pulsklocka Bild: Johnér

Därför kan du gå upp i vikt på grund av din pulsklocka

Så fel kan ditt aktivitetsarmband räkna

Allt fler använder sig av pulsklockor och aktivitetsarmband för att mäta förbränning och aktivitet. Men nu visar forskning att armbanden ofta mäter fel. I vissa fall med så mycket som 50 procent över- eller underskattning enligt Mikael Mattsson som är doktor i medicinsk vetenskap och som ligger bakom studien.

Publicerad 2016-02-18 | Senast ändrad 2017-01-18 | Vardagspuls

De ska kunna räkna ut vår puls, hur många steg vi tar, hur mycket vi sover, hur mycket energi vi gör av med – och de blev till och med årets julklapp 2014. Men hur mycket kan man egentligen lita på sitt aktivitetsarmband? Enligt en undersökning vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, i Stockholm misslyckas ofta armbanden med att räkna ut hur många kalorier man gör av med.  
– I vissa fall är det så mycket som 50 procents över- eller underskattning, säger Mikael Mattsson, doktor i medicinsk vetenskap vid GIH i Stockholm, till Vetenskapens värld

Och det här kan få följer enligt Mikael Mattsson. Han säger till Vetenskapens värld att folk som litar för mycket på sina mätare äter mer än de borde eftersom att armbandet visar mellan 20 och 50 procents mer förbrukning än vad som egentligen stämmer.

Så funkar mätaren

Mätaren räknar först ut pulsen hos användaren. Utifrån det resultatet räknar armbandet sen ut energiförbrukningen med hjälp av en beräkningsmodell. Men det görs inte genom att mäta elektriska signaler som i labbmiljö. De flesta tillverkare har valt att mäta pulsen i handleden med hjälp av ljus, skriver Vetenskapens värld.
– Armbandet skickar in en viss våglängd av ljus och sen så mäter det hur mycket som studsar tillbaka, säger Mikael Mattsson. 

Men den här tekniken är känslig, exempelvis i situationer där man rör sig mycket eller befinner sig i miljöer där ljuset varierar stort. Och i extrema situationer när pulsen är väldigt hög eller väldigt låg, kan armbanden missa flera slag och resultaten bli helt felaktiga.

Inte individanpassade

Det stora problemet med energiberäkningen beror enligt Mikael Mattsson bland annat på att det inte går att använda slutgiltiga värden för hur mycket energi varje enskild person gör av med. Bland annat spelar ålder, livsstil och kroppstyp in.
– I teorin är det superbra. Man har specifika våglängder av ljus som reflekteras av pulsen i armen. Men i praktiken är felkällan för själva pulsmätningen mellan fem och upp till tjugo procents fel, säger han till Vetenskapens värld.

Kan hjälpa läkaren

Men Mikael Mattsson anser ändå att aktivitetsarmbanden kan vara bra i flera avseenden om man inte litar allt för blint på dem. Han menar att armbanden blir allt bättre och att mätarnas resultat skulle kunna vara en indikation på hur en person lever och hjälpa läkare i jakten på rätt behandling för patienten. Exempelvis kanske personen tränar aktivt men inte är tillräckligt aktiv i vardagen. Då kan läkaren kanske lättare sätta in rätt behandlingsmetod.