Avdelningen presenteras av Arla Arla logotyp
märkning Bild: Montage

Så tyder du märkningarna på förpackningarna

Vad betyder egentligen märkningarna? Vi reder ut

Fairtrade, Krav, EU-ekologiskt. Det är en djungel av märkningar där ute i livsmedelshyllorna. Men hur ska man egentligen tolka dem? Nutritionist Anki Sundin reder ut de sju vanligaste märkningarna.

Publicerad 2016-04-19 | Vardagspuls


Nedan listar nutritionist Anki Sundin 7 vanliga märkningar.

1. Fairtrade
Med Fairtrade menas att odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor som högre löner och ett minimipris som överstiger produktionskostnaden. Det ger – tillsammans med långsiktiga handelsavtal – trygghet för alla inblandade.
Livsmedel som kan vara märkta:
Alla typer av livsmedel som exempelvis kaffe, kakao, te och snacks, men också textilier från utvecklingsländer. Produkter från exempelvis Europa och USA kan alltså inte Fairtrade-märktas. Läs mer på fairtrade.se

2. Krav
Krav-märket visar att en vara är producerad på ekologisk grund med extra höga krav på djuromsorg, hälsa, socialt ansvar och klimatpåverkan. Krav innebär alltså att djuren ska leva ett bra liv, att grödorna ska odlas miljövänligt utan kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel, att bonden får en schysstare arbetsmiljö och att maten inte innehåller konstiga tillsatser eller är genmanipulerat – genom så kallat GMO. Livsmedel som kan vara märkta: De flesta olika typer av livsmedel från hela världen som exempelvis frukt, bröd och mejeriprodukter. Många gånger samkontrolleras Krav och Fairtrade. Läs mer på krav.se

3. EU-ekologiskt
EU-ekologiskt betyder att större hänsyn tas till djuromsorg. Det ställer krav på vilket foder och vilka grödor man använder. EU-ekologiskt är en enklare variant av Krav. I jämförelse med EU:s minimiregler för ekologisk produktion, den EU-ekologiska märkningen, eller EU-eko, så har Krav mer långtgående regler för till exempel djuromsorg. Krav har även regler för klimat och social hänsyn. Det har inte EU-ekologiskt. Skillnaden mellan Krav och EU-ekologiskt är alltså: Djurens välfärd prioriteras hårdare vid Krav. Exempelvis får grisar får beta och det finns regler för hur slakten ska gå till. Fokus på hälsa är större vid Krav-märkning. Exempelvis är tillsatsen nitrit inte tillåten i Krav-produkter. Klimatfördelarna vid krav är fler. Exempelvis ska lantbrukarna effektivisera sin energianvändning, använda förnybar el och vara utbildade i sparsam körning.
Livsmedel som kan vara märkta: Griskött. Sammansatta livsmedel måste vara till minst 95 procents EU-eko för att få märkas.

4. Nyckelhålsmärkt
Nyckelhålsmärkta livsmedel innehåller mindre socker, mindre salt, mindre mättat fett och/eller mer kostfiber än motsvarande ”standardprodukter”. Nyckelhålsreglerna är dock lite olika beroende på livsmedelsgrupp. Det betyder att man inte kan jämföra livsmedel som tillhör olika livsmedelsgrupper och säga att den nyckelhålsmärkta varianten är bättre än den som inte är märkt. Många livsmedel som kunde ha varit nyckelhålsmärkta är det inte, exempelvis sådant som man anser är nyttigt ”från början” som exempelvis frukt och grönt. Exempel är inte en nyckelhålsmärkt flingsort nyttigare än potatis som inte har ett nyckelhålsmärke. Men flingor och potatis tillhör olika livsmedelsgrupper. Däremot kan en flingsort som är nyckelhålsmärkt vara bättre på vissa sätt än en annan flingsort som inte är märkt med nyckelhålet. Ingen hänsyn tas dock till klimat, djurfrågor eller socialt ansvar vad gäller nyckelhålsmärkta varor.
Livsmedel som kan vara märkta: Färdigmat, färsk och djupfryst fisk, frukt och grönt, receptblad, menyer och recept på restauranger och snabbmatställen. Läs mer på Livsmedelsverkets hemsida.

5. Äkta vara
Äkta vara är ett märke som kan sättas på livsmedel utan tillsatser, aromer eller vitaminberikning. Det betyder att livsmedel som är helt fria från tillsatser och aromer, men är berikade med exempelvis vitamin D, inte får märkas med Äkta vara-märket. Märket säger dock inget om näringsinnehållet, som socker, fett eller liknande, utan handlar endast om det som många kallar ”rena” råvaror. Såväl kakdeg, glass och sylt som mjölk, ost och färdiga grytbaser kan märkas om de uppfyller kriterierna. Grundtanken är att tillsatser är ohälsosamma och bör undvikas. I och med detta får även vissa mjölkprodukter och vegetabiliska drycker som D-vitaminberikas stryka på foten. Vår möjlighet i Sverige att få i oss tillräckligt med vitamin D från bland annat solen är ganska begränsad, varför exempelvis mjölk berikas med D-vitamin. Livsmedel som kan vara märkta: Senap, charkprodukter och glass. Läs mer på aktavara.org

6. MSC
MSC står för Marine Stewardship Council som arbetar för ett hållbart fiske. Den internationella organisationen märker fisk och skaldjur som fångas hållbart från livskraftiga bestånd. MSC-märkta produkter ska också vara spårbara hela vägen – man ska alltså kunna spåra varifrån fångsten kommer. MSC-certifieringen utförs av en oberoende tredje part.
Livsmedel som kan vara märkta: Fisk och skaldjur. Läs mer på msc.org

7. UTZ
UTZ-certifiering kan beskrivas som en förenklad version av Fairtrade. Här satsar man också på arbetsvillkor för odlaren och högre standard för hållbarhet, men reglerna är inte lika strikta. Anslutna producenter inspekteras årligen av en oberoende tredje part för att säkerställa att man följer reglerna. Odlare som är anslutna till UTZ uppvisar ofta skördar med större avkastning och högre kvalitet än konventionella odlare, vilket speglar mer effektiva odlingsmetoder.
Livsmedel som kan vara märkta: Kaffe, kakao, te och hasselnötter. Läs mer på utz.org