Hillevi Wahl portugal vardagspuls hjälpsamhet Bild: Hillevi Wahl

”Hjälpsamhet är ett av de vackraste orden som finns”

Hillevi Wahls lärdomar från träningsresan i Portugal

Vardagspuls hälsoinspiratör Hillevi Wahl rapporterar dag för dag om vad hon lärt sig under sin och familjens träningsresa till Portugal. Följ hennes resa här!

Publicerad 2017-04-10 | Senast ändrad 2017-04-13 | Hillevi Wahl

Dag 1: Hjälpsamhet är det finaste som finns

Första dagen i Portugal. Jag är på träningsresa med hela familjen I Monte Gordo med Springtime-gänget. Vi åkte i lördags, dagen efter terrordådet i Stockholm. Det var en märklig känsla. Men det slog mig att alla jag pratade med var så tacksamma över all hjälpsamhet.

Redan i fredags var vi många som öppnade våra hem för strandsatta barn och vuxna. Hotellen öppnade upp för hela skolklasser och gav dem mat. Arbetsplatser i city var oerhört proffsiga i sitt omhändertagande av sin personal. Alla hjälptes åt att hjälpa varandra, hämta barn, se till husdjur, erbjuda sängplatser eller bara en kopp kaffe och en stunds prat för att lugna.

Jag började nästan gråta när jag läste att så många lånade ut skor till alla de som måste gå långväga hem när kollektivtrafiken inte funkade – och allt de kanske hade fått med sig till jobbet var högklackade skor.

Stockholm i mitt hjärta.

Det kändes fint att få vara en del av denna stora högst inofficiella hjälporganisation. Och ännu en påminnelse om hur bra vi människor mår av att få hjälpa andra. Att få flytta fokus från oss själva en stund, och kanske vår egen rädsla, och känna att vi kunde få göra skillnad för någon annan.

”Känslorna kommer efteråt”

Vi såg läkare och sjukvårdspersonal som så självklart tog med sig första-hjälpen-utrustning och började jobba. Sitt andra skift för dagen. ”Känslorna kommer efteråt”, sa en.

Vi såg poliser som var makalöst proffsiga på att tömma innerstan och se till att alla kom i säkerhet. Vi såg lärare som inte lämnade barnens sida förrän de var i trygghet.

Nu när jag sitter i Portugal på en balkong och tittar ut över stranden känns ändå Stockholm så nära. På Arlanda var säkerheten rigorös, men alla hjälpte varandra med barn och väskor och rullstolar och barnvagnar. Allt med mycket kärlek och omtanke.

Och jag förvånas över hur svårt jag hade för att våga be mina grannar om hjälp med att passa min hund. Jag ville inte besvära dem. Men plötsligt hade jag inget annat val. Och mina grannar rusade till undsättning och är bättre hundvakter än jag någonsin hade kunnat drömma om. Varje timme får jag en ny bild på en glad hund och ett uttryck över tacksamheten över att få passa henne. Över att få lov att hjälpa till. Stoltheten i ett litet barn som får vara ansvarsfull hundvakt. Det är makalöst fint.

Detta har jag lärt mig här de första dagarna:

  1. Vi människor mår bra av att få hjälpa varandra.
  2. När vi hjälper varandra ser vi plötsligt helt nya sidor hos varandra. Bra sidor!
  3. När vi hjälper varandra skapar vi starka band med varandra. Trygghet i flocken.
  4. Hjälpsamhet får både mottagare och givare att stressa av.
  5. Hjälpsamhet är ett av de vackraste orden som finns.

Dag 2: Berätta hur dålig du är på personalmötet!

Andra kvällen på Springtimeresan till Monte Gordo fick vi lyssna på en föreläsning med till Glada Hudikteaterns ledare Pär Johansson. Jag har hört honom förut och blir lika glad varje gång. För är det något Glada Hudik-gänget sprider så är det hopp och glädje.

Glada Hudik-gänget snackar inte så mycket om värdegrunder och allas lika värde – de lever det. Med kropp och själ. Tillsammans blir allt mycket roligare, helt enkelt. Tillsammans vågar man mer.

Här är fem bra tips för en bra arbetsmiljö, the Glada Hudik-way:

  1. Ha personalmöten där alla får tala hur dåliga de är! Det är rätt skönt mitt i all vår moderna perfektionshets. För alla känner sig misslyckade ibland. Då kan det få vara skönt att lätta på trycket.
  2. Sluta klaga! Och gör något i stället! Helst något som blir bra för någon annan.
  3. Var glad när det går bra för någon. Gläds åt andras framgång!
  4. Behandla alla lika. Fråga vad människor är bra på. Börja där, inte i allt de inte kan eller tror sig inte kunna. Låt människor göra det som de är bra på, det blir en härlig cirkelverkan av bra feedback och glad-humör. Är du bra på att sjunga? Gör det! Börja där.
  5. Ge någon en kram. Le och titta människor i ögonen. Hälsa på en ny människa i dag. Då blir de på bra-humör.

Dag 3: Sluta stressa med träningen – också!

Vi stressar för mycket. Rent generellt. Och även här i Portugal, på familjeträningsresan i Monte Gordo pratar vi mycket om stress och vad det gör med våra kroppar.

Jag har stressat på sista tiden och märker så tydligt hur både mitt löparknä och min artros i höften har blivit sämre – inte av att jag har tränat för mycket, utan för att hjärnan är trött. Och när hjärnan är trött så blir det kaos i hela kroppen. Fysisk aktivitet och träning ska ju vara avstressande. Men om vi stressar med träningen också, så blir det tvärtom, då blir det skadligt och farligt.

Här är fem helt onödiga sätt att stressa sönder kroppen:

  1. En instruktör berättar att många nyblivna mammor tränar sig till framfall, för de stressar så med att komma tillbaka i form efter graviditeten. Det är ju helt vansinnigt. Låt kroppen återhämta sig i sin egen takt och tid.
  2. Vi jämför oss för mycket med alla andra, som har bättre resultat. Försök i stället se ett större perspektiv. Har du barn? Då kan du inte träna lika mycket som de som sover, äter och lever för träningen. Sluta genast jämföra dig med de som har helt andra förutsättningar.
  3. Stressen att alltid bli bättre och bättre. Måste vi verkligen det? Är det inte upplevelsen som är skönare? ”Count smiles, not miles”, sa en vän till mig en gång. Räkna upplevelser, inte sekunder. Det tänker jag på ofta. Så himla viktigt.
  4. Livspusselstressen. Vi klämmer in en timme på friskis och svettis, med andan i halsen. Och ser lika vild ut i blicken på väg in som ut. Sluta med det och se den mysiga cykelvägen till jobbet som ett bra pass.
  5. Stressa inte hit och dit. Här på träningsveckan ser jag hur många stressar mellan passen för att inte missa något. Alla vill hinna med allt. Då blir det en stress i sig. I stället för att slappna av och bara ligga vid poolen en stund, eller på stranden, eller läsa en bok och bara sitta och snacka. Vi har en ny sorts svårt-att-välja-stress. Men allt finns kvar. Chilla!

Dag 4: Spring på morgonen om du har artros


Emelie Hedlund är legitimerad kiropraktor och en av de duktiga instruktörerna på Springtimeresan här i Monte Gordo. Det är hon som lärt mig stavgångsteknik på morgnarna i soluppgången. Då har vi också pratat om artros och träning.

Hon har väldigt bra tips. Här är hennes fem bästa:

  1. Spring gärna på morgonen. Det är minst smärtsamt för artrosen då när ledvätskan kommit tillbaka under natten. Brosket är fyllt med nya näringsämnen från ledvätskan.
  2. Nypon och gurkmeja är anti-inflammatoriskt. Finns i hälsokostbutik. Många av hennes patienter säger sig ha blivit hjälpta av det. Voltaren och Alvedon funkar för andra, men rådgör med din läkare kring mediciner. Likadant med Artrox. Du får prova dig fram.
  3. Det är väldigt viktigt att du jobbar med din löpteknik. Ta kontakt med bra löpcoach som ser till att du inte får snedbelastning.
  4. Lyssna inte på all "sanning" som du får från sjukvården. Känn efter själv. Enda sättet att bli bra i artros är att träna. Du kanske inte ska köra långdistans. Men lägg dig absolut inte på sofflocket!
  5. Styrketräning är mycket bra! Det stabiliserar höfter och bål. Emelie förespråkar mycket ensidig träning. Utfall, Draken, balans och andra övningar där du jobbar med ett ben i taget. Då avlastar man leden. Kör också gärna rörlighetsträning som yoga eller somamove.

Dag 5: Löpare – tänk som en ekonom

Mikael Näslund är ekonom och ultralöpare. Han menar att löpning är som god ekonomi. Om du sätter in lite i taget så kan insättningarna till slut bli en stor rikedom – i form av långdistanslöpning. Här är hans fem bästa tips.

  1. Lite löpträning är bättre än inget, till exempel transportlöpning till och från jobbet. Eller när du ska hämta och lämna någonting. Spring och gör ärenden.
  2. Spring när du ska prata i telefon. (Det funkar dock inte med intervallpass!)
  3. Undvik skador genom sunt förnuft. Tioprocentsregeln är bra att ha med sig. Öka inte träningsmängden mer än tio procent per månad.
  4. Kör mycket alternativ träning. Du behöver träna upp bålen och hela kroppen för att orka springa långt. Variera även löpträningen med olika underlag, intensitet och tid. Kör regelbunden rörlighet och stretching. Det här är bra insättningar på allmänna hälsan-kontot.
  5. Skriv ner allt du gör i en träningsdagbok. Väldigt bra om du till exempel blir skadad, då kan du gå tillbaka och se vad du kanske har ”gjort fel”. Lär dig av dina misstag! Lyssna på kroppen, ta inga risker, det kan bli dyrt i längden. Och glöm inte att njuta och fira dina framgångar!

Dag 6: Så får du bort barnen från skärmen

Här i Portugal så rör barnen på sig oavbrutet. Med små nedslag i receptionen där det är bäst uppkoppling. Mest för att chilla en stund och snacka med något annat Springtimebarn. Hänga lite. I väntan på nästa aktivitet.

Jag älskar verkligen familjeveckorna här nere i Monte Gordo. Jag har varit på fyra nu, och för varje gång känns det som om de blir bättre. Eller också är det vi som blir modigare, jag vet inte. Men i år känns det som om vi aldrig vill hem. Det är något speciellt med barn som är i rörelse. De är mycket gladare, öppnare, skrattar mer, söker ögonkontakt, klappar om varandra, kramar varandra och dansar små spontandanser.

Jag kommer på mig själv med att tänka, att det är så här det ska vara. Att människor är ständigt i rörelse, vare sig det är med kettlebells eller pargympa eller en helt vanlig skattjakt på stranden.

Och allt, slår det mig, går att göra hemma i Sverige också. Det enkla är oftast det allra bästa. När jag frågade barnen vilka aktiviteter som varit allra roligast fick jag den här topplistan:

  1. Bada i havet! Bada i poolen! Gärna med boll och lekar. Ja, gå till badhusen och bada med era barn. Lek med dem. Jaga dem. Sitt inte bara vid kanten som en inspektör. I sommar när det är varmare, så se till att vara med dem i vattnet. Det är både mer badsäkert och mycket roligare för kidsen.
  2. Paddel-tennis. Det här är 14-åringens nya favoritgren. En slags crossover mellan tennis och squash, som alla kan spela. Finns även i Stockholm, kanske på fler ställen. Kolla upp det, väldigt roligt! Bra familjegrej.
  3. Spontanfotboll på stranden. Över huvud taget är stranden en härlig gympasal. Fotboll barfota är jobbigare än man tror. Och roligare. Kanske inte funkar med vädret hemma just nu, men jag skulle tro att snöfotboll funkar ungefär lika bra.
  4. Parträning. Hela familjen kunde vara med och köra på sin nivå. Situps, slå varandra på knäna, stå i plankan och försöka slå varandra på händerna, stafetter med ett hopprep där hela gruppen ska hoppa över ett rep eller under ett rep, en står i armhävningsposition medan den andre hoppar över och kryper under. Osv. Många skratt och mycket kramar och beröm. Härligt.
  5. Bergspasset. Åtta kilometer med eller utan stavar. Veckans höjdpunkt här nere – och går alldeles utmärkt att göra hemma. Kalla det för Bergspasset eller något annat tufft, ta en runda i ett naturreservat, ta med vatten eller varm choklad och ha en exakt startpunkt och mål. Kanske kan ni jämföra tider eller känslor efter varje bergspass – och se om ni blir starkare.