KBT mot hetsätning Bild: Johnér

KBT - effektiv behandling mot hetsätningsstörning

Flera bakomliggande orsaker till störningen

Att någon gång i livet drabbas av det som kallas för hetsätningsstörning är inte helt ovanligt. Forskning visar att 1 – 4 procent av befolkningen lider av det. Men det finns hjälp att få. En ny rapport visar att kognitiv beteendeterapi, KBT, och behandling med IPT kan vara effektiv.

Publicerad 2016-05-12 | Erika Sjöö

Hetsätning. Du har säkert hört om det förut men har kanske inte riktigt koll på vad det egentligen innebär för alla har vi väl kanske ätit lite mer än vad som känts rimligt någon gång i livet.

– Fenomenet hetsätning innebär att en person äter väsentligt större mängder mat eller andra livsmedel än vad som är normalt för omständigheterna. Det behöver inte nödvändigtvis handla om flera tusen kilokalorier. Den som hetsäter är medveten om att den äter för mycket men kan inte själv sätt stopp för det och fortsätter tills den känner sig obehagligt mätt. Det är mycket vanligt att man får ångest efteråt och upplever skam och skuld efteråt, förklarar Ata Ghaderi,professor vid klinisk psykologi vid Karolinska Institutet.

Flera bakomliggande orsaker till hetsätning

Diagnosen hetsätning liknar bulimi men den som har en hetsätningsstörning stoppar inte fingrarna i munnen för att kräkas, övertränar inte eller missbrukar laxermedel. Forskning visar att 1 – 4 procent av den svenska befolkningen lider av hetsätningsstörning. Det är främst kvinnor som är drabbade men könsfördelningen är jämnare om man jämför med andra ätstörningar som till exempel anorexi och bulimi. För att få diagnosen hetsätning krävs det att man hetsäter i genomsnitt minst en gång i veckan under en period på minst tre månader. Det finns flera bakomliggande orsaker till att en person drabbas av hetsätningstörning.

– Det kan handla om allt från övervikt, återkommande försök att banta och gå ner i vikt, genetiska faktorer, mobbning och missnöje med kroppen, säger Ata Ghaderi.

KBT–behandling mot hetsätning

Det har länge forskats på fenomenet hetsätning men tidigare varit oklart vad som egentligen hjälper. Men nu visar en ny rapport från SBU att kognitiv beteendeterapi, KBT, och interpersonell psykoterapi, IPT, kan göra att hetsätningen minskar eller upphör genom att nya beteenden och förhållningssätt tränas in.

– I behandlingen jobbar patienten som en detektiv. Man frågar sig själv: Vad triggar igång mina hetsätningar? Vad får jag ut av det? Hur kan jag göra istället? Sedan kan vi exempelvis hjälpa patienten att börja äta mer regelbundet, begränsa ätandet till vissa tider och sluta banta, säger Ata Ghaderi.

Även interpersonell psykoterapi, IPT, där fokus ligger på relationer, har visat sig ge goda effekter på hetsätningsstörning. Behandlingen ges hos terapeut, ofta i grupp.

”Vi förbjuder ingenting”

Att lära sig att äta regelbundet är en viktig del av behandlingen mot hetsätningsstörning.

– Vi förbjuder inga specifika livsmedel men rekommenderar mer av det hälsosamma och mindre av det ohälsosamma. Så fort man förbjuder någonting blir man sugen på det. Det är så vi människor fungerar, säger Ata Ghaderi.

Det är viktigt att personer som misstänker att de har en hetsätningsstörning söker hjälp.

– Allt för många väntar alldeles för länge på att söka vård. Det finns många risker med att gå med ett sådant här beteende under alldeles för lång tid. Man får lägre livskvalitet, blir nedstämd och risk för att man isolerar sig. Man kan också få följdsjukdomar som till exempel diabetes, säger Ata Ghaderi.

 

Det här är hetsätning

För att beteendet ska räknas som en hetsätningsstörning ska minst tre av kriterierna nedan uppfyllas:

  • Man äter mycket fortare än normalt.
  • Man äter tills man är obehagligt mätt.
  • Man äter trots att man inte känner sig hungrig.
  • Man äter ensam på grund av skam över att äta så mycket.
  • Efteråt får man skuldkänslor eller känner sig äcklad eller deprimerad.

Källa: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering