benskörhet Bild: Johnér
 

Ortopeden pratar benskörhet i Vardagspuls studio.

Ortopeden: Benskörhet är framtidens stora aber

Allt fler män blir bensköra

Varannan kvinna och var fjärde man riskerar att bli benskör. Och siffran ökar.
Trots det är vården i Sverige dålig på att förebygga och behandla.
Det här menar Marjut Sohlman Carlström som är överläkare i ortopedi.
– Vi är dåliga på att leta upp dem med anlag – man väntar tills de bryter benet istället, säger hon.

Publicerad 2015-10-21 | Vardagspuls

I takt med att allt fler väljer läsplattan och telefonen framför cykeln eller fotbollen blir också fler bensköra. Det menar Marjut Sohlman Carlström, som är överläkare i ortopedi och som har arbetat med benbrott och ledbesvär i 25 år, större delen på Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm. 
– Vi går mot en framtid där allas ben är mjuka. Våra ungdomar sitter stilla framför sin telefon istället för att vara ute och röra på sig. Benskörheten kommer bli framtidens stora aber, säger hon och poängterar att det är framför allt en ökning bland männen som man ser nu.
– Vi ortopeder reagerar på det nu. Att många patienter redan i 35 års-åldern har mjuka ben. Och det upptäcks ju först när de bryter ben, säger Marjut Sohlman Carlström och menar att det är just det som är det stora problemet.
– Vi är så dåliga i Sverige att leta upp dem som ligger i riskzonen så man väntar tills de bryter benen. 

Varannan kvinna är benskör

Benskörhet, eller osteoporos som det heter, är annars något som drabbar mest kvinnor. Varannan kvinna i Sverige riskerar att drabbas av benskörhet enligt Socialstyrelsen. Det beror på östrogenet.
– När östrogenet börjar vackla i kroppen så bygger du inte upp benet lika fort som det bryts ner. Det anlaget bär man via släkten. Men som sagt så drabbas även allt fler män av benbrott på grund av stillasittande i ung ålder. 

Inget som syns utanpå

Men att man riskerar att råka ut för benbrott är inget som syns utanpå.
– Man kan se jättestark och vältränad ut men ändå vara benskör, säger Marjut Sohlman Carlström och pekar återigen på att vården i Sverige är alldeles för dålig på att tänka förebyggande.
– Det går ju att mäta detta för att se om man ligger i riskzonen men det prioriteras inte inom vården. 

Största boven – näst efter östrogenet är att inte motionera tillräckligt eller äta rätt som ung.
– Det är i unga år som man bygger upp skelettet så därför är det viktigt att börja träna i tidigt tonår. Det spelar roll att man tränar även när man är äldre, men man löper ändå större risk för benskörhet om man inte rört på sig när man var ung.

Lågprioriterad kvinnosjukdom

Men trots att även allt fler män drabbas anser Marjut Sohlman Carlström att benskörhet är något av en kvinnosjukdom.
– Alla kvinnor har rätt att veta om man är benskör eller inte och man kan ju mäta det. Men det finns inget system för sånt i Sverige. Man borde kolla redan efter 40 om man vet att man har det i släkten, säger hon och anser att det borde vara regelbundna kontroller, så som mammografikontroller.

Men hon får ofta höra från patienter att deras läkare nekar de mätningar.

D-vitamin hjälper inte

Läkarna vet inte varför fler på norra halvan av jordklotet drabbas av benskörhet.
– Även om det forskats jättemycket på det här så vet man inte. Men det beror troligtvis inte på D-vitamin-brist. Om man har anlag för benskörhet och bara äter D-vitamin så skulle det inte ge någon effekt. Det finns inga studier som tyder på det, säger Marjut Sohlman Carlström.
– Trots att vi här i norr bor i det mörka bältet på jordklotet där också många drabbas av benskörhet är vi i Sverige bland de sämsta att hitta osteoporos.

Så kosttillskott hjälper inte?

– Jag skulle säga att magnesium är bra att ta som kosttillskott för det är svårt att få i sig tillräckligt genom mat. Men kalcium får man från nästan all mat, till och med makaroner är kalciumberikade nu för tiden. Och varken kalcium eller D-vitamin hjälper om det inte kombineras med magnesium.

Hjälper det om kvinnor tar tillskott av östrogen?

– Man har sett att kvinnor som äter östrogen ändå drabbas av benskörhet. Det syntetiska hjälper inte på samma sätt.  

Är benskörhet genetiskt?

– Man har inte hittat någon specifik gen men man bär på anlaget. Så om många kvinnor i släkten brutit ben så är man i riskzonen.

Hur märker man om man är benskör?

– Man märker det inte alls. Man får inga symtom förrän man bryter benet. Enda sättet är att mäta benmineralhalten. Det kan man göra på vissa röntgenlaboratorium i storstäder och på flera av landets största sjukhus. Det kostar mellan 800 och 1250 kronor och tar 30 minuter att göra.

 

Här finns hjälp och stöd:
www.osteoporos.org

Så vet du om du är i riskgruppen:
Osteoporos.se

Checkmybones.se

 

Källa: Socialstyrelsen, Vårdguiden, överläkare Marjut Sohlman Carlström, verksam vid Ortho Human.

Ortopeden listar: 3 vanligaste olyckorna

1. Handledsbrott

2. Höftledsbrott

3: Ryggbrott. Att ryggkotorna sjunker ihop.


6 tips på D-vitaminkällor

  • Ägg
  • Kantareller
  • Fet fisk
  • D-vitaminberikad havredryck
  • D-vitaminberikade mjölkprodukter
  • Margarin

    Glöm inte bort att även solen ger D-vitamin, så se till att vistas lite ute varje dag!

    Källa: Livsmedelsverket