KBT kan vara en effektiv behandling mot hälsoångest Bild: Johnér

Hälsoångest – när oron för att vara sjuk går för långt

“Viktigt utsätta sig för obehagliga situationer"

Alla har vi någon gång oroat oss för vår hälsa eller kanske fått för oss att vi är allvarligt sjuka. Det är helt normalt och ett positivt tecken på att vi reflekterar över olika hälsorisker. Men när det går så långt att oron för att vara allvarligt sjuk tar över våra liv – ja då är det dags att göra någonting åt problemet.

Publicerad 2016-05-31 | Erika Sjöö

– Hälsoångest, eller hypokondri som vissa kallar det, är en återkommande stark oro för en eller flera allvarliga sjukdomar. Det kan till exempel röra sig om cancer, MS, hjärtsjukdom eller att man är rädd för att få en blodpropp eller hjärtinfarkt, säger Erland Axelsson, psykolog vid Karolinska Institutet i Stockholm.

Svårt att koncentrera sig på sitt vanliga liv

Studier visar att cirka 0,5 – 5 procent av befolkningen har problem med hälsoångest. Diagnosen är lika vanlig bland män som den är hos kvinnor, däremot är det fler kvinnor som söker vård för hälsoångest och ångest generellt enligt Erland Axelsson som under flera års tid studerat hälsoångest.

– Det är dock inte alla med oro för sjukdom som känner av att den blir ett problem i vardagen. Man brukar tala om ”hälsoångest” när oron börjar ta så mycket av ens tid att det är svårt att koncentrera sig på sitt vanliga liv. Man kanske får svårt att koncentrera sig på sitt arbete, känner sig sjuk eller deprimerad. En del avstår helt från sociala kontakter. De som har en så stark återkommande oro att de får en funktionsnedsättning i sin vardag bör bli erbjudna vård, säger Erland Axelsson.

Hälsoångest kan bero på obehagliga händelser

Vad hälsoångest egentligen beror är ett omtvistat ämne bland forskare som intresserar sig för diagnosen.

– Precis som med all sorts oro och ångest beror hälsoångest sannolikt på ärftliga komponenter och vad man varit med om i livet. Exakt vilka genetiska arvsanlag som är viktiga vet man för lite om liksom man inte vet vilka erfarenheter som är viktiga. En del, men inte alla, har varit med om någon obehaglig händelse som är relaterad till sjukdom, till exempel haft en anhörig som varit allvarligt sjuk eller varit i kontakt med sjukvården på något sätt. Vi vet mer om vad vi kan göra åt hälsoångest än vad den beror på, säger Erland Axelsson.

”Viktigt utsätta sig för obehagliga situationer”

Just nu arbetar Erland Axelsson och hans kollegor med en stor studie om psykologisk behandling av hälsoångest vid Gustavsbergs vårdcentral i Stockholm. Syftet med studien är ta reda på om behandling med kognitiv beteendeterapi, KBT, är lika effektiv när den sker via internet som när den sker traditionellt öga–mot–öga. 300 personer ska medverka i studien och i framtiden hoppas man på att internetbehandlingen ska införlivas i den vanliga vården runt om i Sverige. En tidigare liknande studie visar att två tredjedelar av de som hade hypokondri blev avsevärt hjälpta genom internetbaserad KBT.

– Det viktigaste i behandlingen är att man närmar sig sådant som är obehagligt. Det kan göras på många olika sätt. Dels är det viktigt att gradvis börja avstå från många vanor man instinktivt vill ta till för att minska sin oro för sjukdom. Till exempel är det vanligt att den som är orolig för hjärtsjukdom vill kontrollera sin puls och då handlar det om att lära sig att avstå från den typen av kontroller.

– Ett annat sätt att närma sig obehag är att utforma exponeringsövningar, det vill säga, man försätter sig medvetet i situationer där man känner en rädsla för sjukdomar, till exempel genom att besöka en sjukhusmiljö. Alla övningar är individanpassade och det vanligaste är att man går i behandling i tio till tolv veckor, säger Erland Axelsson.

"Kunskapen om hälsoångest är för liten"

Enligt Erland Axelsson är det ett stort problem att kunskapen om hälsoångest är liten på flera håll runt om i landet.

– Det man kan göra är att vända sig till sin lokala vårdcentral eller psykiatriska öppenvårdsmottagning. Dessa har ansvar för att erbjuda vård för oro och ångest, säger Erland Axelsson.

Träning bättre mot depression än medicin