Människor med ätstörningar kan se friska och hälsosamma ut Bild: Mostphotos

9 livsviktiga sanningar om ätstörningar

”Det går inte att se om han eller hon har en ätstörning”

Många med ätstörningar kan se hälsosamma och friska ut men kan må väldigt dåligt å insidan. Vardagspuls hälsoinspiratör Hillevi Wahl har varit på föreläsning med en av världens ledande experter på området, Cynthia Bulik. Här listar hon 9 viktiga sanningar som du bör känna till om ätstörningar.

Publicerad 2017-10-02 | Senast ändrad 2018-02-15 | Hillevi Wahl

Det finns många falska myter och fördomar kring ätstörningar. Till exempel att det mest skulle drabba unga tjejer, att det är en modegrej, är mammans fel och att ”det växer bort”. Dessa fördomar gör att många inte söker hjälp, eller att vi runt omkring någon som drabbats känner för stor skam för att våga se och ingripa.

I veckan var professor Cynthia Bulik, en av världens ledande experter inom området, i Stockholm för att föreläsa om ätstörningar, bland annat hur det ser ut i Sverige. Cynthia Bulik vill gärna sprida 9 viktiga sanningar kring anorexi, bulimi, hetsätning och andra matmissbruk.

  1. Många med ätstörningar ser ut att vara hälsosamma och må bra, men är egentligen extremt svårt sjuka. Det går inte att se på en person om hon eller han har en ätstörning.
  2. Sjukdomen är intefamiljens fel. Tvärtom kan de anhöriga vara patientens och vårdgivarens bästa bundsförvant vid behandlingen. Familjebaserad terapi är den i särklass mest framgångsrika behandlingen. Föräldrar, syskon och partners behöver ofta lika mycket stöd som den drabbade.
  3. En diagnostiserad ätstörning är en hälsokris som kan få både personen och hela familjen att sluta fungera normalt.
  4. En ätstörning är inte ett personligt val någon gör, utan en allvarligt biologiskt påverkad sjukdom. Belöningssystemet är lite bakvänt. Det som borde kännas biologiskt farligt (som svält) känns euforiskt. Det som borde kännas bra (som mättnad) kan kännas starkt obehagligt och motbjudande.
  5. Ätstörningar diskriminerar intenågon. Ätstörningar finns överallt, bland människor av olika kön, i alla åldrar, olika etniciteter, kroppsformer, viktklasser, sexuella läggningar och i alla socioekonomiska samhällsklasser. I stora undersökningar säger exempelvis 26 procent av alla män att de har ätstörningar. 41 procent av alla kvinnor över 50 år håller dagligen på med ett beteende som är en larmsignal vid ett ätstört beteende.
  6. Ätstörningar medför en ökad risk av självmordsbenägenhet och svåra medicinska komplikationer. Anorexi har den högsta dödligheten bland alla psykiatriska diagnoser. Även i andra grupper av ätstörningar är risken för självmord extremt hög, runt 10-15 procent.
  7. Gener och miljö spelar en viktig roll i utvecklandet av ätstörningar. Genom tvillingstudier i Sverige, Norge, Finland, Danmark och USA kan forskare sett att ärftligheten är så mycket som 50-60 procent.
  8. Genom att titta på enbart gener kan man dock inte förutspå vilka som kommer att utveckla ätstörningar. ”Generna laddar pistolen, men det är miljön klämmer åt avtryckaren”, säger Cynthia Bulik. Riskmiljö är bland annat sport och idrottsutövande där vikten är i fokus. Olika dieter eller om man börjar hoppa över måltider kan trigga igång en vilande ätstörningsgen. Mobbning kan sätta igång en ätstörningsgen, BÅDE i den som är offret och den som mobbar. Mobbning kan alltså vara en så kallad biomarkör för ätstörningar.
  9. Det går att bli helt frisk från ätstörningar. Tidig upptäckt och ingripande är viktig. KBT-terapi är framgångsrik vid exempelvis bulimi och hetsätning. Men det finns individanpassade program.
  10. Tidig upptäckt och ingripande är viktig. KBT-terapi är framgångsrik vid exempelvis bulimi och hetsätning. Men det finns individanpassade program.

Här finns hjälp att få

Är du orolig för dig själv eller någon i din närhet, eller vill veta mer, så kontakta gärna de fantastiska människorna på Frisk &Fri – Riksföreningen mot ätstörningar. De kan hjälpa dig vidare.

Stockholms centrum för ätstörningar

Vill du se hela professor Cynthia Buliks föreläsning på Karolinska Institutet hittar du den här.