Bild:

Dieter förstör den gemensamma måltiden

– hur du äter är minst lika viktigt som vad du äter

Många tänker på vad de stoppar i sig rent innehållsmässigt. Men hur ser situationen ut kring måltiden? Tar du också en smoothie och kaffe i farten till jobbet eller en skål fil på kvällen för att det känns enkelt. Författaren Mats-Eric Nilsson har skrivit många böcker om mat, måltider och tillsatser och menar att det ökande ensamätandet spelar minst lika stor roll som vad man stoppar i sig.

Publicerad 2018-03-01 | Michaela Randmaa

Att samlas runt middagsbordet för att äta är inte lika vanligt längre. I dag konkurrerar den gemensamma måltiden med andra aktiviteter som träning, barnens aktiviteter eller udda arbetstider. Vi äter helt enkelt på olika platser och tider och allt oftare i ensamhet. 

Gemensamma måltider för oss samman

En annan viktig faktor som spelar roll är att många har olika typer av dieter som hindrar att vi äter en gemensam måltid. 

– Det är problematiskt att omkring 4 av 10 går på en diet. Bara att få ihop en middag eller en konferens blir helt plötsligt ett projekt. Självklart kan alla äta olika rätter men vid samma bord. Fast det är viktigt att inte glömma den grundläggande gemenskapen som uppstår när man äter ur samma gryta. Det är en historisk och kulturell aspekt som spelar stor roll. Uttryck som "kompanjon" och "dela bröd" finns inte för intet, säger Mats-Eric till Vardagspuls. 

En måltid behöver inte enbart handla om det som ligger på tallriken och att känna mättnad. 

– Många föräldrar vill exempelvis utöka sina barns ordförråd och läser därför böcker för sina barn. Men enligt en amerikansk studie har man sett att barns ordförråd utökas väsentligt vid just matbordet. 

Översköljs av kostråd - men gör det oss gott?

Vi översköljs av kostråd från medier, myndigheter och självutnämnda experter. Om vilka näringsämnen vi bör sätta i oss kopiösa mängder av – eller plötsligt börja sky som pesten. Råden är ofta helt motsatta, men de har alla en sak gemensamt. De handlar alltid om vad man bör äta, aldrig hur. 

Så tänk om detta är minst lika viktigt för vårt välbefinnande?

– Idag är det ett extremt fokus på vad som ligger på tallriken. Men jag menar att det är minst lika viktigt hur man äter och påverkar det långsiktiga välbefinnandet.

Mats-Eric menar att om man är för fokuserad på vad man äter kan det förta hela upplevelsen av måltiden. 

Dagens stress hotar måltiden

Klockan tickar och många känner att måltiden får bortprioriteras eller intas vid skrivbordet eller på väg till jobbet eller skolan. Men vad gör det med oss på sikt?

– För att tillgodose oss det vi äter måste det få ta tid enligt studier. Att laga och äta mat är något som är väldigt viktigt för människan och skiljer oss från djuren, säger Mats-Eric Nilsson. 

En del har valet att ta en längre lunch men bortprioriterar den ändå av olika anledningar. Sedan finns det många människor som inte har ett val att sitta ner i lugn och ro för att äta. I arbetssammanhang med begränsade lunchtider eller stökiga luncher i skolan. Det finns många hot mot måltiden.

Försämrad aptit vanligt hos äldre

Dieter kan påverka aptiten

Det finns många moment kring måltiderna som fyller en funktion utöver det näringsmässiga.

– Dieter kan skapa en negativ klang som mynnar ut i ett neurotiskt förhållande till mat. En måltid ska vara vara god och behaglig. Det handlar om ett kroppsligt välbefinnande, men även mentalt, socialt och kulturellt, menar Mats-Eric.

Att låta barnen vara med och laga maten kan också vara ett exempel för att öka lusten till mat.

– Många barn kan vara kinkiga med maten, men det kanske också beror på att de inte vet vad som är i, att låta dem vara med har också en social funkion som skapar gemenskap, säger Mats-Eric.

Bästa tipsen för en lyckad måltid

– Ett av mina bästa tips för en lyckad måltid är att faktiskt avsätta tid och prioritera bort annat. Har barnen för många aktiviteter så att det alltid blir stressigt, ta bort någon aktivitet.

– Ett annat tips är att ta bort alla skärmar. Stänga av TV:n och lägga bort alla mobiler och paddor under den gemensamma måltid. 

Ensamätandet allt mer vanligt

Mats-Eric ser ett problem med att måltidssituationen har övergått till att man allt oftare äter ensam. I USA finns exempelvis något som kallas "flex-eating" vilket innebär att alla äter olika saker under olika tider under loppet av två timmar.

– En grundföritsättning för en lugn och social matsituation är att alla sitter ned vid samma bord och äter.

Det finns väsentliga skillnader mellan frivilligt och ofrivilligt ensamätande. En del har exempelvis möjligheten till att äta en längre lunch men använder tiden till att uträtta saker eller jobba in lunchen. Andra kanske inte har mer än tjugo minuters lunch eller sitter på ett äldreboende med begränsade resurser. Även stökiga skolluncher kan göra att barn och unga inte har ro att sitta ner i lugn och ro för att äta.

Vad vill du förmedla med det du skriver i din bok? 

– Måltiden är människans största uppfinning och den betyder så otroligt mycket på så många plan, säger Mats-Eric.