Resistent stärkelse finns i bananer Bild: Johnér

Dietisten: Därför ska du äta omogna bananer

Resistent stärkelse bra för dina tarmbakterier

Just nu är det mycket prat om resistent stärkelse som verkar vara en viktig antiinflammatorisk komponent i kosten. Vardagspuls dietist Sofia Antonsson tipsar om vad du ska äta för att få i dig resistent stärkelse.

Publicerad 2017-03-01 | Senast ändrad 2017-03-02 | Sofia Antonsson

Stärkelse är växternas sätt att lagra energi. Normalt börjar nedbrytningen av stärkelse redan i munhålan. Den ger ett relativt snabbt blodsockersvar när den bryts ner i tunntarmen. Resistent stärkelse däremot är en form av stärkelse som inte bryts ner i tunntarmen. I stället färdas den hela vägen ner till tjocktarmen där den frigör fettsyror som till exempel smörsyra. Därför räknas den som en fiber, eller prebiotika, alltså mat till tarmbakterierna.

Ny forskning visar att ett dagligt intag på 30 gram resistent stärkelse kan ha positiv effekt på flera kroniska sjukdomar samtidigt som den gör våra tarmbakterier glada. Den resistenta stärkelsen påverkar alltså tarmbakterierna positivt och ger mättnad, lägre blodsocker och minskad risk för tarmcancer.

Gör så här om det bullrar i magen

Var hittar man då den här nyttiga stärkelsen? En bra källa är nerkyld potatis. Det beror på att stärkelsen återgår till sin tidigare struktur, blir mer svårtillgänglig för kroppen att bryta ner och höjer på så sätt inte blodsockret som den annars gör i uppvärmt tillstånd.

Det finns även resistent stärkelse i omogna bananer, linser, bönor, havre och råris.

Dessutom fermenteras resistent stärkelse långsamt till skillnad från FODMAPs som snabbt fermenteras och ger symtom.

Om det ändå skulle bullra i magen när du ätit resistent stärkelse, minska mängden och öka successivt.

Låg FODMAP-alternativ på resistent stärkelse:

1 omogen banan 4,7 g

30 g havregryn 4,5 g

65 g kokta linser 3,5 g

1 kall, kokt, potatis med skal 4 g

1 dl kallt råris 2 g

1 skiva fullkornssurdeg 2 g Sofia, leg dietist