Under flera års tid led Johanna Hisbro av självupplevd fulhet BDD Bild: Johanna Berghänel

Johanna drabbades av självupplevd fulhet

”Jag började gömma mig på skoltoaletten”

Allt började med en elak kommentar från en jämnårig kille. En kommentar som fick den då 15–åriga Johanna Hisbro att börja gömma sig på skoltoaletten, hålla handen för ansiktet när hon pratade och använda stora mängder smink. Allt för att dölja sådant som ingen annan lade märke till i hennes ansikte. Johanna hade drabbats av BDD, självupplevd fulhet.

Publicerad 2016-06-02 | Erika Sjöö

34–åriga Johanna Hisbro från Uddevalla beskriver sig själv som en person som alltid haft höga krav på sig själv. Som barn till en blandmissbrukare har hon dessutom ofta känt sig tvungen att vara stark samtidigt som ångest och oro funnits med i bakgrunden. När Johanna var femton år var det en jämnårig kille i skolan som sa till henne att det såg ut som om hon stoppat in snus i motvind.

– Han syftade på behåring i ansiktet. Den kommentaren gav mig en så kraftig ångestattack att jag gömde mig på toaletten. Efter det började jag att gömma mig på toaletten i skolan så gott som varje dag. Jag höll handen för munnen, undvek att vistas i solen och undvek att prata med andra, säger Johanna.

Kontrollerade sitt utseende hela tiden

Med tiden blev det bara värre. Johanna kände ett stort behov av att hela tiden kontrollera sitt utseende. Utöver behåring hade Johanna nu börjat se fläckar i ansiktet som hon störde sig på.

– Man går in i minsta detalj. Jag kände ett kontrollerande behov av att kamouflera mitt ansikte och började använda mycket smink. Jag som aldrig använt smink innan kände mig nu tvungen att sminka mig väldigt mycket bara när jag skulle gå till affären och så skulle det hålla på ända tills jag var 30 år då jag fick hjälp, säger Johanna.

Funderade på plastikoperation

När Johanna såg sig i spegeln såg hon bara fel. Ibland gick tankarna så långt att hon funderade på att göra en plastikoperation och hon gjorde ett flertal konsultationer hos olika plastkirurger. Tanken var att hon skulle genomgå en laserbehandling i hela ansiktet för att få bort de fläckar hon störde sig på.

– Men jag var för rädd för att lägga mig under kniven och det är jag glad för idag, berättar Johanna.

Blev botad genom KBT

Det var hos ett besök hos en kurator som Johanna för första gången fick höra talas om dysmorfofobi, BDD, självupplevd fulhet. Då var hon 30 år och hade skrivit en bok om hur hon ville se ut. Hon sökte information om BDD på nätet och hittade till en studie som pågick vid Karolinska Institutet. Hon ansökte om att få vara med i studien och kom in.

– Det var skönt att få KBT–terapi. Jag lärde mig att förstå mig själv och att acceptera mig själv. Men visst var det fruktansvärt jobbigt ibland. En övning handlade exempelvis om att gå till affären utan att sminka sig. Det blev en väldigt ångestladdad situation och det enda jag kunde tänka var: gå och hämta ditt kaffe, gå till kassan, betala och gå ut. Jag mötte en man som tittade på mig och jag tänkte: nu såg han det där i mitt ansikte. Men vad stolt jag var när jag kom hem sen! säger Johanna.

Uppmanar andra att söka hjälp

I dag är Johanna frisk från sin BDD även om hon fortfarande kan känna av symtomen vissa dåliga dagar.

– Men jag vet hur jag ska hantera det och hur jag ska slå bort negativa tankar. Jag tycker att det är viktigt att våga prata om BDD och uppmanar alla som tror att de har BDD eller känner någon som har det att söka hjälp, säger Johanna.

I dag lever Johanna ett stadigt familjeliv med man och tre barn.

”Man får en förvrängd spegelbild”

Psykologen Jesper Enander forskar om dysmorfofobi, BDD vid Karolinska Institutet i Stockholm. Enligt honom är kännedomen om sjukdomen inte jättestor inom vården trots att två procent av befolkningen tros har den. Det vanliga är att sjukdomen börjar i tonåren.

– BDD innebär att en person hakar upp sig på en eller flera kroppsdelar. Personen blir väldigt upptagen av defekter i utseendet som inte finns där och som andra inte kan se. Det kan handla om att man tycker att näsan har fel form, att hyn är pigmenterad eller att man är väldigt hårig. En person med BDD som ser sig själv i spegeln har en förvrängd spegelbild. Man känner stor oro över att någon ska döma en för ens utseende och det finns de som tycker att de är taskiga mot omgivningen om de går utanför dörren och visar sig, något som kan leda till att vissa isolerar sig i hemmet, säger Jesper Enander.

Gener och uppväxt kan ligga bakom 

Orsaken till BDD handlar om både arv och miljö.

– Vi vet att ungefär 50 procent har sin grund i generna och att resten har med andra saker att göra. Det kan handla om allt från mobbning, komplikationer under graviditeten eller stress, säger Jesper Enander.

Enligt Jesper Enander söker många drabbade hjälp hos skönhetsindustrin.

– Det vanligaste är att man söker sig till hudläkare eller kosmetisk kirurgi, vilket inte hjälper mot BDD utan snarare kan förvärra den. Kanske korrigerar man sin näsa men blir mer fixerad vid den efter operationen. Vissa har opererat sig så mycket att de till slut får ett defekt utseende på riktigt, säger Jesper Enander.

Studie om självupplevd fulhet – BDD

För ett par månader sedan publicerade Jesper Enander och hans kollegor vid Karolinska Institutet resultatet från behandlingsstudien som erbjöd behandling med KBT över internet mot BDD. Av de totalt 94 patienterna som deltog hade många varit sjuka i flera år och haft tidigare kontakter med hälso– och sjukvården. Var femte deltagare hade tidigare gjort i snitt minst två plastikoperationer för att försöka åtgärda upplevda fel med utseendet.

– Direkt efter behandlingsavslut hade hälften av personerna i KBT-gruppen minskat sina symtom avsevärt och var tredje person var helt botad. Behandlingen ökade också livskvaliteten för deltagarna och minskade deras depressiva symtom. Hälften av dem som hade en pågående depression vid studiens start var inte längre deprimerade efter att de avslutat sin behandling, säger Jesper Enander.

Vill du fråga Johanna Hisbro om något som berör BDD? Då är du välkommen att kontakta henne på Facebook.