Hur sparas mina uppgifter?

Betr. elektronisk behandling av personuppgifter i Arla Foods-koncernen.

Vår personuppgiftspolicy innefattar de åtgärder som vi vidtar för att säkerställa att alla de upplysningar som kommer i vår ägo förvaras korrekt och förblir konfidentiella och endast används för sitt ursprungliga syfte.

Om du har några frågor eller kommentarer rörande Arla Foods internetpolicy kan du antingen skicka e-post till arla@arlafoods.com eller skriva till Arla Foods Lindhagensgatan 126, 105 46 Stockholm.

PERSONUPPGIFTER

De enda personuppgifter som vi samlar in är de personuppgifter som du lämnar till oss när du går in på vår webbplats eller på annat sätt lämnar till oss när du besöker vår webbplats. Om du önskar skickar vi en utskrift där det framgår vilka upplysningar vi har om dig.

På vår webbplats lagras inga personuppgifter automatiskt och inga personuppgifter samlas in automatiskt på något annat sätt. Det är endast användarens IP-adress som webbservern automatiskt känner igen för att därefter skicka webbsidorna till din dator. Om du är ansluten till internet får du en IP-adress som ser ut ungefär så här: 197.188.58.9.

Vi använder s.k. cookies för att samla in uppgifter av teknisk karaktär och för statistiska syften, för att mäta webbplatstrafiken. Alla dessa upplysningar är icke-personrelaterade uppgifter och du kan inte identifieras utifrån dem. De samlas endast in av systemadministrativa skäl. En cookie är ett meddelande som skickas från webbservern till webbläsaren. Den har bland annat till uppgift att identifiera användarens dator och på så sätt registrera webbplatsens besöksmönster.

I vilka sammanhang används personuppgifterna?

De personuppgifter som du lämnar till oss används enligt följande:

  • Skaffa uppgifter, produkter eller tjänster till dig som du bett om.
  • Lämna upplysningar till dig om produkter eller tjänster från Arla Foods som du kan vara intresserad av, eller andra marknadsrelaterade syften för internt bruk för att förbättra webbplatsens innehåll. Det kan vara information eller användartest, som du i förväg anmält intresse för att delta i, för att anpassa webbplatsens innehåll och/eller layout till den enskilda användaren. Det kan även röra sig om att göra användarna uppmärksamma på uppdateringar av webbplatsen, samt samla in och offentliggöra statistiska upplysningar om användaren och dennas önskemål. Observera att statistiken är anonym och att det därmed inte är möjligt att identifiera enskilda användare.

VIDAREFÖRMEDLING AV PERSONUPPGIFTER

Vi lämnar inte vidare några personuppgifter till tredje part (förutom anställda på Arla Foods) utan ditt samtycke, som ska lämnas enligt de villkor som beskrivs nedan om du inte lämnar andra instruktioner.

Om du vill tas bort från vår e-postlista

Om du vill ha upplysningar om vilka uppgifter vi har om dig eller själv få tillgång till eller rätta dessa uppgifter ber vi dig kontakta arla@arlafoods.com. Du kan när som helst be att få dina personuppgifter raderade från vår e-postlista genom att skicka e-post till arla@arlafoods.com.

ÄNDRINGAR AV VÅR PERSONUPPGIFTSPOLICY

Om vi beslutar att ändra vår personuppgiftspolicy meddelar vi detta på denna sida. Om vi däremot vill genomföra väsentliga ändringar i det sätt som vi behandlar personuppgifterna som vi har om dig kommer vi att be om ditt samtycke innan vi genomför ändringarna.

Hillevi Wahl bloggar om ett aktivt liv
Hillevi Wahl

Hillevi Wahl är journalist, författare, föreläsare, hälsoinspiratör – och tokig i att träna. Men innan Hillevi fyllde 45 hade hon inte tränat alls.

Våra kroppar är fortfarande anpassade efter rörelse, men våra liv har blivit stillasittande. Det är inte konstigt att vi blir sjuka. Bild: Hillevi Wahl

Spring dig frisk från depression

Publicerat: 2016-03-10   |  Hillevi Wahl

Den här texten skrev jag för några år sedan, men den är i allra högsta grad aktuell nu, när Gympaläraren går i SVT.
Jag tar fram den igen eftersom jag får många frågor kring sambandet mellan stillasittandet och depressioner. Forskning på 4000 ungdomar under sju års tid, som gjordes vid University of Pittsburg School of Medicine, visar exempelvis att varje extra timme barnen satt stilla, per dag, ökade risken för depressioner senare i livet.
Vill ni läsa mer i ämnet får ni gärna läsa boken Själ och kropp av psykiatern Jill Taube. Som hon säger: Vi har dragit iväg från stenåldern till dataåldern på ett, ur historisk och biologisk synvinkel, ett litet kick. Våra kroppar är fortfarande anpassade efter rörelse, men våra liv har blivit stillasittande. Det är inte konstigt att vi blir sjuka.


Kan man bota en depression genom träning? Ja. Kan man förebygga en depression med träning? Jajamensan. Kan stillasittandet i sig orsaka depression? Ja, det visar nya spännande forskningsrön, enligt Jill Taube. Hon har intresserat sig speciellt för kopplingen mellan rörelse och psykiskt välbefinnande – om hur kroppen kan läka själen – och tvärtom.

 

”Vi vet i dag att man många gånger får ont i både kropp och själ, när man mår dåligt. Ändå behandlar vi bara en del i taget”, säger Jill Taube. I stället borde vi utnyttja de självläkande krafterna vi har inom oss. Ämnen som bildas i musklerna kan hjälpa hjärnan att tänka snabbare och ta rätt beslut. Om man tränar klarar man stress och ångestattacker bättre.

 

De flesta läkare vet att motion är bra mot högt blodtryck och diabetes, exempelvis, men få har kunskap om att det faktiskt kan bota psykisk ohälsa. I stället plockar de raskt fram receptblocket och skriver ut sömntabletter eller antidepressiva – som faktiskt kan orsaka viktuppgång och trötthet. Utan att diskutera träning som ett alternativ eller åtminstone komplement.

Därför åker Jill Taube land och rike runt för att tala om psykisk ohälsa och lära ut konsten att skriva ut Fysisk aktivitet på recept.

 

Ty läkare som har kunskap om träningens läkande kraft vågar också låta sina patienter motionera, trots svåra behandlingar. I Runner’s World berättar Maria Andersson om hur hon slapp i princip alla besvär med cellgiftsbehandlingarna genom löpträning. Hon fick en klok läkare som insåg att löpningen var bra och minst lika viktig som medicinerna. 2010 fick Maria Andersson beskedet att hon hade sex månader kvar att leva. Det är två år sedan. ”Jag springer för livet”, säger hon.

 

För det är ju inte bara sjukdomen i sig man måste försöka bota, man måste hantera allting som följer med en svår sjukdom. Oro, sömnlöshet, ångest, depressioner och kanske sorg.

Men även vi ”friska” människor, som sitter framför en dator hela dagarna kan må dåligt av själva stillasittandet. Våra kroppar är gjorda för att röra på sig. Vår hjärna också.

 

Jag tänker ofta på alla ungdomar som mår dåligt, och på hur självmorden och självskadebeteendet ökar. Ändå har våra makthavare bestämt att det räcker med två timmars skolgymnastik per vecka på högstadiet och gymnasiet.

 

Hur tänkte de där?

 

Är det någon gång man befinner sig i konstant kris så är det väl när man är 13–20 år! 

Nej, gör om och gör rätt! Inför Praktisk Motionsorientering, PraMo, på högstadiet! På samma sätt som man har praktisk yrkesorientering. Låt ungdomarna lära sig behärska en utvald motionsform under minst några veckor varje termin. Inte för att prestera, inte för att få betyg, utan bara för att det är skönt och roligt och ett sätt att få balans i livet.