Maria Nygårds
Maria Nygårds

Namn: Maria Nygårds
Familj: Sambo och två barn i mellanstadieåldern.
Ålder: 43

Vill du ställa en fråga direkt till Maria? 
Då går det bra att mejla till maria@vardagspuls.se
Svaret publiceras sedan här i bloggen – och givetvis är du som frågeställare anonym.

Gör till vardags: Jobbar som dietist / KAM på IT-företaget Mashie samt har mitt eget företag Maria Nygårds Mat & Kommunikation där jag gör olika konsultuppdrag för Landsting, privatkunder och företag.

Tittar på: Feelgood-filmer och dokumentärer.

Lyssnar på: Musik med mycket rytm.

Vanligaste vardagsmiddagen: Kyckling, ugnsbakade potatisklyftor och sallad.

Får positivt hög puls i vardagen av: Att träna, vara på havet och träffa människor som ger energi.

Får negativt hög puls i vardagen av: Negativa människor och stress.

Har du förberett dig på något sätt inför Vardagspuls? Nej, inte direkt.

Om din mamma skulle beskriva dig hur skulle hon göra det? Min fina mamma lever tyvärr inte, men om så skulle hon nog beskriva mig som en glad och impulsiv människa som har svårt att tacka nej till roliga saker.

Vilken är den vanligaste förändringen i tillvaron som ger snabb och bra effekt? Planering och framförhållning. Det kan låta tråkigt, men det gör mycket för att slippa vardagsstress och skapa bra mat- och träningsvanor.

När du går och handlar inför veckan vad är det som alltid slinker med? Babyspenat, ingefära och naturell yoghurt.

När du ska lyxa till det lite vad gör du då? Tar en massage eller njuter av en kaffe på vacker plats.

Om du var folkhälsominister vad är det första du skulle göra då?
Jag skulle vilja satsa på mat för äldre och mat på sjukhus. Få in personal, likande måltidsvärdar på sjukhus för att ordinarie personal får ta hand om de sjuka och andra fokusera på att rätt mat serveras och på ett aptitligt sätt.

”Planering och framförhållning är nyckeln” Se alla inlägg i bloggen
Korv Bild: pixabay

Korv och hälsa

Publicerat: 2015-12-20   |  Maria Nygårds
Kategori: Hälsa

Vågar man äta korv efter alla larm?
Svaret är ja, men tänk på mängden och vilken korv du väljer. I rätt mängd och i en annars bra sammansatt kost enligt tallriksmodellen kan även en liten mängd korv få finnas med. Korv är bland annat en källa till protein.

Livsmedelsverket råd är att begränsa intaget av kött och chark till max 500 gram per vecka. De flesta i Sverige äter mycket mer än så, nämligen 75 procent av männen och 45 procent av kvinnorna. Chark är produkter som är gjorda av processat kött, som till exempel skinka, bacon, leverpastej, blodpudding och all slags korv. 

Skillnad på korv och korv
En korv består av skinn och fyllning och kan både vara animalisk och vegetarisk.
Vissa korvar är namnskyddade, det vill säga det finns vissa krav som måste uppfyllas för att få kalla det för till exempel falukorv. Ju högre kötthalt, desto finare och bättre korv.

Behövs nitrit i korv?
Kanske inte, men något behövs i alla fall för att konservera korven. Tillsatsen natriumnitrit (E250) är ett salt som har konserverande effekt, men är också bakteriedödande och ger färg åt produkten, men det finns andra sätt att konservera på. KRAV-märkta korvar och tyska vita korvar innehåller inte nitrit. KRAV-korvar har generellt kortare hållbarhet än andra korvar. Istället för nitrit använder vissa leverantörer mjölksyrebakterier för konservering.

Läs mer på Jeanette Steijers blogg om nitrit.

Sambandet chark och cancer
Det har skrivits mycket om sambandet mellan charkprodukter och cancer, framför allt tjocktarmscancer och ändtarmscancer. Bakgrunden är att WHO:s centrum för cancerforskning (International Acency for Research on Cancer, IARC) släppte en rapport där charkprodukter klassas som cancerframkallande. Exakt vad som orsakar cancer vet man inte riktigt, det kan vara nitrit, hemjärnet eller något som uppkommer vid tillagningen. Rapport från livsmedelsverket kring konsumtion av chark och rött kött och samband med cancer.

Nyttigare chark på försök
Det pågår ett EU-projekt där man tittar på om tillsatta antioxidanter i chark skulle kunna minska risken för tjocktarmscancer. Hypotesen är att cancerrisken uppstår när hemjärnet, det vill säga den typ av järn som finns i kött gör att fria radikaler bildas. En tillsats av antioxidanter skulle eventuellt kunna förhindra att de fria radikalerna skadar cellerna och därmed skulle då också cancerrisken gå ned.