Hur sparas mina uppgifter?

Betr. elektronisk behandling av personuppgifter i Arla Foods-koncernen.

Vår personuppgiftspolicy innefattar de åtgärder som vi vidtar för att säkerställa att alla de upplysningar som kommer i vår ägo förvaras korrekt och förblir konfidentiella och endast används för sitt ursprungliga syfte.

Om du har några frågor eller kommentarer rörande Arla Foods internetpolicy kan du antingen skicka e-post till arla@arlafoods.com eller skriva till Arla Foods Lindhagensgatan 126, 105 46 Stockholm.

PERSONUPPGIFTER

De enda personuppgifter som vi samlar in är de personuppgifter som du lämnar till oss när du går in på vår webbplats eller på annat sätt lämnar till oss när du besöker vår webbplats. Om du önskar skickar vi en utskrift där det framgår vilka upplysningar vi har om dig.

På vår webbplats lagras inga personuppgifter automatiskt och inga personuppgifter samlas in automatiskt på något annat sätt. Det är endast användarens IP-adress som webbservern automatiskt känner igen för att därefter skicka webbsidorna till din dator. Om du är ansluten till internet får du en IP-adress som ser ut ungefär så här: 197.188.58.9.

Vi använder s.k. cookies för att samla in uppgifter av teknisk karaktär och för statistiska syften, för att mäta webbplatstrafiken. Alla dessa upplysningar är icke-personrelaterade uppgifter och du kan inte identifieras utifrån dem. De samlas endast in av systemadministrativa skäl. En cookie är ett meddelande som skickas från webbservern till webbläsaren. Den har bland annat till uppgift att identifiera användarens dator och på så sätt registrera webbplatsens besöksmönster.

I vilka sammanhang används personuppgifterna?

De personuppgifter som du lämnar till oss används enligt följande:

  • Skaffa uppgifter, produkter eller tjänster till dig som du bett om.
  • Lämna upplysningar till dig om produkter eller tjänster från Arla Foods som du kan vara intresserad av, eller andra marknadsrelaterade syften för internt bruk för att förbättra webbplatsens innehåll. Det kan vara information eller användartest, som du i förväg anmält intresse för att delta i, för att anpassa webbplatsens innehåll och/eller layout till den enskilda användaren. Det kan även röra sig om att göra användarna uppmärksamma på uppdateringar av webbplatsen, samt samla in och offentliggöra statistiska upplysningar om användaren och dennas önskemål. Observera att statistiken är anonym och att det därmed inte är möjligt att identifiera enskilda användare.

VIDAREFÖRMEDLING AV PERSONUPPGIFTER

Vi lämnar inte vidare några personuppgifter till tredje part (förutom anställda på Arla Foods) utan ditt samtycke, som ska lämnas enligt de villkor som beskrivs nedan om du inte lämnar andra instruktioner.

Om du vill tas bort från vår e-postlista

Om du vill ha upplysningar om vilka uppgifter vi har om dig eller själv få tillgång till eller rätta dessa uppgifter ber vi dig kontakta arla@arlafoods.com. Du kan när som helst be att få dina personuppgifter raderade från vår e-postlista genom att skicka e-post till arla@arlafoods.com.

ÄNDRINGAR AV VÅR PERSONUPPGIFTSPOLICY

Om vi beslutar att ändra vår personuppgiftspolicy meddelar vi detta på denna sida. Om vi däremot vill genomföra väsentliga ändringar i det sätt som vi behandlar personuppgifterna som vi har om dig kommer vi att be om ditt samtycke innan vi genomför ändringarna.

Annika Strömberg arla
Mamma-bloggen

Namn: Annika Strömberg
Familj: Man, 4-årig dotter och nyfödd son
Ålder: 41 år

Vill du ställa en fråga direkt till Annika? 
Då går det bra att mejla till annika@vardagspuls.se
Svaret publiceras sedan här i bloggen – och givetvis är du som frågeställare anonym.

Vad gör du till vardags? Jobbar med hälsofrågor på Arla.  

Tittar på: Mest på Barnkanalen just nu. Fåret Shaun är min favorit.   

Lyssnar på: Musik som går att sjunga med i, som Marit Bergman

Vanligaste vardagsmiddagen: Pasta och falafel med yoghurtsås och morötter.

Får positivt hög puls i vardagen av: Ultraljud, så fantastiskt att kunna se att allt ser bra ut och at bebisen växer som det ska!

Får negativt hög puls i vardagen av: Gå i trappor. 

Hur har jag förberett mig: Inte på något särskilt sätt. 

Om din mamma skulle beskriva dig, hur skulle hon göra det? Envis, klok och duktig. Hon är helt opartisk!

Vilket är ditt bästa vänta-barn-tips? Ät ordentligt och drick gärna mjölk till maten. 

Vad slinker alltid ner när du handlar? Ost, kvarg och kanske lite nötter.

När jag ska lyxa till det: Går jag gärna ut och äter. 

Om jag var folkhälsominister: Skulle jag se till att hemkunskap och idrott får utökad tid och mer resurser. 

Tanken är att den här bloggen ska handla om livet efter förlossningen. Om barn, mat till barn och mat till nyblivna mammor. Jag är inte dietist och inte utbildad i att ge råd till andra, men jag kan en hel del om mat, näringslära och vikten av att äta bra för att må bra genom min utbildning och mitt jobb.

Böngubbe Bild: Annika Strömberg

Ät och må bra, hur svårt kan det va?

Publicerat: 2016-03-17   |  Mamma-bloggen

I måndags höll Konsumentföreningen Stockholm ett seminarium som handlade om barn, mat och hälsa. Flera intressanta ämnen var uppe, t ex om vad barn ätit genom historien, med en av mina favoritforskare måltidsforskaren Richard Tällström, vad barn i olika länder äter till frukost med journalisten Christian Daun, Caroline Lunde, forskare i psykologi, kring tjocksnack och träningshets bland barn och ungdomar och så sanningen bakom matlarmen med Jacob Gudiol. En del av föredragshållarna har lagt ut sina presentationer på Konsumentföreningens hemsida. De säger kanske inte så mycket men enligt info sänds hela seminariet i Kunskapskanalen idag, fredag 18 mars. Förhoppningsvis finns det sedan på svtplay.

 

Jag var mest nyfiken på barns frukostvanor i olika länder, men tyvärr lovade rubriken för mycket. Christian Daun hade fått fyra exempel, från fyra enskilda barn, från Japan, Malawi, Holland respektive Frankrike som han pliktskyldigt rapporterade innan han med stort engagemang pratade om vad han gett sin son Stellan att äta, vilket han tidigare har publicerat i tidningen Hunger.

 

Bara fyra exempel, varav tre som jag redan hade hyfsad koll på. Vilken besvikelse! Jag delar med mig av dem ändå.

- Frankrike: baguette med sylt, sötaste frukostflingor man överhuvudtaget kan hitta, oftast i kombination med mjölk. (För några år sedan åkte jag skidor i Alperna med ett gäng fransoser inklusive ett par små barn. De tittade alla med uppriktig förvåning på den konstiga utlänningen som åt naturell yoghurt (!) till frukost. Que? Yoghurt?! Det är ju en efterrätt! )

- Holland: vitt toastbröd med chokladströssel, med mjölk till.

- Japan: ”lunchmat” med ris, grönsaker, gärna inlagda, och kanske lite kött eller fisk.

- Malawi: majs- och böngröt med jordnötter, sötpotatis och en hibiskussaft. Näringsrikt och nyttigt, sa Åsa Brugård Konde från Livsmedelsverket när hon fick kommentera dem, men man poängterade också att det är ett fattigt land med stora problem med undernäring.

 

Det man ändå kan säga som positivt är att de här länderna inte utmärker sig för barnfetma. Det beror nu kanske inte bara på frukosten utan på att de totalt sett inte äter så mycket som i andra länder. Kanske borde vi fokusera mindre på att hitta de supernyttigaste kruskakliflingorna och mer på att hitta en god balans i allt vi stoppar i oss? Matglädje och att äta tillsammans, utan skärmar, pratade barnläkaren Anna-Karin Edstedt-Bonamy om. Även om hon mer förespråkade nyttiga flingor än chokladpuffar, förstås.

 

Jacob Gudiol försökte visa på hur snedvinklade forskningsresultat blir i media och ännu mer i sociala medier. Larmet om arsenik i ris till exempel, där Livsmedelsverket var balanserade i sitt pressmeddelande men media blåste upp det oerhört mycket. Likadant med studierna kring mjölk där en studie som visade på negativa effekter fick stora rubriker världen över, men där sedan översiktsartikeln, dvs en studie med högre bevisvärde, gjord av delvis samma forskare, som inte visade några sådana samband inte ens fick ett pressmeddelande från Uppsala Universitet och förstås inte heller refererades i media.

 

Avslutningsvis pratade Petter om språkutveckling, utifrån sina egna erfarenheter av att växa upp med dyslexi och ADHD. Det jag kommer minnas mest är att det han sa om att tänka på vad man säger som förälder. Han kommer fortfarande ihåg att hans mamma sa till honom i 7-8-års åldern att ”vi är inte bra på musik i den här familjen”. Fortfarande när han hamnar i lite musikaliska problem hör han sin mammas röst i huvudet. ”vi är inte bra på musik” Det kan vara bra att tänka på! Ibland säger man saker lite snabbt, inte så genomtänkt kanske, för att det passar just då, men för barnet är det kanske något jättestort som sitter kvar i huvudet för resten av livet.