Hur sparas mina uppgifter?

Betr. elektronisk behandling av personuppgifter i Arla Foods-koncernen.

Vår personuppgiftspolicy innefattar de åtgärder som vi vidtar för att säkerställa att alla de upplysningar som kommer i vår ägo förvaras korrekt och förblir konfidentiella och endast används för sitt ursprungliga syfte.

Om du har några frågor eller kommentarer rörande Arla Foods internetpolicy kan du antingen skicka e-post till arla@arlafoods.com eller skriva till Arla Foods Lindhagensgatan 126, 105 46 Stockholm.

PERSONUPPGIFTER

De enda personuppgifter som vi samlar in är de personuppgifter som du lämnar till oss när du går in på vår webbplats eller på annat sätt lämnar till oss när du besöker vår webbplats. Om du önskar skickar vi en utskrift där det framgår vilka upplysningar vi har om dig.

På vår webbplats lagras inga personuppgifter automatiskt och inga personuppgifter samlas in automatiskt på något annat sätt. Det är endast användarens IP-adress som webbservern automatiskt känner igen för att därefter skicka webbsidorna till din dator. Om du är ansluten till internet får du en IP-adress som ser ut ungefär så här: 197.188.58.9.

Vi använder s.k. cookies för att samla in uppgifter av teknisk karaktär och för statistiska syften, för att mäta webbplatstrafiken. Alla dessa upplysningar är icke-personrelaterade uppgifter och du kan inte identifieras utifrån dem. De samlas endast in av systemadministrativa skäl. En cookie är ett meddelande som skickas från webbservern till webbläsaren. Den har bland annat till uppgift att identifiera användarens dator och på så sätt registrera webbplatsens besöksmönster.

I vilka sammanhang används personuppgifterna?

De personuppgifter som du lämnar till oss används enligt följande:

  • Skaffa uppgifter, produkter eller tjänster till dig som du bett om.
  • Lämna upplysningar till dig om produkter eller tjänster från Arla Foods som du kan vara intresserad av, eller andra marknadsrelaterade syften för internt bruk för att förbättra webbplatsens innehåll. Det kan vara information eller användartest, som du i förväg anmält intresse för att delta i, för att anpassa webbplatsens innehåll och/eller layout till den enskilda användaren. Det kan även röra sig om att göra användarna uppmärksamma på uppdateringar av webbplatsen, samt samla in och offentliggöra statistiska upplysningar om användaren och dennas önskemål. Observera att statistiken är anonym och att det därmed inte är möjligt att identifiera enskilda användare.

VIDAREFÖRMEDLING AV PERSONUPPGIFTER

Vi lämnar inte vidare några personuppgifter till tredje part (förutom anställda på Arla Foods) utan ditt samtycke, som ska lämnas enligt de villkor som beskrivs nedan om du inte lämnar andra instruktioner.

Om du vill tas bort från vår e-postlista

Om du vill ha upplysningar om vilka uppgifter vi har om dig eller själv få tillgång till eller rätta dessa uppgifter ber vi dig kontakta arla@arlafoods.com. Du kan när som helst be att få dina personuppgifter raderade från vår e-postlista genom att skicka e-post till arla@arlafoods.com.

ÄNDRINGAR AV VÅR PERSONUPPGIFTSPOLICY

Om vi beslutar att ändra vår personuppgiftspolicy meddelar vi detta på denna sida. Om vi däremot vill genomföra väsentliga ändringar i det sätt som vi behandlar personuppgifterna som vi har om dig kommer vi att be om ditt samtycke innan vi genomför ändringarna.

Tina Löfström
Tina Löfström

Här bloggar Tina Löfström om de senaste rönen inom lyckforskning och personlig utveckling – hur dina tankesätt kan påverka hur du mår.

Flicka med basketboll Bild: Pixabay

Talang eller hårt arbete?

Publicerat: 2016-09-16   |  Tina Löfström

För en tid sedan frågade min bror mig följande (apropå tidigare diskussioner om tankesätt)

Bror:

”Man kan väl ha talang?”

Jag:

”Nja, men man kan ha en grundförutsättning…”

Bror:

”Men det är ju talang.”

Jag:

”Låt mig förklara: Om du har genetik som gör att du blir lång och jag har genetik som gör mig kort – Vem har då störst möjlighet att lyckas inom basket?”

Bror:

”Jag.” Jag: ”Om båda vi börjar spela basket. Du är lång, så du har en god grundförutsättning – men du tränar bara hälften så mycket som jag – som har en sämre grundförutsättning. Vem kommer då att spela bättre av oss två?”

Bror:

”Ahh, nu fattar jag. Du kommer att spela bättre, för du har tränat mer.”

Jag:

”Precis! Min poäng är, att visst, du kan få god genetik som grund, men om du inte tränar, så spelar genetiken en mycket liten roll. Alltså har din insats mindre med talang att göra, än viljan att lära sig och bli bättre. Och ju mer du tränar, desto bättre blir du på det du tränar på. Grundförutsättningen är som en lottokupong – du kan vinna eller inte vinna på den. Om du arbetar hårt får du utdelning, annars inte.”

Bild:

Experimentet visar hur vi påverkas av varandra

Publicerat: 2016-09-09   |  Tina Löfström

Under veckan som gått har ett klipp spridits i sociala medier som visar ett spännande socialt experiment. Experimentet påvisar hur vi människor påverkas av varandra hela tiden och att beteenden kan spridas genom generationer av människor.

 

Som ni ser i klippet sätter gruppen standarden för hur den enskilda personen beter sig. I från början är tjejen i filmen inte alls med på noterna, men efter en kort stund börjar också hon resa sig upp och fortsätter med detta, trots att hon inte vet varför och trots att alla som var med i början försvunnit ur sammanhanget.

Så här är det i våra liv också. Mycket av det vi gör, både omedvetet och medvetet, är influerat av vad andra gör. Vi har en biologisk vilja att tillhöra en grupp och för att kunna göra det behöver vi passa in och matcha gruppens beteende.

Men som filmen påvisar är det inte alltid logiska beteenden vi tar oss an. Ibland gör vi saker bara för att ”det ska vara så” istället för att ”det är bra för oss” och för att identifiera de beteenden som inte hjälper (och kanske till och med är negativa) behöver vi reflektera över hur våra liv ser ut. Finns det beteenden i min vardag som inte är gynnsamma, men som skapats av vilja att passa in?

Studier visar att lyckliga människor är duktiga på att förhandla Bild: Pixabay

Lyckliga människor duktiga på att förhandla

Publicerat: 2016-09-01   |  Tina Löfström

En uppsjö av studier visar hur lyckliga personer lyckas bättre och är framgångsrika inom flertalet livsområden. I äktenskap, inkomst, jobb, hälsa och vänskap når lyckliga människor större framgångar. I de två senaste inläggen berättade jag om att sambandet mellan lycka och framgång är omvänt mot vad man kan tro: Det är inte framgången som skapar lyckan, utan lyckan som skapar framgången. Men hur kommer det sig?

Bli en bättre problemlösare

I flera studier har forskarna kunnat visa hur lyckligare personer både är mer benägna att hantera konflikter, men också är bättre på att lösa dem på ett snyggt sätt. Anledningen till detta verkar vara att lyckligare personer är mer samarbetsvilliga och detta syns extra tydligt i en konfliktsituation. Eftersom att de vill samarbeta så har de lättare att hitta den gyllene medelvägen i konflikter och ser problemet ur ett större och mer kreativt perspektiv. Lyckliga människor lyckas därför också undvika både långtgående och framtida konflikter – eftersom de löser problemet direkt.

Bättre på att förhandla

Lyckliga personer har också visat sig vara riktiga fenor på att förhandla. Studierna på området visar att de lyckliga oftare lyckades nå sina förhandlingsmål och hittade bättre och mer kreativa lösningar som båda parterna vann på. De var mer samarbetsvilliga i förhandlingssituationer och var nog med att lyssna in motpartens argument – vilket ledde till ett bättre resultat. De mindre lyckliga personerna använde sig av mer aggressiva och krävande förhandlingstekniker, vilket syntes i resultatet. De fick både sämre resultat och var mer benägna att avsluta förhandlingen innan den gått i hamn. Detta är ju helt klart en fördel att veta inför höstens löneförhandling med sin chef!

Mer hjälpsamma

Lyckliga människor är också mer hjälpsamma, vilket skapar en positiv spiral. Vi blir nämligen mer lyckliga när vi hjälper andra – oavsett om det handlar om att avlasta en stressad kollega eller att låna ett lyssnande öra till någon som behöver prata – vilket leder till att vi blir mer lyckliga och därmed ännu mer benägna att hjälpa. Min kollega Ami brukar berätta om ”Amis Energibägare” där hon pratar om hur vi har ett visst mått av energi och att den ska räcka till allt som finns i våra liv. När vi är lyckliga och när vi hjälper andra, så blir bägaren större och mer energifylld och ger oss därför mer utrymme att orka mer. Det som gör oss lyckliga fyller oss mer energi och den energin gör att vi orkar hjälpa till mer och det i sin tur gör att bägaren fylls igen! Som sagt, en positiv spiral!

När Ami föreläser om detta brukar hon avsluta med frågan: ”Vad fyller dig med energi?” och den vill jag skicka mer er alla idag. Vad finns det i ditt liv som fyller dig med energi och gör dig lyckligare? Fundera på det och när du kommit på svaret: Gör mer av det!

Tidigare inlägg