Hur ska man vara som en bra idrottsförälder?

Hela chatten med Louise Hallin

Hur peppar man sitt idrottande barn på bästa sätt? Utan att ställa för mycket krav eller ge för lite tid och energi. Är man en dålig idrottsförälder om man inte orkar skjutsa barnet till fotbollsplanen flera gånger i veckan? Psykoterapeuten Louise Hallin svarar på tittarfrågor

Publicerad 2015-10-14 | Senast ändrad 2017-01-18 | Vardagspuls

Vardagspuls: Hur peppar man sitt idrottande barn på bästa sätt? Utan att ställa för mycket krav eller ge för lite tid ocn energi. Ställ din fråga till spykoterapeuten Louise Hallin här. Din fråga kommer publiceras i chatten så snart den blivit besvarad.

14:51, 14 October 2015

Carina: Hej Louise, jag har en dotter och en son - 6 och 8 år gamla. Båda går i fotbollsskola men egentligen tycker inte min dotter att det är så kul att spela fotboll. men jag vill ju inte att att det ska bli så att pojken spelar fotboll och flickan dansar balett utan vill att de ska kunna utföra samma sport oavsett kön. Hur ska jag tänka. Jag vill ju pusha henne att fosrtätta

Louise Hallin, psykoterapeut: Nej det tycker jag inte att du ska göra. Jag tycker istället att du ska fråga henne , kanske när ni har en lite nedtonad kvällsstund vad det är som hon längtar efter att göra om hon inte vill spela fotboll?
Kanske inleda med att berätta för henne en sann historia från din barndom när du fick eller inte fick det du ville som barn, att du hade kompisar som inte ville göra någonting och trivdes med det osv osv. En väldigt öppen situation där hennes egna tankar kommer utan att vara styrda.
Det förutsätter förstås att du är villig att acceptera hennes svar.

17:18, 14 October 2015

Engagerad fotbollsfarsa: Hej, min son spelar fotboll två gånger i veckan. Han gillar det men ibland känns det som jag gillar det lite mer. Jag är orolig för att det kanske inte är han själv som verkligen vill, fast han säger inte att han inte vill. Jag är alltid med och hejar på matcherna och det tror jag att han gillar.

Louise Hallin, psykoterapeut: Det gillar han säkert . 20% av alla pojkar mellan 8-12 år upplever för hög press från föräldrarna i sin sport. Om du själv tvivlar så tycker jag att du ska dra lite på sättet att vara kanske men alla sportbarn visar det sig vill ha sina föräldrar närvarande, handduken, vattnet och uppmuntran i lugna ordalag så oroa dig inte.

17:21, 14 October 2015

Anna: En bra idrottsförälder kör sina barn till träningen. Ger dem mat. Gläds i medgång och tar hand om barnen i motgång, samtidigt som sporten utvecklar barnen.

18:09, 14 October 2015

Stina: Vad kul att se Anders laga till ett rätt i kväll. Det blir säkert gott.

18:15, 14 October 2015

Vardagspuls: Din fråga kommer publiceras här i chatten så snart den blivit besvarad.

18:23, 14 October 2015

Lisa: Är jag en dålig förälder som inte orkar skjutsa mina två söner till fotbollen och tennisen fyra ggr i veckan? Hur ska jag göra?

Louise Hallin, psykoterapeut: Det låter som ett mastigt schema, troligen har just ni föräldrar skapat denna situation och därmed är det bara ni som kan ändra tillbaka till en nivå som ni själva kan hantera och vill ha det.
Underskatta inte möjligheten att hjälpa varandra i föräldragruppen

18:27, 14 October 2015

Ola: Hej. Super intressant ämne. Jag är en föräldrartränare sen 6 år tillbaka. Just nu studerar jag på högskola för att bli certifierad tränare. När jag nu läser denna kurs så blir det s tydligt att det behövs en utbildning för föräldrar hur de skall bete sig i detta sammanhang. Alla föräldrar som har barn i någon form av idrott, borde läsa ett visst kapitel ur boken Idrottsglädje, Prestation, Utveckling av Olle Wadström och Daniel Ekvall. Denna bok ger föräldrar, tränare och idrottare en insikt i hur vi funkar. Sen vill jag bara ge ett tips. Om du skall vara med och titta på ditt barns träning, så titta då på den. Lägg ner mobilen, ipaden och dylikt. För detta ser barnen när de vill ha förstärkning från sina största idoler. Dvs föräldrarna.

18:27, 14 October 2015

Stina: När vår son var i 10-årsåldern och spelade ishockey så "bänkade" tränaren vissa killar i laget bl a min son som var ganska ny i ishockey.Det är för jäkligt att inte alla får spela i den åldern.. Det finns dåliga pedagoger som tränare också..

18:28, 14 October 2015

Barbro: Mia du alltid så glad och positiv. Tack för bra program.

18:29, 14 October 2015

Miah: Jag undrar hur jag ska göra när min 7åriga son inte vill vara med när det är match. Varken i fotboll eller brottning. Jag tror att det beror på osäkerhet. Han skulle säkert bli glad ifall han var med men vill ju inte tvinga honom.

Louise Hallin, psykoterapeut: Det låter som han inte vill bli synad när det gäller, han kanske känner sig blyg eller har inte så stark självkänsla. Kan det vara så att han ofta blir bortval eller inte får respekt från ledare eller kamrater?
Överraska honom med att ni båda föräldrar ska komma både på träning och match ngr gånger.

18:30, 14 October 2015

Bettan: Har 2 barn som idrottar. Min fråga gäller hur man ska bemöta tränare som typ kränker barnen. Min dotter nu 17 år har nu en ny tränare som ett flertal ggr inför hela gruppen säger att min dotter typ" vad du ser sur ut, du nästan bitchblickar mig" . Min dotter tycker såklart det är kränkande och inte kul alls att få höra inför alla. Tränaren kan oxå favorisera mm. Hur ska jag ta upp detta med tränaren så det inte landar helt fel?? Vill ju inte heller "förstöra" för min dotter som vill fortsätta ändå med sin sport trots det. Hon vill inte själv ta upp det med tränaren.

Louise Hallin, psykoterapeut: Tränaren har troligen ngn typ av överordnad som jag tycker att du ska vända dig till och se till att ansvariga gör upp med den dåliga attityden.

18:31, 14 October 2015

Elin: Hej! Har precis fått barn och vill gärna uppmuntra henne till en aktiv livsstil. När jag pratar med vänner och bekanta med barn i 8-10-årsåldern hör jag dem ofta säga att deras barn börjar med den ena sporten efter den andra men efter ett par gånger tröttnar de för att de tycker det är tråkigt att de "inte kan". Jag förstår det som att så länge det bara är på "lek-nivå" går det bra men så fort de faktiskt ska börja träna på specifika saker blir de osäkra och vill inte mer. Hur kan jag som mamma i framtiden uppmuntra min dotter och hjälpa henne förstå att ingen "kan" i början men att det är roligt ändå? Att lära sig och utvecklas. Hälsningar Elin

Louise Hallin, psykoterapeut: Hej, du är ute i extremt god tid får jag säga! Bra, jag tänker att en förälder ska sätta sig in i den aktuella sportens verkliga upplägg och tidsintervaller, ge barnet en mkt realistisk beskrivning av innehållet och påminn om det då o då så att den yttre verkligheten stämmer för barnet. Inte några felaktiga förväntningar

18:36, 14 October 2015

Bea: Hejsan, var har Agnetha köpt sina fantastiska örhängen??? Vill ha! D är fantastiska�� Vänligen Bea

Vardagspuls: Hej, programledarnas outfit hittar du på vårt Instagramkonto #vardagspuls Där hittar du all info!

18:37, 14 October 2015

Eva Billberg Malmö/Lomma: Hej. Jag är handbollsförälder till två söner. Nu är dom vuxna men vi är många föräldrar som har kört dom land och rike runt, hjälpt till i kiosken. Man får själv många vänner bland föräldrarna och man vet vem barnen umgås med. Nu kommer barnbarnen med bland annat fotboll o h det är lika kul. Det är en billig försäkring att finnas där för dom, man har igen det

18:37, 14 October 2015

Bettan: Hej igen, tyvärr har tränaren ingen överordnad då hon är själv chefen. Vi får betala avgift till hennes skola och det finns inte många att välja på orten där vi bor så man har ju inget större val och det vet ju min dotter. Ska hon hålla på med sin sport måste hon stå ut men jag tycker det är tråkigt att höra när hon kommer hem och är ledsen.

18:37, 14 October 2015

Anna: Min dotter har talang i en sport, men hon själv hellre vill hålla på med en annan idrott som hennes bästis gör. Men problemet är att jag tror hon kommer tröttna på inom kort då hon är alldeles för liten för detta. Hur ska jag hantera detta?

Louise Hallin, psykoterapeut: Ha en mkt lojal men beslutsam förhållning till henne och berätta hur du tänker. All tid som hon lagt ner, laget som hon är en del av osv, gruppansvaret. Kanske kan hon rekrytera sin vän till sin sport istället. Fråga lite runt om det skulle kunna vara en omskrivning för att vilja sluta.

18:38, 14 October 2015

Clara: Hej Louise. Jag är en 17-årig tjej som har en lillasyster i 11-års ålder. Jag tar ofta ansvar för att hon tar sig till träningar när våra föräldrar jobbar. De vill alltid att hon och jag bara ska göra vad vi tycker är kul, vilket är helt rätt. Till skillnad från mig, då jag ofta försöker peppa min syster att kämpa hårdare på träningarna (på ett positivt sätt, jag vill bara hennes bästa) och pusha på, men jag är rädd att jag är på min syster för mycket och att jag riskerar att minska hennes intresse för basketen. Vad ska jag göra? (vet att chatten gäller idrottsföräldrar, men har du tid att svara hade jag verkligen uppskattat det)

Louise Hallin, psykoterapeut: Den gäller dig också! Tack för din fråga. Jag tycker att du ska säga allt det här till din lillasyster och berätta att du inte vet hur du ska göra och att hon måste hjälpa dig att göra en plan från nu och framåt. Att ha en så fin storasyster som du är ska också innehålla delat ansvar framåt. Lycka till

18:45, 14 October 2015