Hur sparas mina uppgifter?

Betr. elektronisk behandling av personuppgifter i Arla Foods-koncernen.

Vår personuppgiftspolicy innefattar de åtgärder som vi vidtar för att säkerställa att alla de upplysningar som kommer i vår ägo förvaras korrekt och förblir konfidentiella och endast används för sitt ursprungliga syfte.

Om du har några frågor eller kommentarer rörande Arla Foods internetpolicy kan du antingen skicka e-post till arla@arlafoods.com eller skriva till Arla Foods Lindhagensgatan 126, 105 46 Stockholm.

PERSONUPPGIFTER

De enda personuppgifter som vi samlar in är de personuppgifter som du lämnar till oss när du går in på vår webbplats eller på annat sätt lämnar till oss när du besöker vår webbplats. Om du önskar skickar vi en utskrift där det framgår vilka upplysningar vi har om dig.

På vår webbplats lagras inga personuppgifter automatiskt och inga personuppgifter samlas in automatiskt på något annat sätt. Det är endast användarens IP-adress som webbservern automatiskt känner igen för att därefter skicka webbsidorna till din dator. Om du är ansluten till internet får du en IP-adress som ser ut ungefär så här: 197.188.58.9.

Vi använder s.k. cookies för att samla in uppgifter av teknisk karaktär och för statistiska syften, för att mäta webbplatstrafiken. Alla dessa upplysningar är icke-personrelaterade uppgifter och du kan inte identifieras utifrån dem. De samlas endast in av systemadministrativa skäl. En cookie är ett meddelande som skickas från webbservern till webbläsaren. Den har bland annat till uppgift att identifiera användarens dator och på så sätt registrera webbplatsens besöksmönster.

I vilka sammanhang används personuppgifterna?

De personuppgifter som du lämnar till oss används enligt följande:

  • Skaffa uppgifter, produkter eller tjänster till dig som du bett om.
  • Lämna upplysningar till dig om produkter eller tjänster från Arla Foods som du kan vara intresserad av, eller andra marknadsrelaterade syften för internt bruk för att förbättra webbplatsens innehåll. Det kan vara information eller användartest, som du i förväg anmält intresse för att delta i, för att anpassa webbplatsens innehåll och/eller layout till den enskilda användaren. Det kan även röra sig om att göra användarna uppmärksamma på uppdateringar av webbplatsen, samt samla in och offentliggöra statistiska upplysningar om användaren och dennas önskemål. Observera att statistiken är anonym och att det därmed inte är möjligt att identifiera enskilda användare.

VIDAREFÖRMEDLING AV PERSONUPPGIFTER

Vi lämnar inte vidare några personuppgifter till tredje part (förutom anställda på Arla Foods) utan ditt samtycke, som ska lämnas enligt de villkor som beskrivs nedan om du inte lämnar andra instruktioner.

Om du vill tas bort från vår e-postlista

Om du vill ha upplysningar om vilka uppgifter vi har om dig eller själv få tillgång till eller rätta dessa uppgifter ber vi dig kontakta arla@arlafoods.com. Du kan när som helst be att få dina personuppgifter raderade från vår e-postlista genom att skicka e-post till arla@arlafoods.com.

ÄNDRINGAR AV VÅR PERSONUPPGIFTSPOLICY

Om vi beslutar att ändra vår personuppgiftspolicy meddelar vi detta på denna sida. Om vi däremot vill genomföra väsentliga ändringar i det sätt som vi behandlar personuppgifterna som vi har om dig kommer vi att be om ditt samtycke innan vi genomför ändringarna.

Tina Löfström
Tina Löfström

Här bloggar Tina Löfström om de senaste rönen inom lyckforskning och personlig utveckling – hur dina tankesätt kan påverka hur du mår.

Tinas lyckoskola Kreativitet och lycka vardagspuls Bild: Pixabay

Tinas lyckoskola: Kreativitet och lycka

Publicerat: 2016-05-09   |  Tina Löfström

Välkommen till Tinas Lyckoskola del 13.

Idag vet vi att lycka och kreativitet har ett starkt samband. I många studier inom positiv psykologi har man kunnat se hur lyckohöjande övningar ger effekter på kreativiteten. Om man mår bra blir man alltså mer kreativ. Däremot är sambandet mellan kreativitet och lycka, alltså hur de hänger ihop mindre känt. Likaså är mekanismerna bakom kreativitet fortfarande på forskningsstadiet och än finns det mycket mer att utforska inom området.

En av faktorerna som vi idag vet styr kreativitet är öppenhet. Öppenhet handlar om att ha ett intresse och en mottaglighet för fantiserande, känslonyanser, nya idéer, spännande aktiviteter och nya värderingar. En annan är intellekt – men då i kombination med öppenheten.

Vi har ett samhälleligt arv som värdesätter intellekt högre än kreativitet. Detta håller på att förändras sakta men säkert, men ännu finns det kvar i de flesta kontexter. I många sammanhang fokuserar man mycket på kognitiva förmågor som IQ, intelligens, logiskt resonerande och hårt arbete. Men ofta glöms kreativitet bort. När vi söker jobb, går i skolan eller får en utmanande arbetsuppgift så hamnar kreativiteten ofta i skymundan. Ändå så finns det en stark koppling mellan kreativitet och intelligens.

En kreativ hjärna har nämligen lättare att växla mellan kognitiva, emotionella och imaginära (drömmande, visionerande) funktioner. Ett exempel på detta är när vi ställs inför en utmaning eller ett problem som vi behöver lösa. En kreativ hjärna använder de kognitiva funktionerna för att göra sig en god överblick över problemet: Hur ser verkligheten ut? Vilka problem står jag inför? Vilka lösningar har tidigare fungerat? Samtidigt så använder den kreativa hjärnan de emotionella och imaginära funktionerna för att hitta nya lösningar, nya infallsvinklar och att skapa en vision av hur det skulle kunna se ut. Detta skapar en framtidstro på att saker kommer att lösa sig bra samt en drivkraft att genomföra lösningen. Kreativa hjärnor är alltså väldigt mångfacetterade och väldigt bra på att mixa mellan kognitiva och abstrakta lägen. De är bra på att se förbi det som är, för att lösa problem och skapa framtida positiva scenarion.

Kreativitetdödare
Vi vet att det finns vissa kreativitetsdödare, alltså situationer och sammanhang som hämmar kreativiteten från att flöda. Två av dem är Stress/press och belöningar.

Stress och press säger sig självt. Om du är stressad får du tunnelseende och har svårt att se något annat än problemet du ställts inför. Detta bekräftas i många studier. Tänk dig själv hur kreativ du känner dig när du är sen till jobbet, barnen krånglar med påklädningen, dagisfröken tittar surt på dig när du kommer försent och då du dessutom lyckas pricka in ALLA rödljus i stan. Kreativitetsnivån i det ögonblicket är noll. Tunnelseendet är maximalt. Lika så när chefen hänger över dig och hotar om indragna förmåner om du inte levererar i tid. Eller skäller om att du inte är vatten värd. Pressnivån? Max. Kreativitetsnivån? Noll. Det är detta som kallas för ”piskan” inom ledarskap. Piskan – som är synonymt med hot och press funkar inte.

Men något man inom ledarskap brukar promota är ”moroten”. Alltså att leda med positiva belöningar/betingningar istället för med piskan. Det funkar inte heller. En av mina favoritstudier bekräftar detta:

Studien gjordes på ett gäng barn som älskade att måla. Forskarna kom till skolan och lät barnen måla mot 3 olika mål. Den första gruppen fick måla för att vinna pris för den finaste teckningen. Den andra gruppen fick måla och sedan fick alla priser för sina teckningar. Den tredje gruppen fick måla utan att få någon form av belöning varken innan eller efter. Studiens resultat är inte särskilt intressant utifrån vilka som målade de finaste teckningarna. Det är en subjektiv bedömning och dessutom styr erfarenhet och andra faktorer in. Däremot är den banbrytande när det kommer till att påvisa hur motivation påverkas av belöningar. Vilken grupp tror du fortsatte att måla efter att studien var avslutad? De flesta gissar grupp två, där alla fick belöningar. Men det är fel: Det var endast barnen i den tredje gruppen som fortsatte att måla efter att studien var avslutad – alltså de som inte fick någon belöning alls. De andra två grupperna tröttnande på måleriet när de inte fick något för att göra det. Och detta var alltså hos barn som i grunden hade en egen stark drivkraft till att måla.

Belöningar ger alltså en effekt – men väldigt kortsiktigt. Detta på grund av att den inre motivationen och drivkraften dör när yttre belöningar tas till. Därför är det bäst att skrota både moroten och piskan och istället använda metoder som ökar den inre drivkraften, kreativiteten och motivationen!

Bonusläsning: Kreativitetsmyt
Som bonusläsning på ämnet vill jag passa på att spräcka en gammal myt kring kreativitet. Myten handlar om att den högre hjärnhalvan är den kreativa hjärnhalvan och att den vänstra är den logiska hjärnhalvan. Myten säger att mer kreativa personer ska använda den kreativa hjärnhalvan mer och vise versa. Det finns inget bevis för att det fungerar så. Däremot finns det bevis för att det INTE fungerar så. Ett exempel är en studie i Utah där man scannade 1000 hjärnor. Ingenting tydde på att deltagarna använde varken den ena eller andra hjärnhalvan mer eller mindre. I alla tusen hjärnor såg man aktivitet i hela hjärnan hela tiden – oavsett uppgift. Vi använder alltså hela vår hjärna lika mycket.

Kram på er!
Tina Löfström, Lyckoexpert
Följ Tina på facebook!


Tinas Lyckoskola:
Del 1: Fem grundstenar i ett lyckligt liv
Del 2: Relationer
Del 3: Positiva känslor
Del 4: Fysisk träning för oss lyckliga
Del 5: Är du optimist eller pessimist?
Del 6: Negativa känslor och att våga känna
Del 7: När du förminskar din lycka, förminskar du dig själv
Del 8: Hur ditt kroppsspråk påverkar ditt liv
Del 9: Det här styr vårt välbefinnande
Del 10: Meditation – ett mentalt gym för din hjärna
Del 11: Flow
Del 12: Styrkor