Louise Hallin, Vardagspuls psykoterapeut. Bild: Pressbild

Hur hanterar man konflikter med sina barn?

Psykoterapeuten Louise Hallin reder ut

Psykoterapeuten Louise Hallin svarar på tittarnas frågor om konflikter med barn. Från Vardagspuls den 25 mars. 

Publicerad 2015-03-25 | peder@vardagspuls.se

Pernilla: Hur kan man förebygga konflikter vid stressade situationer? Till exempel på morgonen när det är bråttom till förskola och jobb. Min treåring är inte så samarbetsvillig och det slutar ofta i tårar.

Louise Hallin: Hej Pernilla, just treåringarna har det lite körigt med att försöka börja förstå att det inte är dom som bestämmer i hela världen. Förbered mkt kvällen innan, berätta hur morgonen ska se ut och gå upp 20 min tidigare.


Eva: Hur förhåller man sig till gränser och konsekvenser när ungdomen blivit myndig?

Louise Hallin: Hej Eva. Då får man helt enkelt mycket tydligt berätta vad man tycker och anser om tingens ordning. Föräldrarnas åsikter väger mycket tungt. Mycket mer än man tror. Se till att barnet vet era ståndpunkter.

Martina: Vi hamnar i ständiga konflikter med vår 8-åring som blir arg väldigt ofta, väldigt snabbt och väldigt mycket. Hon hinner inte hejda sig och skriker att hon hatar oss och önskar att vi vore döda. Efteråt säger hon förlåt. Hur pratar vi med henne om det här, att hon inte ska gå över gränsen och säga sådana saker trots att hon är arg?

Louise Hallin: Hej Martina, det låter som om hon har lite sen 6 till 7-årsutveckling som detta beteende är mycket typiskt för. Detta förutsatt att inget annat har hänt som är allvarligt i er omgivning eller är på väg att hända. Sätt gränserna, låt henne agera ut men i sitt rum om hon attackerar omgivningen och var sedan kvar när ledsamheten kommer. Det är då hon har förstått att hon inte kommer fram med sin lösning.


Ellen: Min systerson har autism. Behöver jag resonera annorlunda med konfliktlösning med honom jämfört med hans två syskon?

Louise Hallin: Hej Ellen. Ja, det behöver du. Med dessa barn ska man avstå från stress, uttrycka sig extremt tydligt och rakt, förbereda och berätta vad som ska hända. Han har alla känslor på plats som alla andra men förstår inte finstämda sociala signaler. Underbart begåvade ofta och delikata.


Lena: Min ena dotter argumenterar ständigt med ”att alla hennes kompisar får, men inte hon”. Hur bemöter jag detta?

Louise Hallin: Hej Lena, bekräfta det hon säger "ok så kan det vara" tyvärr gäller det inte just nu och just här. Vi bestämmer något annat. Och stå ut med motaktionen, den går över!


Karin: Vår 1,5-åriga son skrattar alltid när vi säger ifrån/skäller (och fortsätter sedan att göra samma sak). Varför gör han det? Konstig fråga kanske.

Louise Hallin: Hej Karin, han blir superförtjust i era reaktioner. I hans ålder tror man att man är jordens mittpunkt med all makt. Han hör och registrerar men ni behöver förbereda er på att det blir cirka 3 år till av repetitioner för detta och andra beteenden. Föräldraskapet är ofta en tillvaro där hot, tjat och mutor är vanliga.


Mormor Anette: Hejsan. Har ett barnbarn på nu 5 år. Väldigt klipsk och framåt, omtänksam och go. Han har alltid haft otroligt mycket kärlek och uppmärksamhet, så även nu. Han bor varannan vecka hos mamma, lillebror och lillebrors pappa och varannan hos pappa. Lillebror är ca 4 månader. Hos mamman är han med i allt, bonusfar leker mycket och mamman också. Han har liksom även nu mest uppmärksamhet just för att allt ska fungera också med ett till barn i familjen. MEN, han kan inte hantera om man INTE pratar med honom, leker med honom, tittar på honom. Om mamma någon gång svarar i telefonen så gör han något galet, ofta farligt, till exempel går ut i vägen. Han ger sig inte förrän man svarar och ger honom hela uppmärksamheten. Vi talar med honom om att vi också vill prata med varann och så där. INGET hjälper. HUR gör man? 

Louise Hallin: Hej mormor Anette, det låter som om denne unge man fått alldeles för mycket uppmärksamhet och att han är sina föräldrars centrum, som det ju ofta blir när man skiljer sig med små barn. Du behöver sluta förklara och resonera och i stället berätta att from nu så kommer ngt annat att hända om han uppför sig som han gör och så får ni försöka hitta en konsekvens för honom som han verkligen inte gillar och införa detta och stå ut med hans motreaktioner. Efter ett par ggr eller kortare så kommer han förstå. Viktigt att ni är oerhört konsekventa i övergången.


Louise: Vid vilken ålder kan man börja markera för barnet?

Louise Hallin: Hej Louise, det börjar du med direkt du blir förälder.