Hand med läkemedelspiller Bild: Johnér

Vanliga preparaten du lätt kan bli beroende av

Sänker ofta livskvaliteten

Visste du att nässpray kan göra dig ännu mer täppt och ge sömnproblem? Trots det blir det ett allt vanligare preparet som missbrukas. Här har vi listat tre bovar som kan skapa ett beroende och sänka din livskvalitet.

Publicerad 2016-05-10 | Vardagspuls

1. Smärtstillande

Treo eller Alvedon? Eller kanske Ipren eller Voltaren? Det är inte ovanligt att ta en tablett lite då och då – av gammal vana. Det kanske känns bättre, för att du mentalt känner att du behöver det. Men hjälper det verkligen, eller är det bara placebo? Missbruket av receptfria läkemedel har blivit större efter att marknaden öppnade upp för att sälja medicin på andra ställen än bara apoteket. Men bara för att tabletterna är receptfria så innebär det inte att det är helt ofarligt att missbruka. Faktum är att du kan få mer huvudvärk av att ständigt inta olika typer av smärtstillande tabletter. Det finns nämligen en form av värk som kallas läkemedelsutlöst huvudvärk som uppstår genom överkonsumtion av receptfria smärtstillande läkemedel. Det är en form av abstinensvärk som uppstår på grund av bristen på smärtstillande medel i kroppen.

Förgiftning

Det är heller inte ovanligt med förgiftning av vanliga smärtstillande tabletter som exempelvis Ipren – som man kanske egentligen tror är rätt harmlösa. Vanliga symptom är illamående, kräkningar och magsmärtor. Överdosering av ibuprofen som är det verksamma ämnet i Ipren kan skada njurarna och öka risken för magblödningar. I kombination med alkohol kan det leda till akut njurpåverkan med kramper och i värsta fall medvetslöshet som följd.

Överkonsumtion av paracetamol som finns i exempelvis Alvedon kan ge allvarliga leverskador. Läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra som exempelvis Magnecyl eller Treo kan innebära risk för allvarlig förgiftning. Vanliga symtom är hudrodnad, illamående och kräkningar.

Är du van vid att ta smärtstillande regelbundet behöver du successivt trappa ned. Det innebär att dosen minskas på ett metodiskt sätt tills dosen kommer ned till noll. Känns det svårt på egen hand – prata med en läkare på din vårdcentral.

2. Nässpray

Många går nog runt med en nässpraysflaska oavsett förkylningstider eller inte. Men se upp så att det bara används om det är absolut nödvändigt och inte mer än högst 10 dagar i sträck. Använder du det lite slentrianmässigt titt som tätt så kan det faktiskt förstöra slemhinnan i näsan. Då kan det nämligen uppstå en inflammation i nässlemhinnan berättar överläkaren Lena Hedlund.
– Då blir du ännu mer täppt än innan du började använda sprayen, säger hon till tidningen Metro.

Och så blir det en ond cirkel.
– När man blir ännu mer täppt fortsätter man så klart att använda nässpray eftersom det hjälper för stunden, men då späder du bara på täppheten.

Miljontals förpackningar säljs varje år

Försäljningen av nässpray ökar för varje år i Sverige. Förra året såldes över 10 miljoner förpackningar nässpray enligt Metro.

Det är inte farligt att överanvända nässprayen men missbruket kan sänka livskvaliteten drastiskt berättar Leda Hedlund.
– Det är ju obehagligt att gå runt och vara täppt hela tiden, säger hon till tidningen och berättar att det bland annat kan leda till sömnproblem då man sover sämre som täppt.

Näspray kan förlänga förkylningssymptomen

Lars Lundblad som är docent i öron- näs- och halssjukdomar på Karolinska universitetssjukhuset träffar många patienter som överanvänt nässpray så att de fått kronisk nästäppa.
– Det är viktigt att ta reda på vilka nässprayer som passar för olika besvär. Annars riskerar man att använda dem fel eller för mycket, och då kan nästäppan förvärras, säger han till tidningen Må bra.

Han berättar att studier visar att nässprayer snarare kan förlänga
förkylningar eftersom den normala genomblödningen i öron- näs- och halsslemhinnorna försämras. De innehåller nämligen avsvällande ämnen som drar ihop blodkärlen kraftigt. Då samlas blodet i kärlen så att svullnaden i slemhinnorna ökar. Och så tar man mer spray för att kunna andas – och så blir det ond cirkel.

Misstänker du att du blivit beroende bör du söka hjälp. Börja med att höra av dig till din vårdcentral eller testa kortisonspray en övergångsperiod som finns att köpa receptfritt på apoteket.

3. Läppbalsam

Har du ett nästintill tvångsbeteende att du alltid måste ha med dig cerat eller annan salva att smörja in läpparna med? Och nästan får panik om du inser att du glömt det? Då är du inte ensam. Många duttar titt som tätt på sig någon form av läppbalsam. Men är det egentligen nödvändigt? Eller kan det till och med bli ett beroende? Marie Lodén som är kosmetikaexpert och VD på ett konsultföretag som utvecklar hudprodukter säger till Expressens Hälsoliv att forskningsresultat visar att vissa krämer kan ge torrare hud då vissa fetter försvagar huden och gör den mer känslig för exempelvis kyla och vind.
– Och då behöver man använda ännu mer och det blir en ond cirkel. Man maskerar symtomen lite på ytan och gör det underliggande problemet värre, säger hon och berättar att torra läppar kan leda till ökad känslighet för andra sjukdomar som ökad risk för virusinfektioner som exempelvis eksem.

Välj ”snälla fetter”

Hon tipsar om att först och främst försöka identifiera orsaken till torrheten, undvika det som orsakar problemen och använda produkter med skyddande fetter.
­– Produkter med snälla fetter som exempelvis vaselin. Gärna i kombination med barriärstärkande substanser som karbamid. Sedan har jag en personlig favorit i form av klassikern Idomin som innehåller zinkoxid.

Forskarna har dock ännu inte löst gåtan om vilka ämnen som är bra och vilka som är dåliga och det finns heller inga vetenskapliga belägg för att det skulle vara skillnad på billiga och dyra produkter.

Källa: Hälsoliv, Anna Bäsén, medicinreporterGiftinformation.se Kunskapsguiden.se 
Netdoktor 
Överdos.seLars Lund, docent öron, näsa, hals, Metro