Anna Malvina Svennung
Anna Malvina Svennung

Namn: Anna Malvina Svennung.
Familj: Maken Petter och stor släkt.
Ålder: 30.
Hemsida: www.annamalvina.se

Vill du ställa en fråga direkt till Anna Malvina? 
Då går det bra att mejla till annamalvina@vardagspuls.se
Svaret publiceras sedan här i bloggen – och givetvis är du som frågeställare anonym.

Gör till vardags: Är elitidrottare och aktiv i det svenska roddlandslaget (tränar ca 25 timmar i veckan). Är leg dietist med magisterexamen i kostvetenskap.

Tittar på: Aktern på min båt. Har sällan tid att titta på TV, men två klara favoriter är Spårlöst och Familjen Annorlunda.

Lyssnar på:
Allt möjligt, men helst schlager med Carola i spetsen!

Vanligaste vardagsmiddagen:
Kokt potatis med riven morot, gröna grönsaker och en klick kvarg.

Får positivt hög puls i vardagen av:
När det går framåt på träningen, exempelvis om jag sätter en teknisk detalj som jag arbetat länge med eller gör ett bra resultat på träning. Annars älskar jag att dansa, det är det bästa jag vet!

Får negativt hög puls i vardagen av: När jag inte hinner vara med familj och vänner, vilket händer allt för ofta eftersom att jag nästan alltid är upptagen med att träna.

Har du förberett dig på något sätt inför Vardagspuls? Jag har läst olika bloggar för att hitta inspiration till ett bra upplägg.

Om din mamma skulle beskriva dig hur skulle hon göra det? Hon skulle beskriva mig som glad, omtänksam och målmedveten.

Vilken är den vanligaste förändringen i tillvaron som ger snabb och bra effekt? Se till att inte bli vrålhungrig! Det undviker man genom att ha mellanmål, återhämtningsmål och snabblagad mat lättillgängligt. Då kan man slippa både dåligt humör och onödigt småätande.

När du går och handlar inför veckan vad är det som alltid slinker med? När vi göra våra ”basinhandlingar” köper vi alltid lättmjölk, kvarg, havregryn, corn flakes, torkade bönor, apelsiner, äpplen och fryst spenat.

När du ska lyxa till det lite vad gör du då? Poppar popcorn eller äter strutglass!

Om du var folkhälsominister vad är det första du skulle göra då? Jag skulle införa fler idrottslektioner per vecka i skolan. Dessutom skulle jag satsa på bra och aptitretande mat i sjukvård, skola och äldrevård för snabbare sårläkningar samt piggare barn och äldre.

”Jag är nästan alltid upptagen av att träna” Se alla inlägg i bloggen
Ska man ta kosttillskott? Bild: Anna Malvina

Ska man ta kosttillskott?

Publicerat: 2015-07-28   |  Anna Malvina Svennung

Både i idrottssammanhang och i andra delar av vardagen får jag ibland frågan om man behöver ta kosttillskott eller inte. Som så ofta när det kommer till svar på matfrågor går det inte att bara säga ”ja” eller ”nej”, utan svaret beror helt på individen och den situation som individen befinner sig i.

En bra utgångspunkt när man ska utvärdera om man behöver kosttillskott är att titta på vad rekommendationerna säger. En bra referens är att titta de Nordiska Näringsrekommendationerna. De är baserade på experters granskningar av ett stort antal vetenskapliga publikationer (även om rekommendationerna är avsedda för den allmänna befolkningen och inte för grupper eller individer med sjukdomar eller andra tillstånd som påverkar näringsbehovet).

Min slutsats blir följande: om man äter varierat, allsidigt och tillräckligt borde det räcka med vanlig mat för att få i sig de vitaminer och mineraler man behöver. Samtidigt löper vissa grupper större risk än adra att få brister, till exempel skulle många unga kvinnor behöva få i sig mer järn och många barn och äldre få i sig mer D-vitamin. Dessutom kan gravida och ammande behöva tillskott av folsyra och veganer behöva tillskott av vitamin B12.

Andra grupper som kan utveckla brist på något ämne kan vara de som äter ensidigt eller följer någon diet. Även de som tränar mycket kan ha större behov än andra, men eftersom de oftast äter mer än andra brukar de ändå täcka sina behov. Exempel på idrottssgrenar där vissa behov är större är inom kontaktidrotter. På grund av att en del får mycket sår kan deras behov av exempelvis järn öka. Ett ökat järnbehov kan även löpare ha, där de röda blodkropparna kan slås sönder av löpningens stötar. En del idrottare som kämpar med att hålla vikten nere kan också löpa större risk för brister för att de helt enkelt äter för lite.

Det finns olika typer av tillskott och nedan försöker jag reda ut begreppen lite:

Kosttillskott: Vitamin- och mineralpreparat som kan intas som komplement till den vanliga kosten. Oftast innehåller inte de några farligt höga doser så länge man följer anvisningarna på paketet.

Energitillskott: Tillskott som framförallt innehåller en stor mängd kolhydrater, som exempelvis sportdryck, sprotgel eller energikakor. Ett lätt och praktiskt sätt att få i sig energi helt enkelt. Man ska inte ska byta ut sin vanliga mat mot dem eftersom de sällan innehåller tillräckligt med vitaminer, mineraler, fibrer, fett eller protein.

Ergogena tillskott: Denna typ av tillskott innehåller ofta större mängder av näringsämnen eller andra födoämnessubstanser. Till exempel vitamin- och mineralpreparat som innehåller mellan 150% upp till 1000% av dagsbehovet. Till denna grupp räknas också ämnen som inte är varken vitaminer- eller mineraler; exempelvis gingseng, koffein eller kreatin. Alltså ämnen som vi inte behöver, men som i vissa fall tros ge en prestationsökande effekt.

Som konsument ska man vara medveten om att det i alla typer av tillskott kan förekomma otillåtna medel som ibland inte ens står med på innehållsförteckningen. Vill man vara trygg kan man se till att bara köpa tillskott som säljs på apoteket, samt kolla på röd-gröna listan för att försäkra sig om att man inte tar något dopingklassat eller annat farligt!