Hur sparas mina uppgifter?

Betr. elektronisk behandling av personuppgifter i Arla Foods-koncernen.

Vår personuppgiftspolicy innefattar de åtgärder som vi vidtar för att säkerställa att alla de upplysningar som kommer i vår ägo förvaras korrekt och förblir konfidentiella och endast används för sitt ursprungliga syfte.

Om du har några frågor eller kommentarer rörande Arla Foods internetpolicy kan du antingen skicka e-post till arla@arlafoods.com eller skriva till Arla Foods Lindhagensgatan 126, 105 46 Stockholm.

PERSONUPPGIFTER

De enda personuppgifter som vi samlar in är de personuppgifter som du lämnar till oss när du går in på vår webbplats eller på annat sätt lämnar till oss när du besöker vår webbplats. Om du önskar skickar vi en utskrift där det framgår vilka upplysningar vi har om dig.

På vår webbplats lagras inga personuppgifter automatiskt och inga personuppgifter samlas in automatiskt på något annat sätt. Det är endast användarens IP-adress som webbservern automatiskt känner igen för att därefter skicka webbsidorna till din dator. Om du är ansluten till internet får du en IP-adress som ser ut ungefär så här: 197.188.58.9.

Vi använder s.k. cookies för att samla in uppgifter av teknisk karaktär och för statistiska syften, för att mäta webbplatstrafiken. Alla dessa upplysningar är icke-personrelaterade uppgifter och du kan inte identifieras utifrån dem. De samlas endast in av systemadministrativa skäl. En cookie är ett meddelande som skickas från webbservern till webbläsaren. Den har bland annat till uppgift att identifiera användarens dator och på så sätt registrera webbplatsens besöksmönster.

I vilka sammanhang används personuppgifterna?

De personuppgifter som du lämnar till oss används enligt följande:

  • Skaffa uppgifter, produkter eller tjänster till dig som du bett om.
  • Lämna upplysningar till dig om produkter eller tjänster från Arla Foods som du kan vara intresserad av, eller andra marknadsrelaterade syften för internt bruk för att förbättra webbplatsens innehåll. Det kan vara information eller användartest, som du i förväg anmält intresse för att delta i, för att anpassa webbplatsens innehåll och/eller layout till den enskilda användaren. Det kan även röra sig om att göra användarna uppmärksamma på uppdateringar av webbplatsen, samt samla in och offentliggöra statistiska upplysningar om användaren och dennas önskemål. Observera att statistiken är anonym och att det därmed inte är möjligt att identifiera enskilda användare.

VIDAREFÖRMEDLING AV PERSONUPPGIFTER

Vi lämnar inte vidare några personuppgifter till tredje part (förutom anställda på Arla Foods) utan ditt samtycke, som ska lämnas enligt de villkor som beskrivs nedan om du inte lämnar andra instruktioner.

Om du vill tas bort från vår e-postlista

Om du vill ha upplysningar om vilka uppgifter vi har om dig eller själv få tillgång till eller rätta dessa uppgifter ber vi dig kontakta arla@arlafoods.com. Du kan när som helst be att få dina personuppgifter raderade från vår e-postlista genom att skicka e-post till arla@arlafoods.com.

ÄNDRINGAR AV VÅR PERSONUPPGIFTSPOLICY

Om vi beslutar att ändra vår personuppgiftspolicy meddelar vi detta på denna sida. Om vi däremot vill genomföra väsentliga ändringar i det sätt som vi behandlar personuppgifterna som vi har om dig kommer vi att be om ditt samtycke innan vi genomför ändringarna.

Människor med ätstörningar kan se friska och hälsosamma ut Bild: Mostphotos

9 livsviktiga sanningar om ätstörningar

”Det går inte att se om han eller hon har en ätstörning”

Många med ätstörningar kan se hälsosamma och friska ut men kan må väldigt dåligt å insidan. Vardagspuls hälsoinspiratör Hillevi Wahl har varit på föreläsning med en av världens ledande experter på området, Cynthia Bulik. Här listar hon 9 viktiga sanningar som du bör känna till om ätstörningar.

Publicerad 2017-10-02 | Senast ändrad 2018-02-15 | Hillevi Wahl

Det finns många falska myter och fördomar kring ätstörningar. Till exempel att det mest skulle drabba unga tjejer, att det är en modegrej, är mammans fel och att ”det växer bort”. Dessa fördomar gör att många inte söker hjälp, eller att vi runt omkring någon som drabbats känner för stor skam för att våga se och ingripa.

I veckan var professor Cynthia Bulik, en av världens ledande experter inom området, i Stockholm för att föreläsa om ätstörningar, bland annat hur det ser ut i Sverige. Cynthia Bulik vill gärna sprida 9 viktiga sanningar kring anorexi, bulimi, hetsätning och andra matmissbruk.

  1. Många med ätstörningar ser ut att vara hälsosamma och må bra, men är egentligen extremt svårt sjuka. Det går inte att se på en person om hon eller han har en ätstörning.
  2. Sjukdomen är intefamiljens fel. Tvärtom kan de anhöriga vara patientens och vårdgivarens bästa bundsförvant vid behandlingen. Familjebaserad terapi är den i särklass mest framgångsrika behandlingen. Föräldrar, syskon och partners behöver ofta lika mycket stöd som den drabbade.
  3. En diagnostiserad ätstörning är en hälsokris som kan få både personen och hela familjen att sluta fungera normalt.
  4. En ätstörning är inte ett personligt val någon gör, utan en allvarligt biologiskt påverkad sjukdom. Belöningssystemet är lite bakvänt. Det som borde kännas biologiskt farligt (som svält) känns euforiskt. Det som borde kännas bra (som mättnad) kan kännas starkt obehagligt och motbjudande.
  5. Ätstörningar diskriminerar intenågon. Ätstörningar finns överallt, bland människor av olika kön, i alla åldrar, olika etniciteter, kroppsformer, viktklasser, sexuella läggningar och i alla socioekonomiska samhällsklasser. I stora undersökningar säger exempelvis 26 procent av alla män att de har ätstörningar. 41 procent av alla kvinnor över 50 år håller dagligen på med ett beteende som är en larmsignal vid ett ätstört beteende.
  6. Ätstörningar medför en ökad risk av självmordsbenägenhet och svåra medicinska komplikationer. Anorexi har den högsta dödligheten bland alla psykiatriska diagnoser. Även i andra grupper av ätstörningar är risken för självmord extremt hög, runt 10-15 procent.
  7. Gener och miljö spelar en viktig roll i utvecklandet av ätstörningar. Genom tvillingstudier i Sverige, Norge, Finland, Danmark och USA kan forskare sett att ärftligheten är så mycket som 50-60 procent.
  8. Genom att titta på enbart gener kan man dock inte förutspå vilka som kommer att utveckla ätstörningar. ”Generna laddar pistolen, men det är miljön klämmer åt avtryckaren”, säger Cynthia Bulik. Riskmiljö är bland annat sport och idrottsutövande där vikten är i fokus. Olika dieter eller om man börjar hoppa över måltider kan trigga igång en vilande ätstörningsgen. Mobbning kan sätta igång en ätstörningsgen, BÅDE i den som är offret och den som mobbar. Mobbning kan alltså vara en så kallad biomarkör för ätstörningar.
  9. Det går att bli helt frisk från ätstörningar. Tidig upptäckt och ingripande är viktig. KBT-terapi är framgångsrik vid exempelvis bulimi och hetsätning. Men det finns individanpassade program.
  10. Tidig upptäckt och ingripande är viktig. KBT-terapi är framgångsrik vid exempelvis bulimi och hetsätning. Men det finns individanpassade program.

Här finns hjälp att få

Är du orolig för dig själv eller någon i din närhet, eller vill veta mer, så kontakta gärna de fantastiska människorna på Frisk &Fri – Riksföreningen mot ätstörningar. De kan hjälpa dig vidare.

Stockholms centrum för ätstörningar

Vill du se hela professor Cynthia Buliks föreläsning på Karolinska Institutet hittar du den här.