ortorexi Bild: Johnér

När sundheten blir osund

Ortorexi – allt vanligare

De upplevs som hälsosamma och karaktärsfasta med kontroll över tillvaron.
Men bakom fasaden gömmer sig ätstörningen ortorexi – besatthet av träning och att äta ”rätt”. Ortorexi förväxlas ofta med att leva sunt på grund av dagens hälsoideal. Men de drabbade lider ofta av sina ständiga tankar på mat och träning.

Publicerad 2016-05-24 | Anna Möller

– Bulimiker kompenserar genom att kräkas, anorektiker genom att svälta sig och ortorektiker genom att träna orimligt mycket. Nyttighetsfundamentalism kallar jag det för, säger Gisela van der Ster, legitimerad dietist och doktor i medicinsk vetenskap.

Hon berättar att idealet för en ortorektiker vanligtvis inte är att se extremt smal ut, utan framför allt att se vältränad ut. Det är inte ovanligt med två timmars träning varje dag.

Panik vid uteblivet träningspass

Ett missat träningspass eller en onyttig måltid kan leda till irritation, ångest och panikkänslor. Då ortorektiker i regel inte är underviktiga hinner det många gånger gå långt innan de får hjälp.
– Problemet är att samhället uppmuntrar ett ortorektiskt beteende. Det är ju sunt att motionera och äta nyttigt. Det är ofta otroligt fräscha killar och tjejer som är extremt måna om sitt utseende som lider av ortorexi, säger Gisela van der Ster.

Gisela van der Ster menar att ortorektiker ofta sätter ihop sina egna sanningar om vad som är nyttigt och inte. Det är ofta ett hopkok av kostråd från olika tidningar och tränare och många lever efter råd som framför allt riktas till överviktiga personer.
– Jag brukar säga att man blir sjuk av att äta nyttigt. Många tror sig veta vad som är nyttigt men de får sällan i sig tillräckligt av fett, kolhydrater och mineraler. De tror att de gör rätt och blir frustrerade när kroppen protesterar och inte gör som de vill.

Tas inte på allvar inom vården

Gisela van der Ster anser att sjukvården tar lika seriöst på ortorexi som andra former av ätstörningar men att resurser saknas för tillräcklig behandling. Därför måste de extremt underviktiga prioriteras.
– Detta skickar tyvärr signaler som ”kom tillbaka när du väger 10 kg mindre”. Men problemet sitter ju inte i vikten utan i tankarna.

Hon tror att anledningen till att folk i allmänhet inte uppmärksammar det överdrivna beteendet kan bero på att folk inte förstår att träning kan övergå i besatthet.
– Det är mer lättförståeligt att man kan ha problem med mat. Många önskar nog att de hade lite mer ”problem” med mycket träning.

Livet anpassas efter träningen

Journalisten och träningsexperten Camilla Porsman skriver i sin bok Bli vän med kroppen och maten, att ortorektiker ofta har svårare än t.ex. anorektiker att erkänna att de lider av en ätstörning samtidigt som samhället rättfärdigar beteendet. Hon anser att gränsen mellan beroende och hälsosam träning ligger i när personer börjar träna i en sådan utsträckning att kroppen tar fysisk skada och att det upptar all tankeverksamhet. En varningssignal är när livet anpassas efter träningstiderna och personen börjar stanna hemma för att slippa äta ”onyttig” mat med sina vänner. Det är inte heller sunt att få panikkänslor och ångest över ett missat träningspass.

Enligt Camilla Porsman är ortorektiker ofta rädda för att lyssna på kroppens signaler då de inte förlitar sig på den.
– De tycker att kroppen ska tuktas och kontrolleras.

Camilla Porsman tar i sin bok upp några kriterier som är vanliga hos ortorektiker. Exempel på dessa är att de tränar minst en timme varje dag, får ångest vid missat träningstillfälle, helt utesluter vissa livsmedel och blir isolerad från omgivningen då träning och nyttig mat går före allt annat.

Tydliga varningssignaler

Camilla Porsman skriver också att personer som tränar sex dagar i veckan eller mer, löper större risk att drabbas av någon typ av ätstörning. Hon menar att ortorexi kan vara en inkörsport till anorexi om man inte får hjälp i tid. Det är också vanligt att tidigare anorektiker utvecklar ortorexi.
– Tyvärr tror många att en person som tidigare lidit av anorexi men inte längre uppvisar alla symptom är frisk och utom fara. Men många byter bara en ätstörning mot en annan.

Det finns ingen statistik över hur vanligt det är att drabbas av ortorexi, men Camilla Porsman är övertygad om att det är ett allt vanligare fenomen.
– Det är absolut fler som drabbas av ortorexi idag än för fem-tio år sedan.

Hon anser att det skulle behövas tydliga diagnoskriterier för ortorexi då behandlingen behöver se olika ut för olika ätstörningar.
– Man skapar kunskap genom att forska på de olika grupperna och först då kan man behandla sjukdomen så att det hjälper i längden och man slipper den stora mängden återfall.

MER:
5 varningstecken – är du i riskzonen för ortorexi?

*Den här artikeln är från 2008