Antibiotika är den främsta orsaken till rubbad tarmflora Bild: Pixabay

Antibiotika främsta orsaken till en rubbad tarm

Läkare: Man bör vänta med att sätta in antibiotika

Användningen av antibiotika är inte bara ett problem med anledning av att allt fler bakterier blir resistenta. Den kan också slå ut viktiga bakterier som finns i din tarmflora och därmed ge upphov till svåra diarréer och magsmärtor.

Publicerad 2016-11-17 | Erika Sjöö

I människans tarm finns hundratals olika arter av både ”snälla” och ”onda” bakterier som är livsnödvändiga för oss. Bakterierna hjälper till att omvandla fibrer till nyttiga substanser och är viktiga för vårt immunförsvar.

Antibiotika, som används för att bekämpa bakteriella infektioner av olika slag, tar antingen helt bort vissa av dessa bakterier i tarmen eller minskar tillväxten av dem.

– En tarmflora i balans är viktig att för att till exempel ge en normal stimulans av kroppens immunförsvar, som till åtminstone 60 procent finns i mag-tarmkanalen. Typiska symtom på en rubbad tarmflora är diarré, ökad gasbildning, buksmärtor och oregelbunden tarmfunktion, säger Bengt Jeppsson, överläkare och professor i kirurgi vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet, till Vardagspuls.

Probiotika kan återställa en rubbad tarmflora

Om tarmfloran rubbas och det uppstår obalans mår vi inte bra. Faktum är att antibiotika är den främsta orsaken till att det uppstår obalans i tarmfloran. Personer som gått på en antibiotikakur kan få vänta ett halvår innan bakteriefloran i tarmen är helt återställd.

Det finns dock saker man kan göra själv för att återställa bakteriefloran. De nyttiga bakterier, probiotika som finns i yoghurt, fil, juice och fruktsoppor, kan hjälpa till att stimulera andra goda bakterier att försöka sig. Att äta mycket fibrer är också bra eftersom fibrerna fungerar som mat för bakterierna och bidrar till en mer varierad tarmflora.

Antibiotikakurer kan ge svåra diarréer

Har man riktigt otur kan man efter en antibiotikakur få stora besvär med diarré som orsakas av diarréframkallande bakterien Clostridium difficile. Bakterien, som är besläktad med andra farliga bakterier som orsakar exempelvis stelkramp, innehåller giftiga ämnen, så kallade toxiner som orsakar diarré, uppsvälldhet, tjocktarmsinflammation och ibland även svåra magsmärtor.

Mot detta svåra tillstånd ges vanligtvis just antibiotika som inte slår lika hårt mot de ofarliga tarmbakterierna men på senaste tiden har man börjat ge de drabbade ”goda” bakterier som kommer från en frisk persons avföring via lavemang och som ges direkt till tarmen. Studier pekar på att denna behandlingsform gett mycket goda resultat enligt Aktuellt om vetenskap och hälsa.

Antibiotikaresistens – ett växande problem

I dag är antibiotikaresistens ett växande folkhälsoproblem eftersom bakterier kan utveckla motståndskraft, resistens, mot olika läkemedel. Ju mer antibiotika vi använder desto mer resistenta blir bakterierna. I praktiken innebär det att bakteriella infektioner blir allt svårare att behandla vilket innebär att man måste hitta nya alternativa behandlingsalternativ om antibiotikaanvändningen inte begränsas. I vissa länder finns det bakterier som är resistenta mot nästan all antibiotika. I Sverige är antibiotikaresistensen ett växande bekymmer.

Bengt Jeppsson, överläkare och professor i kirurgi vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet, anser att vi använder för mycket antibiotika i onödan i Sverige.

– Ja, det måsta man säga även om förhållanden är mycket bättre i Sverige än i många andra länder. Man bör kanske i många situationer vänta med att sätta in antibiotika, för att se om kroppens eget immunförsvar kan hantera en infektion. Man bör också undvika att ge antibiotika till djur för tillväxtsimulering eftersom det ökar risken för antibiotikaresistens.

Källa: Aktuellt om vetenskap och hälsa, Folkhälsomyndigheten

Europeiska antibiotikadagen

Europeiska antibiotikadagen den 17 november är ett EU-initiativ som drivs av den Europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC. Syftet med dagen är att uppmärksamma att antibiotika inte bör ges i onödan eftersom risken för resistens är mycket stor.