någon belöning alls. De andra två grupperna tröttnande på måleriet när de inte fick något för att göra det. Och detta var alltså hos barn som i grunden hade en egen stark drivkraft till att måla.

Belöningar ger alltså en effekt – men väldigt kortsiktigt. Detta på grund av att den inre motivationen och drivkraften dör när yttre belöningar tas till. Därför är det bäst att skrota både moroten och piskan och istället använda metoder som ökar den inre drivkraften, kreativiteten och motivationen!

Bonusläsning: Kreativitetsmyt
Som bonusläsning på ämnet vill jag passa på att spräcka en gammal myt kring kreativitet. Myten handlar om att den högre hjärnhalvan är den kreativa hjärnhalvan och att den vänstra är den logiska hjärnhalvan. Myten säger att mer kreativa personer ska använda den kreativa hjärnhalvan mer och vise versa. Det finns inget bevis för att det fungerar så. Däremot finns det bevis för att det INTE fungerar så. Ett exempel är en studie i Utah där man scannade 1000 hjärnor. Ingenting tydde på att deltagarna använde varken den ena eller andra hjärnhalvan mer eller mindre. I alla tusen hjärnor såg man aktivitet i hela hjärnan hela tiden – oavsett uppgift. Vi använder alltså hela vår hjärna lika mycket.

Kram på er!
Tina Löfström, Lyckoexpert
Följ Tina på facebook!


Tinas Lyckoskola:
Del 1: Fem grundstenar i ett lyckligt liv
Del 2: Relationer
Del 3: Positiva känslor
Del 4: Fysisk träning för oss lyckliga
Del 5: Är du optimist eller pessimist?
Del 6: Negativa känslor och att våga känna
Del 7: När du förminskar din lycka, förminskar du dig själv
Del 8: Hur ditt kroppsspråk påverkar ditt liv
Del 9: Det här styr vårt välbefinnande
Del 10: Meditation – ett mentalt gym för din hjärna
Del 11: Flow
Del 12: Styrkor