Hur sparas mina uppgifter?

Betr. elektronisk behandling av personuppgifter i Arla Foods-koncernen.

Vår personuppgiftspolicy innefattar de åtgärder som vi vidtar för att säkerställa att alla de upplysningar som kommer i vår ägo förvaras korrekt och förblir konfidentiella och endast används för sitt ursprungliga syfte.

Om du har några frågor eller kommentarer rörande Arla Foods internetpolicy kan du antingen skicka e-post till arla@arlafoods.com eller skriva till Arla Foods Lindhagensgatan 126, 105 46 Stockholm.

PERSONUPPGIFTER

De enda personuppgifter som vi samlar in är de personuppgifter som du lämnar till oss när du går in på vår webbplats eller på annat sätt lämnar till oss när du besöker vår webbplats. Om du önskar skickar vi en utskrift där det framgår vilka upplysningar vi har om dig.

På vår webbplats lagras inga personuppgifter automatiskt och inga personuppgifter samlas in automatiskt på något annat sätt. Det är endast användarens IP-adress som webbservern automatiskt känner igen för att därefter skicka webbsidorna till din dator. Om du är ansluten till internet får du en IP-adress som ser ut ungefär så här: 197.188.58.9.

Vi använder s.k. cookies för att samla in uppgifter av teknisk karaktär och för statistiska syften, för att mäta webbplatstrafiken. Alla dessa upplysningar är icke-personrelaterade uppgifter och du kan inte identifieras utifrån dem. De samlas endast in av systemadministrativa skäl. En cookie är ett meddelande som skickas från webbservern till webbläsaren. Den har bland annat till uppgift att identifiera användarens dator och på så sätt registrera webbplatsens besöksmönster.

I vilka sammanhang används personuppgifterna?

De personuppgifter som du lämnar till oss används enligt följande:

  • Skaffa uppgifter, produkter eller tjänster till dig som du bett om.
  • Lämna upplysningar till dig om produkter eller tjänster från Arla Foods som du kan vara intresserad av, eller andra marknadsrelaterade syften för internt bruk för att förbättra webbplatsens innehåll. Det kan vara information eller användartest, som du i förväg anmält intresse för att delta i, för att anpassa webbplatsens innehåll och/eller layout till den enskilda användaren. Det kan även röra sig om att göra användarna uppmärksamma på uppdateringar av webbplatsen, samt samla in och offentliggöra statistiska upplysningar om användaren och dennas önskemål. Observera att statistiken är anonym och att det därmed inte är möjligt att identifiera enskilda användare.

VIDAREFÖRMEDLING AV PERSONUPPGIFTER

Vi lämnar inte vidare några personuppgifter till tredje part (förutom anställda på Arla Foods) utan ditt samtycke, som ska lämnas enligt de villkor som beskrivs nedan om du inte lämnar andra instruktioner.

Om du vill tas bort från vår e-postlista

Om du vill ha upplysningar om vilka uppgifter vi har om dig eller själv få tillgång till eller rätta dessa uppgifter ber vi dig kontakta arla@arlafoods.com. Du kan när som helst be att få dina personuppgifter raderade från vår e-postlista genom att skicka e-post till arla@arlafoods.com.

ÄNDRINGAR AV VÅR PERSONUPPGIFTSPOLICY

Om vi beslutar att ändra vår personuppgiftspolicy meddelar vi detta på denna sida. Om vi däremot vill genomföra väsentliga ändringar i det sätt som vi behandlar personuppgifterna som vi har om dig kommer vi att be om ditt samtycke innan vi genomför ändringarna.

Hillevi Wahl bloggar om ett aktivt liv
Hillevi Wahl

Hillevi Wahl är journalist, författare, föreläsare, hälsoinspiratör – och tokig i att träna. Men innan Hillevi fyllde 45 hade hon inte tränat alls.

Movitz hoppar studsmatta Bild: Hillevi Wahl

Hur många aktiviteter är lagom?

Publicerat: 2015-03-25   |  Hillevi Wahl

I en tid när det tycks som om nästan alla barn tränar flera gånger i veckan och har schemalagd fritid, så är det inte lätt att stå emot som förälder. För man vill ju inte att ens barn ska missa något, eller bli soffpotatisar.

”Aktivitetshetsen håller på att knäcka mig. Jag far runt mellan jobbet och barnens dans, träning och teater- och pianolektioner som en skållad råtta. Ändå är det många som har ännu mer inbokat. Hur mycket tycker du är lagom för en barnfamilj?” undrar Lisen.

Ja, det har förändrats mycket sedan vi själva var barn, eller hur? Spontant fotbollsspel hemma i kvarteret har fått ge vika för träning tisdagar och torsdagar 17-18.30.  Likadant med dans, teater och kull-lekar. Nu ska allt organiseras på bestämda tider, och allt ska kosta en tusenlapp per termin, plus kläder och utrustningen. Inte konstigt att man blir svettig, som förälder.

Barnens träning har blivit en ren statusfråga på många ställen. En klassfråga om du vill. Som om den som har mest aktiviteter i veckan vinner. För det tyder på gott ställt, att man har råd, och att man har tid (vilket exempelvis få ensamstående mammor har).

När mina egna barns kompisar började försvinna till fotbollsträning, simning och handbollsträning på eftermiddagarna – redan i 6-årsåldern – så tänkte jag först ”okej, det kanske vi också skulle testa”.

Men tack och lov har jag så ini bombens kloka barn. När de såg hetsen och stressen på fotbollsplan, eller de långa köerna till att ens få komma åt att sparka på bollen, eller de sjövilda föräldrarna som stod vid sidolinjen och gormade åt sina små ungar att jaga efter sina motståndare – då vägrade de vara med. ”Aldrig i livet!”

Inte för att de tycker att det är tråkigt att röra på sig, inte alls, men då hoppar de hellre på en studsmatta, cyklar, klättrar i träd eller lattjar med en boll i egen takt.
Det var inte förrän Elliot var sju år som han ville börja med en sorts danslek, Funkids, som finns på hans skola. Han har testat rätt mycket, men inte fastnat för något förrän vi hittade Kulturskolan där han har skapande bild. Det älskar han.
De yngre barnen var ungefär lika gamla länge innan de visade något intresse för att börja träna något på allvar. Vi väntade tills de var redo.

Men många föräldrar tar med sina barn till idrottsföreningarna redan när de är fyra år.

”Är man inte socialt eller intellektuellt mogen så kan en för tidig start göra mer skada än nytta”, säger Hansi Hinic, som är expert på barns och ungas idrottande.

Effekten av det blir att många hoppar av i 12-årsåldern. För då har de redan hunnit tröttna.

Som förälder är det inte alltid så lätt att veta om man gör rätt eller fel. Larm om övervikt och stillasittande får många föräldrar att känna sig oroliga för sina blyga eller ointresserade barn.

”Men det finns inget som säger att barn måste föreningsidrotta. Rent fysiologiskt räcker det sannolikt med att cykla och gå till skolan. Att ta med barnen ut i skogen och plocka svamp kan vara väl så bra som fotbollsträning”, säger Hansi Hinic.

Så för att svara på din fråga, Lisen, så tycker jag att max en aktivitet per barn och termin är en bra tumregel när de är mindre, kanske två när de är större. Det ger utrymme för vila och spontana infall. Och det är viktigt att de får börja när de själva känner sig redo. Då sitter gladkänslan i mycket länge.

Elliot och Movitz spelar fotboll