Vardagspuls läkare Viveca Gyberg ger svar och avlivar myter om fästingar och de smittor de sprider. Från Vardagspuls den 30 april.

Sant och falskt om fästingbett

10 myter om fästingar, borrelia och TBE

Myterna är många – men vad är egentligen sant om fästingar, borrelia och TBE? Vardagspuls reder ut.

Publicerad 2015-04-30 | Senast ändrad 2017-06-02 | Vardagspuls

Äntligen är våren här. Men på vissa håll i landet innebär det också att fästingarna kommer krypande. Obehagliga, visst, men många bär på en överdriven rädsla för fästingbett.
Till viss del kan det bero på alla de myter och lösa påståenden som cirkulerar. Spelar det verkligen någon roll åt vilket håll fästingen vrids när man tar bort den? Och blir man automatiskt smittad om huvudet sitter kvar? Sant eller falskt – Vardagspuls reder ut!

1. Smittorisken vid bett är stor

NJA Ett enskilt bett behöver inte vara orsak till panik. Någonstans mellan 20 och 30 procent av alla fästingar i södra Sverige bär på borrelia men risken för att smittas vid ett bett ligger på cirka 1 till 2 procent. TBE-smittan är ovanligare. Även i riskområden, som Stockholms kusttrakter, bär högst ett par procent av fästingarna på TBE. Omkring 200 personer per år drabbas av TBE i Sverige och i 20 till 30 procent av de fallen sprids smittan till hjärnan, där den kan få allvarliga konsekvenser. Trots den förhållandevis lilla smittorisken är det viktigt att undvika fästingbett så gott det går och att vaccinera sig om man vistas i riskområden.

2. Eld, smör, nagellack, socker, babyolja, sprit…

FALSKT Det finns många minst sagt tveksamma metoder för att bli av med en fästing som bitit sig fast. Men det enda som bevisligen fungerar är att ta tag i fästingen med en pincett eller liknande verktyg, dra den rakt ut och sedan tvätta bettet med tvål och vatten. Enkelt.

3. Så fort du får en rodnad kring bettet måste du uppsöka läkare

FALSKT Det är vanligt att man får en viss rodnad kring bettet strax redan samma dag. Det behöver inte vara någonting farligt, utan rodnaden lägger sig oftast efter en kort tid. Om du fortfarande ser en rodnad kring bettet efter en vecka ska du däremot alltid kontakta din vårdcentral. Kontrollera huden kring bettet under minst fyra veckor efter bettet för att upptäcka förändringar.

4. Vrid fästingen motsols/medsols

FALSKT Det är en myt. Fästingen ska faktiskt inte vridas alls när man tar bort den utan dras rakt ut, antingen med en pincett eller en fästingborttagare från apoteket. En vridning påverkar inte smittorisken och underlättar inte – tvärtom blir det bara svårare att få bort fästingen.

5. Om man råkar ha sönder fästingen ökar smittorisken

NJA Försök alltid se till att hela fästingen följer med när du drar ut den, men om små rester sitter kvar är det ingen fara – kroppen kan själv stöta bort dem. Om huvudet eller en större bit sitter kvar i huden kan det leda till andra infektioner precis som om du fått en sticka, men det har ingenting med borrelia eller TBE att göra. Däremot ska man undvika att krossa kroppen på fästingen eftersom det kan göra att eventuell smitta sprids snabbare. Ta därför alltid tag i fästingen längst in mot huden.

6. Borrelia är svårt att behandla

FALSKT Det stämmer inte. Tvärtom är borreliabakterier väldigt känsliga för antibiotika och det finns ingen känd resistens hos dem mot varken penicillin eller doxycyklin, som båda är vanliga vid behandlingar av borreliasmitta. Mot TBE finns däremot ingen effektiv behandling och det är därför viktigt att vaccinera sig mot TBE innan du vistas i ett fästingtätt område.

7. Borreliasmittan sprids snabbt

SANT Om du hittar en fästing på kroppen ska du ta bort den så fort som möjligt eftersom risken för att smittas ökar ju längre tid den får sitta kvar. Men det betyder dock inte att smittan sprids så fort fästingen har satt sig. Faktum är att det vanligtvis tar mellan 12 och 24 timmar innan smittan hinner spridas från fästingen. Därför kan du minska risken att smittas avsevärt genom att regelbundet leta efter fästingar på kroppen. Ta hjälp!

8. Borrelia är orsaken till MS och Alzheimers

FALSKT En del så kallade ”alternativa borrelialäkare” har hävdat att det finns ett samband mellan borrelia och neurologiska sjukdomar som MS och Alzheimers, men bevis saknas för att stödja den teorin.

9. Borrelia skapades på forskningsanläggningen Plum Island…

FALSKT Av med foliehatten! Det här är kanske den galnaste myten av alla. Det är oklart hur den uppstått från början. Det som står klart är att forskningsstationen faktiskt funnits på riktigt. Amerikanska regeringen bedrev forskning om biologiska vapen där under kalla kriget. Plum Island ligger inte heller så långt från platsen där sjukdomen beskrevs för första gången – kanske räckte det för att ge bränsle åt den här seglivade konspirationsteorin.

10. Fästingen är helt onödig i naturen

FALSKT "Det finns inga djur som äter fästingar" eller "det skulle inte hända någonting med ekosystemet om man utrotade fästingen" känner du kanske igen. Men att fästingen skulle vara en helt onödig del av naturen är helt enkelt inte sant. Sant är att de har väldigt få naturliga fiender, och det kan ha gett upphov till den här myten. I den svenska faunan äts fästingar av spindlar, fåglar och vissa insekter. Skulle fästingen utrotas skulle ekosystemet därför rubbas.

Här är riskområden för fästingsjukdomar

Riskområden i Sverige är framför allt Stockholms, Södermanlands och Uppsala läns kusttrakter. Runt 70-80 procent av alla rapporterade fall av TBE kommer därifrån. Särskilda riskområden är kusterna kring Södertörn samt vissa öar i östra Mälaren. Viruset finns också på andra håll i landet. Riskområdet omfattar kustområdena från Roslagen till kalmartrakten/Öland och de centrala och östra delarna av mälarregionen. 

På senare år har det tillkommit nya områden där folk smittats – runt och mellan Vänern och Vättern, Göteborgstrakten och östra Skåne är nya områden. I Västra Götalands län har personer blivit smittade väster om Kungälv, i Lidköpingstrakten, i Mariestadstrakten och längs Vänerns västra strand. 

Forskare varnar för en ny sorts fästing

Forskare varnar för en ny sorts fästing som har upptäckts i norra Sverige. Fästingen, som kallas taigafästingen, överlever längre norrut än de vanliga fästingarna och kan göra människor allvarligt sjuka eftersom den kan, liksom den vanliga fästingen, sprida virussjukdomen TBE, rapporterar Sveriges Radio.

I Finland har flera människor insjuknat i TBE och i Haparanda skärgård har flera fått borrelia. Det är dessvärre svårt att se skillnad mellan en vanlig fästing och en taigafästing uppger NSD.

Fästingen tros komma från Ryssland från början och har på senare år etablerat sig i Sverige.

Då bör du vaccinera dig

Du kan bli smittad av TBE redan i april och så sent som i oktober, men de flesta blir smittade under sommaren. För att få ett så bra skydd som möjligt bör du ta de två första doserna före april. Om du har fyllt 60 år och inte är vaccinerad tidigare är det bra att även hinna med dos tre före april.

Om risken för smitta är mycket stor finns det snabbvarianter av vaccinationen. De ger ett betydligt sämre skydd men är bättre än att inte vaccineras.

Källor: Dagens medicin, Vårdguiden, Vårdguiden, Naturhistoriska riksmuseet

När ska du söka läkarvård?

Om du en tid efter att du fått ett fästingbett får huvud- eller muskelvärk, feber eller känner dig ovanligt trött bör du kontakta din vårdcentral. Vanligast är att det tar fyra till tio dagar innan symptomen yttrar sig.
Om en rodnad eller en röd ring uppstår kring bettet inom fyra veckor efter att den första rodnaden lagt sig ska du också kontakta din vårdcentral.