sömn Bild: Johnér

Så påverkas kroppen av sommar- och vintertid

”Antalet hjärtinfarkter ökar sommartid”

Två gånger om året måste våra kroppar ställas om. En timme bak – och en timme fram. Och det kanske inte låter så mycket. Men vad gör det egentligen med oss människor rent biologiskt? Enligt sömnforskaren John Axelsson kan personer i riskgrupper påverkas negativt.
– Bland annat ser vi att hjärtinfarkterna ökar, framförallt när man går över till sommartid, säger han.

Publicerad 2015-10-22 | Senast ändrad 2017-03-24 | Vardagspuls

Så var det dags igen. Att ställa om sig. Och en timme hit eller dit kan väl knappast göra så stor skillnad på kroppen? Nej, inte på de flesta människor enligt John Axelsson som är sömnforskare vid Karolinska institutet i Stockholm. Men studier vid institutet visar att antalet hjärtinfarkter ökar när vi går över till sommartid. Under två veckor efter tidsomställningen till sommartid dör runt trettio svenskar i hjärtinfarkt som en direkt följd av den stress som orsakas av bytet till sommartid, skriver Dagens Nyheter som tagit del av forskningen. 
– Det finns en liten effekt på vissa personer i riskgrupper. Det är en omställningsstress och extra belastning för de som har en förhöjd risk för hjärtinfarkt, förklarar John Axelsson till Vardagspuls och säger att det är under morgontimmarna som kortisolpåslaget i kroppen är som högst och det är också då som det inträffar flest hjärtinfarkter. Även deprimerade människor kan påverkas extra negativt av sommartiden.
– Men för oss andra så innebär det inga större risker. Omställningen mellan vinter- och sommartid är en ganska normal belastning på oss.

Och enligt studien minskar hjärtinfarkterna med ungefär tio fall i oktober, när normal­tiden – vintertiden – kommer tillbaka och vi får sova en timme längre.

Här är maten som gör dig pigg i vintermörkret

Ställer om vår dygnsrytm hela tiden

John Axelsson jämför omställningen mellan sommar- och vintertid ungefär som att flyga till London.
– Och vi ställer om vår dygnsrytm hela tiden beroende på hur mycket vi vistas ute i solljuset. Som de flesta av oss lever idag är vi inte i samklang med naturen och dagsljuset på samma sätt, säger John Axelsson och förklarar att de flesta människor heller inte har en dygnsrytm som är exakt 24 timmar.
– Vissa har en lite längre rytm, andra lite kortare, så därför måste vi ställa om vår rytm lite varje dag. Alltså är det inget konstigt utan något man ändå gör naturligt mer eller mindre.
Vad tycker du själv om sommar- och vintertid?
– Jag tycker egentligen att vi borde ha sommartid året runt för vi är mer biologiskt anpassade till att gå upp innan solen går upp och att vi går och lägger oss tidigare. 

Kvällsmänniskor har svårast att anpassa sig

Samtidigt har forskare vid Ludwig-Maximillian universitetet i München kommit fram till att omställningen kan påverka kroppen mer än man tidigare trott. Enligt studien som Svenska dagbladet tagit del av såg forskarna att tidsomställningen kan påverka sömnkvaliteten.

Till Roenneberg som är professor i kronobiologi vid Ludwig-Maximilianuniversitetet säger till Dagens Nyheter att han ser många och allvarliga problem med just sommartiden och att 1,6 miljarder människor runt om i världen måste gå upp en timme tidigare på morgonen.
–  Det innebär sannolikt enorma kostnader för samhället. Vi vet från studier på skiftarbetare att de är överrepresenterade i praktiskt taget varenda sjukdom, såsom cancer, övervikt och diabetes, säger han till tidningen och menar att sommartiden införts av okunniga makthavare och byråkrater som saknar kunskap om vår biologiska klocka.
– Människor i höga positioner tenderar att vara morgonpigga och ha ett litet sömnbehov. Men de är i minoritet. Nu försöker de anpassa hela samhället till sin egen dygnsrytm, säger han.
Det verkar också enligt sömnforskarna som att kvällsmänniskor alltså har allra svårast att anpassa och förändra sin dygnsrytm.

Varför sommar- och vinterid?

Det var bland andra engelsmannen William Willett som förespråkade sommartiden. 1907 skrev han en broschyr där han framförde sitt förslag med motiveringen att soltimmarna skulle utnyttjas bättre under dagen.

I Sverige infördes sommartiden först 1916 men efter massiv protest från bönderna togs den bort. 1980 återupptogs sommartiden som sträcker sig från sista söndagen i mars till sista söndagen i oktober. Omställningen sker på helgen för att minimera påverkan på samhället.

Alla EU-länder har sommartid sedan 1996.

Källa: Svenska dagbladet