träning ortorexi Bild: Johnér

När träningen blir ett självpåtvingat måste

5 signaler på ortorexi – så känner du igen dem

Tränar du flera gånger om dagen och är väldigt noga med vad du stoppar i dig?
Var uppmärksam – ditt beteende kan vara en ätstörning och inte alls så hälsosamt som man kan tro.

Publicerad 2015-09-08 | Senast ändrad 2017-01-16 | Vardagspuls

Ortorexi syns ibland inte utanpå eftersom träning och nyttig mat symboliserar något som man ska må bra av. Men det är till en viss gräns. Mat och träning kan ta över en stor del av livet och kan leda till att arbete, studier och sociala relationer blir lidande. Detta enligt Vårdguiden som också skriver att det kan vara svårt att förstå att man behöver hjälp.

Vad är ortorexi?

Ortorexi är en ätstörning där den drabbade blir extremt fixerad av träning och hälsosam mat. Vårdguiden menar att den här livsstilen kan skapa en känsla av att ha kontroll över något, vilket man kanske inte har annars. Men när träningen blir ett måste och mer intensiv så beror det ofta på något annat än ett intresse.

Ortorexi kan lätt gå över i andra ätstörningar och därför är det viktigt att ta tecknen på allvar och i god tid. 

Varningstecken på ortorexi

– Du tränar fler gånger per dag för att känna dig nöjd.

– Du prioriterar träningen framför dina vänner en fredagskväll och tycker att det känns jobbigt att missa ett träningspass.

– Du kan få abstinens om du inte tränar.  Du kan känna dig nervös, irriterad och få skuldkänslor för att du missar en träning på grund av sjukdom eller någon skada.

– Du äter inget onyttigt. Om du har ätit något onyttigt blir träningen en kompensation för maten.

– Du blir rädd när du blir bjuden på middag eftersom du inte kan hålla din kostplan.


Så kan du få hjälp

Först måste du inse problemet och vad som är orsaken bakom fixeringen. Sedan kan du till exempel få hjälp av terapi, kbt-terapi och rådgivning kring mat och hälsa.

Det finns många klinker runt om i Sverige där du kan få hjälp. Sök på klinik ortorexi på till exempel google så får du många träffar. Du kan även prata med din husläkare, en dietist, psykolog, sjuksköterska eller kontakta din ungdomsmottagning som hjälper dig vidare.

Källa: Vårdguiden, Ylab