Hur sparas mina uppgifter?

Betr. elektronisk behandling av personuppgifter i Arla Foods-koncernen.

Vår personuppgiftspolicy innefattar de åtgärder som vi vidtar för att säkerställa att alla de upplysningar som kommer i vår ägo förvaras korrekt och förblir konfidentiella och endast används för sitt ursprungliga syfte.

Om du har några frågor eller kommentarer rörande Arla Foods internetpolicy kan du antingen skicka e-post till arla@arlafoods.com eller skriva till Arla Foods Lindhagensgatan 126, 105 46 Stockholm.

PERSONUPPGIFTER

De enda personuppgifter som vi samlar in är de personuppgifter som du lämnar till oss när du går in på vår webbplats eller på annat sätt lämnar till oss när du besöker vår webbplats. Om du önskar skickar vi en utskrift där det framgår vilka upplysningar vi har om dig.

På vår webbplats lagras inga personuppgifter automatiskt och inga personuppgifter samlas in automatiskt på något annat sätt. Det är endast användarens IP-adress som webbservern automatiskt känner igen för att därefter skicka webbsidorna till din dator. Om du är ansluten till internet får du en IP-adress som ser ut ungefär så här: 197.188.58.9.

Vi använder s.k. cookies för att samla in uppgifter av teknisk karaktär och för statistiska syften, för att mäta webbplatstrafiken. Alla dessa upplysningar är icke-personrelaterade uppgifter och du kan inte identifieras utifrån dem. De samlas endast in av systemadministrativa skäl. En cookie är ett meddelande som skickas från webbservern till webbläsaren. Den har bland annat till uppgift att identifiera användarens dator och på så sätt registrera webbplatsens besöksmönster.

I vilka sammanhang används personuppgifterna?

De personuppgifter som du lämnar till oss används enligt följande:

  • Skaffa uppgifter, produkter eller tjänster till dig som du bett om.
  • Lämna upplysningar till dig om produkter eller tjänster från Arla Foods som du kan vara intresserad av, eller andra marknadsrelaterade syften för internt bruk för att förbättra webbplatsens innehåll. Det kan vara information eller användartest, som du i förväg anmält intresse för att delta i, för att anpassa webbplatsens innehåll och/eller layout till den enskilda användaren. Det kan även röra sig om att göra användarna uppmärksamma på uppdateringar av webbplatsen, samt samla in och offentliggöra statistiska upplysningar om användaren och dennas önskemål. Observera att statistiken är anonym och att det därmed inte är möjligt att identifiera enskilda användare.

VIDAREFÖRMEDLING AV PERSONUPPGIFTER

Vi lämnar inte vidare några personuppgifter till tredje part (förutom anställda på Arla Foods) utan ditt samtycke, som ska lämnas enligt de villkor som beskrivs nedan om du inte lämnar andra instruktioner.

Om du vill tas bort från vår e-postlista

Om du vill ha upplysningar om vilka uppgifter vi har om dig eller själv få tillgång till eller rätta dessa uppgifter ber vi dig kontakta arla@arlafoods.com. Du kan när som helst be att få dina personuppgifter raderade från vår e-postlista genom att skicka e-post till arla@arlafoods.com.

ÄNDRINGAR AV VÅR PERSONUPPGIFTSPOLICY

Om vi beslutar att ändra vår personuppgiftspolicy meddelar vi detta på denna sida. Om vi däremot vill genomföra väsentliga ändringar i det sätt som vi behandlar personuppgifterna som vi har om dig kommer vi att be om ditt samtycke innan vi genomför ändringarna.

Hillevi Wahl bloggar om ett aktivt liv
Hillevi Wahl

Hillevi Wahl är journalist, författare, föreläsare, hälsoinspiratör – och tokig i att träna. Men innan Hillevi fyllde 45 hade hon inte tränat alls.

Löparläger Bild: Hillevi Wahl

Vad gör man på ett löparläger?

Publicerat: 2015-09-28   |  Hillevi Wahl

Hur går det egentligen till på ett löparläger? Vad är det som händer, vad är det för folk? Hur bra är de andra? Hur mycket och hur långt springer man? Frågorna är många. Här är svaren:

Det går till så här: Första dagen anländer alla, och då står alla och tittar lite nyfiket på varandra. Och alla tror direkt att de med de snajdigaste kläderna och skorna och längsta benen springer snabbast.
Det är oftast helt fel.
Man tror oftast också att alla som springer kommer att se ut som framsidan av Runners och ägna hela dagarna till att springa. Och att alla förmodligen har sprungit i hela sitt liv.
Det är också helt fel.
Halva gruppen började typ i går, eller kanske för bara några år sedan. Flera av dem har kanske bara sprungit ett eller två lopp någonsin. Och alla de som tror att de förmodligen kommer sist fram, brukar vara bland de starkaste.
Vilket faktiskt är rätt betydelselöst, för löparläger är inte en tävling, det är ett lekläger. Under två-tre pass varje dag leker man springlekar. Man springer långt och kort och man springer i lera och i skogen och hoppar över rötter och stenar och många bäckar små och dricker vatten ur bergskällorna – och det är så makalöst gott!
Sedan jagar man varandra över en myr och då visar det sig att en nioåring klår oss allihop, både i tempo och löpteknik. För det är lite det ett löparläger går ut på – att hitta tillbaka till det där inre barnet och det där självklara sättet som de flesta barn springer på.
Och vi skrattar och tjoar och alla är olika. En del vill springa längre och snabbare, andra vill lufsa på i sin egen takt. Somliga vill springa i tysthet och bara njuta. Andra vill tjattra på. Naturen är stor och man behöver inte bli störd av tjattret om man inte vill. Det är bara att springa lite i förväg så är det som om man är helt ensam på fjället. Eller i skogen. Det brukar bli ett par mil om dagen.
Sedan kommer man in vid den tända brasan och vilar fötterna och dricker te eller kaffe och börjar småprata. Om livet mest. Kanske om känsliga barn eller sina första riktiga jobb eller slottider för flygplan. Kanske om rädslor och bra böcker och ny forskning eller bara om roliga lopp man vill springa. Någon har sprungit just det och berättar hur det är. Någon har alltid gått före och kan visa vägen.
Sedan sticker man ut och tränar löpteknik. Eller har ett fyspass för att stärka upp bålstabiliteten. Och så skrattar vi lite till när alla försöker hoppa som grodor.

Sedan springer man in igen och äter gott. Vansinnigt gott. För man blir hungrig när man är ute sådär på fjället. I naturen. Hungern blir av den annan sort. Den är inte bara ett sug. Hungern är på riktigt. Man är hungrig på riktig mat. På bra mat, nyttig mat. Och gärna färdigserverad. Löparläger är lyx. Och bra samtal och rolig träning. Lek och allvar.
Och, för all del, en himla massa smutsiga kläder när man kommer hem. Men det är en helt annan historia.