En del kvinnor märker av klimakteriet medan andra inte känner av några symtom alls Bild: Mostphotos

Det här händer när du kommer i klimakteriet

Tre av fyra kvinnor känner av värmevallningar

Ett första tecken på att klimakteriet är på ingång är att menstruationen förändras. Den kan bli mer långdragen, rikligare eller oregelbunden. Klimakteriet börjar några år innan den sista mensen och fortsätter därefter ytterligare ett antal år till. Hos vissa kvinnor upphör mensen innan fyrtio – men det är ovanligt.

Publicerad 2017-04-05 | Erika Sjöö

De minskade östrogenhalterna som sker i samband med klimakteriet kan leda till värmevallningar, svettningar, humörsvängningar, sömnproblem, irritation, nedstämdhet, urinvägsbesvär, minskad sexlust och torra och irriterade slemhinnor i underlivet, vilket kan leda till problem vid samlag.

Vissa kvinnor känner av besvär under denna övergångsålder medan andra inte märker av något alls

– Tre av fyra kvinnor känner av svettningar och värmevallningar i samband med övergångsåldern. Det är vanligt med svettningar och vallningar på nätterna. Många kvinnor blir trötta och får svårt att koncentrera sig på jobbet, särskilt om man har nattliga vallningar påverkar deras livskvalitet. Man kan inte säga att hormonförändringarna åstadkommer depressioner men man blir ofta mer skör och nedstämd och kan känna sig ledsnare, säger Mats Hammar, professor i obstetrik och gynekologi, vid Linköpings universitet.

Symtomen brukar hänga med i några år. Hälften av alla de som har fått besvär vid klimakteriet har kvar dessa de närmsta fem åren eller längre.

Mensen upphör – menopaus

När kvinnan får den sista menstruationen inträder hon i den så kallade menopausen som i genomsnitt brukar inträffa vid 51-års ålder. Vid menopaus har ägganlagen tagit slut och kvinnan kan inte längre bli gravid. Menopausen och de minskade östrogenmängderna påverkar flera organ i kroppen, däribland hjärnan, skelettet, slidan och livmodern. Tre till fyra år efter menopaus känner många kvinnor av att slemhinnorna i vaginan och huden kring slidöppningen blir skörare. Smärta vid samlag, klåda och flytningar är vanligt.

– Slemhinnorna i urinblåsan är östrogenkänsliga. När de förlorar sin östrogentillförsel kan det svida när man kissar, man kan få trängningar, kissa oftare och få ökad risk för urinvägsinfektion, säger Mats Hammar.

Det går att få behandling vid torra slemhinnor i form av svagt östrogentillskott som ges antingen i form av kräm, tabletter eller slidpiller. Många av produkterna är receptfria och finns på apoteket.

Östrogenbehandling 

Kvinnor som upplever stora problem med svettningar och värmevallningar under klimakteriet kan få läkemedel som innehåller östrogen.

– Det första alternativet är att fundera över östrogentillskott som brukar ha en väldigt bra effekt och som i princip tar bort besvären nästan helt. Man måste kombinera med gulkroppshormon om man har sin livmoder kvar så att inte slemhinnan i livmodern ska bli överstimulerad, säger Mats Hammar.

Men det kan innebära risker att gå på östrogenbehandling under lång tid och behandlingen bör inte pågå i mer än fem år.

– Om östrogenbehandling i kombination med gulkroppshormon ges i längre än fem år ökar risken något för att man ska drabbas av bröstcancer som är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Många kvinnor känner stark rädsla för att drabbas av bröstcancer och avstår därför behandling, säger Mats Hammar.

Biverkningar av östrogenbehandling

Östrogenbehandling kan ge biverkningar i form av oregelbundna blödningar, svullna bröst, nedstämdhet och irritation. Behandlingen bör avbrytas om kvinnan får kraftig huvudvärk, förhöjt blodtryck eller misstänker att hon fått en blodpropp. Typiska symtom på blodpropp är svullnad i exempelvis vaden.

Östrogen bör inte heller ges till kvinnor som haft kärlkramp, hjärtinfarkt, stroke eller haft bröstcancer eller cancer i livmoderslemhinnan.

För tidigt klimakterium

Hos vissa kvinnor börjar klimakteriet betydligt tidigare. Det finns kvinnor som slutar menstruera före 45, då kallas det tidig menopaus. För ett fåtal kvinnor upphör mensen betydligt tidigare än så, före 40-årsålder och då kallas det för prematur äggstockssvikt.

– Det finns olika skäl till tidig menopaus. Det kan bero på ärftliga faktorer eller autoimmuna faktorer, det vill säga tillstånd där immunsystemet angriper kroppens egen vävnad. Det kan också bero på att man opererat bort äggstockarna, genomgått en cellgiftsbehandling för tumör på äggstockarna eller att man strålbehandlats mot nedre delen av buken för en tumör, säger Mats Hammar.

Risk för åderförkalkning

Kvinnor som förlorar sin äggstocksfunktion tidigare än normalt har en ökad risk för att drabbas av exempelvis åderförkalkning och hjärtinfarkt menar Mats Hammar. Detta beror bland annat på att östrogen har goda effekter på blodfetterna och blodkärlsväggarna och när östrogenbildningen faller bort förlorar man dessa skyddseffekter mot åderförkalkning.

– Därför bör kvinnor med tidig menopaus bli erbjudna behandling med östrogentillskott för att på så vis minska risken för sjuklighet och mortalitet. Hos kvinnor som har tidig menopaus finns ingen ökad risk att drabbas av bröstcancer.

– Först efter att man använt hormonbehandling så länge att man nått genomsnittlig ålder för menopaus (51-52 år) har man samma risk för bröstcancer som kvinnor i allmänhet, säger Mats Hammar.

Tyckte du om den här artikeln? Då tycker vi att du ska prenumerera på vårt nyhetsbrev som är helt gratis. Prenumerera här