Hur sparas mina uppgifter?

Betr. elektronisk behandling av personuppgifter i Arla Foods-koncernen.

Vår personuppgiftspolicy innefattar de åtgärder som vi vidtar för att säkerställa att alla de upplysningar som kommer i vår ägo förvaras korrekt och förblir konfidentiella och endast används för sitt ursprungliga syfte.

Om du har några frågor eller kommentarer rörande Arla Foods internetpolicy kan du antingen skicka e-post till arla@arlafoods.com eller skriva till Arla Foods Lindhagensgatan 126, 105 46 Stockholm.

PERSONUPPGIFTER

De enda personuppgifter som vi samlar in är de personuppgifter som du lämnar till oss när du går in på vår webbplats eller på annat sätt lämnar till oss när du besöker vår webbplats. Om du önskar skickar vi en utskrift där det framgår vilka upplysningar vi har om dig.

På vår webbplats lagras inga personuppgifter automatiskt och inga personuppgifter samlas in automatiskt på något annat sätt. Det är endast användarens IP-adress som webbservern automatiskt känner igen för att därefter skicka webbsidorna till din dator. Om du är ansluten till internet får du en IP-adress som ser ut ungefär så här: 197.188.58.9.

Vi använder s.k. cookies för att samla in uppgifter av teknisk karaktär och för statistiska syften, för att mäta webbplatstrafiken. Alla dessa upplysningar är icke-personrelaterade uppgifter och du kan inte identifieras utifrån dem. De samlas endast in av systemadministrativa skäl. En cookie är ett meddelande som skickas från webbservern till webbläsaren. Den har bland annat till uppgift att identifiera användarens dator och på så sätt registrera webbplatsens besöksmönster.

I vilka sammanhang används personuppgifterna?

De personuppgifter som du lämnar till oss används enligt följande:

  • Skaffa uppgifter, produkter eller tjänster till dig som du bett om.
  • Lämna upplysningar till dig om produkter eller tjänster från Arla Foods som du kan vara intresserad av, eller andra marknadsrelaterade syften för internt bruk för att förbättra webbplatsens innehåll. Det kan vara information eller användartest, som du i förväg anmält intresse för att delta i, för att anpassa webbplatsens innehåll och/eller layout till den enskilda användaren. Det kan även röra sig om att göra användarna uppmärksamma på uppdateringar av webbplatsen, samt samla in och offentliggöra statistiska upplysningar om användaren och dennas önskemål. Observera att statistiken är anonym och att det därmed inte är möjligt att identifiera enskilda användare.

VIDAREFÖRMEDLING AV PERSONUPPGIFTER

Vi lämnar inte vidare några personuppgifter till tredje part (förutom anställda på Arla Foods) utan ditt samtycke, som ska lämnas enligt de villkor som beskrivs nedan om du inte lämnar andra instruktioner.

Om du vill tas bort från vår e-postlista

Om du vill ha upplysningar om vilka uppgifter vi har om dig eller själv få tillgång till eller rätta dessa uppgifter ber vi dig kontakta arla@arlafoods.com. Du kan när som helst be att få dina personuppgifter raderade från vår e-postlista genom att skicka e-post till arla@arlafoods.com.

ÄNDRINGAR AV VÅR PERSONUPPGIFTSPOLICY

Om vi beslutar att ändra vår personuppgiftspolicy meddelar vi detta på denna sida. Om vi däremot vill genomföra väsentliga ändringar i det sätt som vi behandlar personuppgifterna som vi har om dig kommer vi att be om ditt samtycke innan vi genomför ändringarna.

Överläkaren Anders Hansen: ”Alla har drag av ADHD” Bild: Vardagspuls, Johnér

Överläkaren: ”Alla har drag av ADHD”

Alla har drag av både ADHD och aspergers på en glidande skala. Men hur yttrar sig det? Vardagspuls Hillevi Wahl reder ut med hjälp av Anders Hansen, bokaktuell överläkare i psykiatri.

Publicerad 2016-09-27 | Hillevi Wahl

En gång när jag föreläste frågade en kille i publiken om jag hade ADHD. Han sa det som en komplimang, och jag blev mycket smickrad. För i det sammanhanget så var det i betydelsen ”energisk, sprudlande, tänker-utanför-boxen med mycket entreprenöranda”.

De där fantastiska superkrafterna som vi på senare tid fått lära oss är det bästa med ADHD.

Jag svarade skrattande ”Nej, jag har ju inte det.” För jag hade gjort något test på nätet där jag fick frågor om hur mycket det där smått överenergiska påverkar mig i vardagen, om jag har svårt att sköta mitt dagliga liv. Och nej, det har jag verkligen inte. Jag har funkat med beröm godkänt i skolan och betalat mina räkningar i tid. På det viset har jag alltid varit högfungerande.

Ändå har jag så lätt att känna igen mig i det ADHD-aktiga. Att alltid känna att jag är för mycket. För mycket känslor, för mycket entusiasm, för många idéer på en gång. Samtidigt har jag så fruktansvärt svårt att ha långtråkigt. Jag har verkligen fått jobba med att lära mig ta en sak i taget.

Därför blev jag så himla glad när jag mötte överläkaren och psykiatrikern Anders Hansen som skrivit den nya hyllade boken Hjärnstark (Fitnessförlaget/Bonnier Fakta). Han föreläste för Vardagspulsgänget på träningsresan med Springtime i Portugal och slog fast, nästan sådär lite i förbifarten, att alla har en släng av ADHD.

Hej Anders. Du, jag har funderat så mycket på det där du sa när vi var i Portugal: Att alla har ADHD – på en glidande skala. Kan du utveckla det lite?

– Det jag menade är att ADHD är en gråzon och att vi alla har drag av det i högre eller längre utsträckning och att det ofta är svårt att dra gränsen för vad som är diagnos. Däremot har alla inte ADHD, så är det inte. Jag har skrivit om det här i nya boken, Hjärnstark, säger Anders Hansen.

Märkligt nog tycker jag detsamma gäller lite med asperger. Känner igen många människor omkring mig med lightversion, även mig själv.











– Yes, det stämmer, även när det gäller asperger ligger alla på en sådan skala och många har symptom, utan att det för den skull är så allvarligt att det definieras som diagnos, säger Anders Hansen.









                                    

Min uppfattning om diagnos handlar mer om när samhället - rent politiskt - tycker att individen har så stora svårigheter att samhället ska gå in med ekonomiskt stöd? För det finns väl ingen exakt punkt för diagnos?

– Definitionen av diagnos är när det ställer till stora problem för individen. Men "stora problem" är onekligen relativt, säger Anders Hansen.

Vad betyder då det här, att alla ligger på glidande skala när det gäller ADHD och asperger? Jo, det innebär att det inte finns något ”vi och dom” längre.

För mig är alla med diagnos därför ambassadörer för oss andra. Det som funkar på dem funkar oftast på oss andra: Lugn och ro i klassrummet eller på jobbet. Ordning och reda. Tydlighet. Bra mat på regelbundna tider, humor, öppenhet och flexibilitet – för vi är ju alla olika oavsett om vi är normalstörda eller har samma diagnos. Och, inte minst, träning. Fysisk aktivitet i alla dess former är en mirakelmedicin även mot stress och koncentrationssvårigheter.

– Vanliga mediciner mot ADHD höjer dopaminnivåerna och resultatet blir att koncentrationen förbättras. Men alla som tar medicinen får inte effekt. Dessutom är det inte alla som vill medicinera. Lägg till detta alla som till och från har koncentrationsproblem utan att ha ADHD, säger Anders Hansen.

– Finns det då någon metod för att öka sina dopaminnivåer utan att medicinera? Det gör det: Att röra på sig. Motion är en effektiv koncentrationsmedicin helt utan biverkningar, slår Anders Hansen fast.

Inte konstigt att jag mår bättre än någonsin sedan jag började träna. En stark kropp håller ihop en vinglig själ. På så många fantastiska sätt.

Läs alla våra artiklar om neuropsykiatri