Hur sparas mina uppgifter?

Betr. elektronisk behandling av personuppgifter i Arla Foods-koncernen.

Vår personuppgiftspolicy innefattar de åtgärder som vi vidtar för att säkerställa att alla de upplysningar som kommer i vår ägo förvaras korrekt och förblir konfidentiella och endast används för sitt ursprungliga syfte.

Om du har några frågor eller kommentarer rörande Arla Foods internetpolicy kan du antingen skicka e-post till arla@arlafoods.com eller skriva till Arla Foods Lindhagensgatan 126, 105 46 Stockholm.

PERSONUPPGIFTER

De enda personuppgifter som vi samlar in är de personuppgifter som du lämnar till oss när du går in på vår webbplats eller på annat sätt lämnar till oss när du besöker vår webbplats. Om du önskar skickar vi en utskrift där det framgår vilka upplysningar vi har om dig.

På vår webbplats lagras inga personuppgifter automatiskt och inga personuppgifter samlas in automatiskt på något annat sätt. Det är endast användarens IP-adress som webbservern automatiskt känner igen för att därefter skicka webbsidorna till din dator. Om du är ansluten till internet får du en IP-adress som ser ut ungefär så här: 197.188.58.9.

Vi använder s.k. cookies för att samla in uppgifter av teknisk karaktär och för statistiska syften, för att mäta webbplatstrafiken. Alla dessa upplysningar är icke-personrelaterade uppgifter och du kan inte identifieras utifrån dem. De samlas endast in av systemadministrativa skäl. En cookie är ett meddelande som skickas från webbservern till webbläsaren. Den har bland annat till uppgift att identifiera användarens dator och på så sätt registrera webbplatsens besöksmönster.

I vilka sammanhang används personuppgifterna?

De personuppgifter som du lämnar till oss används enligt följande:

  • Skaffa uppgifter, produkter eller tjänster till dig som du bett om.
  • Lämna upplysningar till dig om produkter eller tjänster från Arla Foods som du kan vara intresserad av, eller andra marknadsrelaterade syften för internt bruk för att förbättra webbplatsens innehåll. Det kan vara information eller användartest, som du i förväg anmält intresse för att delta i, för att anpassa webbplatsens innehåll och/eller layout till den enskilda användaren. Det kan även röra sig om att göra användarna uppmärksamma på uppdateringar av webbplatsen, samt samla in och offentliggöra statistiska upplysningar om användaren och dennas önskemål. Observera att statistiken är anonym och att det därmed inte är möjligt att identifiera enskilda användare.

VIDAREFÖRMEDLING AV PERSONUPPGIFTER

Vi lämnar inte vidare några personuppgifter till tredje part (förutom anställda på Arla Foods) utan ditt samtycke, som ska lämnas enligt de villkor som beskrivs nedan om du inte lämnar andra instruktioner.

Om du vill tas bort från vår e-postlista

Om du vill ha upplysningar om vilka uppgifter vi har om dig eller själv få tillgång till eller rätta dessa uppgifter ber vi dig kontakta arla@arlafoods.com. Du kan när som helst be att få dina personuppgifter raderade från vår e-postlista genom att skicka e-post till arla@arlafoods.com.

ÄNDRINGAR AV VÅR PERSONUPPGIFTSPOLICY

Om vi beslutar att ändra vår personuppgiftspolicy meddelar vi detta på denna sida. Om vi däremot vill genomföra väsentliga ändringar i det sätt som vi behandlar personuppgifterna som vi har om dig kommer vi att be om ditt samtycke innan vi genomför ändringarna.

Hillevi Wahl bloggar om ett aktivt liv
Hillevi Wahl

Hillevi Wahl är journalist, författare, föreläsare, hälsoinspiratör – och tokig i att träna. Men innan Hillevi fyllde 45 hade hon inte tränat alls.

#50-lopp nr 30: Täbyloppet Bild: Hillevi Wahl

#50-lopp nr 30: Täbyloppet

Publicerat: 2015-05-24   |  Hillevi Wahl

Nu var det sådär igen, att jag inte riktigt visste om jag skulle åka till det däringa loppet. Vi kom hem från Mallis i går och jag kände mig helt slut efter en dag på flyg och bussar. Lock för öronen hade jag också. Ojojoj.
Men så vaknade jag och kände efter i kroppen och den sa: ”Jag vill springa ett traillopp! Jag vill springa! Jag vill!”
Då är det bara att tuta och köra.
Jag har aldrig sprungit Täbyloppet och visste inte heller var varken Skavlötens motionsgård eller sjön Rönningen låg. Så det var inte konstigt att gps:en fick Gunnar att släppa av mig en rask 25-minuterspromenad från starten.
Men vilken promenad! Snacka om magisk uppvärmning. Det var hästhagar och fårhagar med lamm söta som bara den och enorma fält med grönska och maskrosor och fågelkvitter så man blev helt salig.
Strax innan starten hamnade jag dessutom mitt i en Astrid Lindgren-idyll med små stugor och staket och syrenbuskar och snickerboa och allt. Vilken himla tur att jag hittade till det här loppet.

Startområdet var också sommarljuvligt. Någon sparkade fotboll, en liten bebis kröp omkring vid startsnöret, någon värmde upp, men de flesta bara snackade. Det fanns visst en mördarbacke.

”Första halvan är mest uppförsbackar, sedan går det lite i kringelikrokar däruppe och på slutet är det nedförsbackar”, berättade en kvinna som hade varit med förr.
”Det är det enda loppet jag springer”, sa hon. ”Man behöver inte springa något annat”.
Och solen sken och fåglarna kvittrade och det var varmt och en brokig skara sprang iväg när startskottet gick.
”Heja pappa du är bäst i hela världen! Heja pappa!” skrek en liten palt för full hals och det var så rart att jag blev helt tårögd. En annan springande dam och jag gjorde ååååh-blicken till varandra.
Vi sprang över fältet och sedan kom det en liten uppförsbacke. Visst, ganska lång och lite seg, men någon mördarbacke skulle jag inte kalla den. Det var så himla vackert i skogen och fullt av glada, peppande funktionärer. Fötterna studsade glatt på det mjuka underlaget. Som vi älskar trail, fötterna och jag. Fötterna gjorde high five med varandra i vartenda steg. Kringelikrokarna kom ganska direkt. Stigen följde naturen och vi löpare följde varandra. Lite sådär på avstånd. Ingen trängsel här, inte. Vi sprang och flåsade, för det var rätt mycket upp och ner och hög plus hela vägen. Men inte förrän runt tre kilometer kom den där mördarbacken de hade pratat om. Den var verkligen en killer. Och jag blev så himla glad, för det här loppet hade verkligen allt! Trail och backar och fågelkvitter och ljuvliga dofter och utmaningar och trevliga människor och sol och försommar och vad mer kan man begära?
Min kropp sprang inte på toppfart, långt ifrån. Någonstans efter mördarbacken släppte dock locket för öronen! Bara en sådan sak. Och sedan var det mest utförslöpning och glada tillrop.
Det enda fåniga är att jag siktade på Målskylten tjugo meter bort och inte fattade att jag hade gått i mål, bredvid en husvagn. Så jag fick inte spurta. Lite snopet. Men i övrigt var det ett fantastiskt lopp som jag önskar att traillovers kunde hitta till. En eloge till hela gänget bakom Täbyloppet!