Erik Ahlström har står bakom plogging som betyder att jogga och plocka skräp samtidigt Bild: Privat

Plogga och gör en insats för miljön

Nya trenden fortsätter: Jogga och plocka skräp samtidigt

I våras fanns det ingen som hört talas om plogging. I dag har det blivit lite av en folkrörelse. ”Det här handlar inte bara om att plocka skräp. Det handlar om att göra människor medvetna om vad skräpet i naturen ställer till med” säger Erik Ahlström, initiativtagare till fenomenet plogging.

Publicerad 2017-10-03 | Erika Sjöö

För multisportaren och tävlingsarrangören Erik Ahlström började det med att han konstaterade att det blivit mycket skräpigare i naturen på turistorten Åre där han bodde. Han tänkte att han kunde göra något åt saken och startade ett initiativ som gick ut på att få människor att börja plocka skräp när de var ute och motionerade.

– Alla tyckte att det var roligt. Det uppstod gemenskap mellan människor och näringsliv och det blev rent och snyggt i naturen. Jag togs emot lite som en hjälte, säger Erik Ahlström.

En politisk fråga

När Erik något år senare flyttade tillbaka till Stockholm kunde han konstatera att det blivit skräpigare även där.

– Jag blev illa berörd. När jag cyklade till jobbet såg jag att samma skräp låg kvar i veckor utan att någon plockade upp det. Jag tänkte att jag kunde göra en insats även här. Jag tog med mig några löpare till Hammarbybacken för att plocka skräp. En påse fyllde vi lätt på bara någon minut. Metro gjorde film på det och det blev väldigt uppmärksammat, berättar Erik Ahlström.

Att plogga, det vill säga jogga och plocka skräp, är ett uttryck som Erik skapat. För honom handlar det om att göra nedskräpning till en politisk fråga.

– När jag åkte till Almedalen i somras såg det ut som en soptipp där, en plats där politiker, journalister och näringsliv träffas från hela världen, en plats som bör vara ett föredöme. Människor är kanske inte medvetna om att skräpet blåser i havet och att fisken vi äter innehåller stora mängder mikroplaster, säger Erik Ahlström.

Plogging uppmärksammat i Sverige

På mindre än sex månader har plogging blivit en rörelse som vuxit sig stor i hela landet. För att nå upp till en högre nivå och lyckas med visionen att få Sverige skräpfritt letar man nu efter företag, organisationer, kommuner och skolor som är villiga att samarbeta.

– Det finns cirka 60 ploggaraktiviteter i Sverige. Det arranagerar många. Både människor som joggar, går och promenerar med barnvagn. Det skräp som finns i naturen måste vi plocka upp. Nästa steg är att det inte ska slängas något skräp överhuvudtaget. Vi måste informera varandra om att varför man till exempel inte ska slänga fimpar i havet. Att de innehåller gifter som försämrar miljön. Dessutom tar det cirka fem år för en fimp att brytas ner, säger Erik Ahlström.

Vad är det konstigaste du hittat när du varit ute och ploggat?

– Häromdagen när jag var ute och ploggade med 700 skolbarn i Sickla lyckades vi samla ihop ett ton skräp. Vi hittade allt från kofötter och diabilder till en gammal bildörr. För barnen var det som att gå på skattjakt men det är viktigt att vara pedagogisk och förklara varför man inte ska skräpa ner, säger Erik Ahlström.

Ett ton skräp lyckades Erik Ahlström och 700 skolbarn i Sickla samla ihop när de var ute och ploggade.

Tips till dig som vill plogga

  • Varför inte kombinera din plogging med styrketräning eller ägna uppvämningen åt enbart plogging? Var kreativ och testa dig fram.
  • Samla ihop dina vänner till ett plogging-event.
  • Klä dig ordentligt. Använd gärna handskar och bra skor.
  • Läs mer på plogga.se eller Facebook för mer information och för att hitta plogging-event nära dig.

Så lång tid tar det för skräp i naturen att brytas ner

  • Toalettpapper 2-4 veckor
  • Tidning 6 veckor
  • Bomullsrep 1-5 månader
  • Äppelskrutt 2 månader
  • Pappkartong 2 månader
  • Mjölkkartong 3 månader
  • Ullstrumpor 1-5 år
  • Cigarettfimp 1-5 år
  • Plastpåse 1-20 år
  • Tuggummi 20-25 år
  • Plastmugg 50 år
  • Aluminiumburk 200 år
  • Engångsblöja 450 år
  • Pet-flaska 450 år
  • Fiskelina 600 år

Källa: Dagens Nyheter, Aktuell Hållbarhet.