Hur skriver man en deckare? Författaren Sofie Sarenbrant, som sålt över en halv miljon böcker, delar med sig av sina bästa tips. Från Vardagspuls den 17 november.

10 steg – så skriver du en deckare

Författaren Sofie Sarenbrant ger sin bästa råd

Många drömmer om att släppa nästa stora deckare. Men hur börjar man? Här delar deckarförfattaren Sofie Sarenbrant med sig av sina bästa tips.

Publicerad 2015-11-17 | Vardagspuls

Att börja skriva en roman kan kännas som ett fullständigt omöjligt projekt. Men det kan bli lättare om du går metodiskt till väga och delar upp det gigantiska arbetet på ett begripilgt sätt.

Här delar deckarförfattaren Sofie Sarenbrant med sig av sina bästa råd. Men du behöver inte använda alla. ”Använd de tips du gillar och strunta i det som inte faller dig i smaken”, skriver hon.

1. Komma igång

"Fundera på vad du vill berätta, i vilken genre (exempelvis roman, deckare, självbiografi) och för vem (barn, tonåring eller vuxen). När du väl har en känsla för vad du vill berätta, och för vem, så är följande ett effektivt sätt att komma igång: öppna ett dokument på datorn och börja skriv. Tänk inte så mycket, utan kör bara på och se vart det bär iväg. Var inte rädd för att känna att du skriver i onödan. Varje rad är en erfarenhet rikare och ju mer du tränar, desto bättre blir du."

2. Story

"Lägg mycket tid och engagemang på att fundera igenom vad du vill berätta. Vad är syftet med boken? Vill du få den utgiven eller skriver du för din egen skull? Om det är för att du vill bli publicerad så fundera på vad som gör din story unik. Läs mycket i samma genre för att få en känsla av vad som redan gjorts och hur  böckerna är dramaturgiskt uppbyggda. Det spelar ingen roll om det du läser är bra eller dåligt, du lär dig alltid något ändå."

3. Persongalleri

"Vem/vilka ska boken handla om? Alltför många karaktärer blir rörigt och svårt för läsaren (och författaren) att hålla reda på. Bestäm dig för vem som är den egentliga huvudpersonen och vad hen ska ha för språk och kännetecken. Är det någon som är burdus i sin framtoning och svär ofta? Eller är det en osäker och försiktig person som talar i gåtor? Det var bara två exempel."

4. Miljön

Var ska handlingen utspela sig? Fråga dig på vilken plats din fantasi börjar flöda. Själv har jag gått från Brantevik via Yasuragi Hasseludden till Stockholm Marathon.
En bra början är att tänka på en miljö som du känner till väl eller har möjlighet att vistas i ofta under researcharbetet. Det är viktigt att veta hur det ser ut där, så du kan återge det på ett bra, detaljrikt och riktigt sätt.

5. Gestaltning

"Show, don’t tell, säger mycket om vad gestaltning går ut på. Poängen är att läsaren ska känna att han eller hon får följa med i berättelsen genom att se och höra, lukta och uppleva saker istället för att författaren talar om hur det ligger till (som ett slags sagoberättare). Det ska gå att leva sig in i situationen, känna närvaron och ge utrymme för läsaren att tolka själv istället för att skriva övertydligt att ”hon är rädd” eller att ”han mår illa”."

6. Dialogen

"Hur karaktärerna pratar med varandra är viktigt för att få ett eftersträvat flyt i dialogen. Dels vill jag få fram personernas språk, dels deras sinnesstämning, utan att det blir överdrivet eller upprepar sig."

7. Skrivprocessen

"Att springa drygt 42 kilometer i sträck låter fruktansvärt långt. Men om man skalar ner loppet i delmål och tänker 5 kilometer i taget, blir det genast lättare. Så fungerar skrivprocessen också. Jag firar 50 000 tecken, 100 000 tecken osv. Och jag skriver ner hur mycket jag har åstadkommit varje dag."

8. Research

"Google är en fantastiskt bra start för det mesta, internet över huvud taget. Men det finns begränsningar även där. Är uppifterna korrekta? Och vem kan svara på specifika frågor i ett visst ämne? Under åren har jag arbetat upp relationer med exempelvis poliser, som är generösa med att hjälpa till. Jag intervjuar, mejlar frågor, och ber dem faktagranska det färdiga manuset. För jag vill helst att det ska vara så nära verkligheten som möjligt."

9. Upplösningen

"När målet är inom räckhåll och boken nästan är klar, finns risken för slarv och att slutet får bli lite vad det blir. Gör inte så. Ta dig den där extra tiden att fundera igenom hur du ska vässa upplösningen, kanske till och med överraska läsaren med en helt ny syn på storyn. Allra bäst är att själv veta hur boken ska sluta innan du börjar skriva den."

10. Redigering

"Så fort ditt råmanus är klart är det dags att börja läsa. Var självkritisk och ansträng dig för att hitta bristerna.Läs igenom i lugn och ro och ifrågasätt hela tiden: Hur för den här händelsen historien framåt? Behövs det verkligen? Är det spännande? Är karaktärerna intressanta och skiljer sig åt i sätt och språk? Upprepar de sig ofta eller får man följa deras tankar utan att det blir tjatigt? Ju mer onödigt du stryker och istället fokuserar på att bygga ut där det verkligen behövs, desto större chans är det att ett förlag nappar."

Lycka till!

Läs hela deckarskolan på Sofie Sarenbrants hemsida.