Hur sparas mina uppgifter?

Betr. elektronisk behandling av personuppgifter i Arla Foods-koncernen.

Vår personuppgiftspolicy innefattar de åtgärder som vi vidtar för att säkerställa att alla de upplysningar som kommer i vår ägo förvaras korrekt och förblir konfidentiella och endast används för sitt ursprungliga syfte.

Om du har några frågor eller kommentarer rörande Arla Foods internetpolicy kan du antingen skicka e-post till arla@arlafoods.com eller skriva till Arla Foods Lindhagensgatan 126, 105 46 Stockholm.

PERSONUPPGIFTER

De enda personuppgifter som vi samlar in är de personuppgifter som du lämnar till oss när du går in på vår webbplats eller på annat sätt lämnar till oss när du besöker vår webbplats. Om du önskar skickar vi en utskrift där det framgår vilka upplysningar vi har om dig.

På vår webbplats lagras inga personuppgifter automatiskt och inga personuppgifter samlas in automatiskt på något annat sätt. Det är endast användarens IP-adress som webbservern automatiskt känner igen för att därefter skicka webbsidorna till din dator. Om du är ansluten till internet får du en IP-adress som ser ut ungefär så här: 197.188.58.9.

Vi använder s.k. cookies för att samla in uppgifter av teknisk karaktär och för statistiska syften, för att mäta webbplatstrafiken. Alla dessa upplysningar är icke-personrelaterade uppgifter och du kan inte identifieras utifrån dem. De samlas endast in av systemadministrativa skäl. En cookie är ett meddelande som skickas från webbservern till webbläsaren. Den har bland annat till uppgift att identifiera användarens dator och på så sätt registrera webbplatsens besöksmönster.

I vilka sammanhang används personuppgifterna?

De personuppgifter som du lämnar till oss används enligt följande:

  • Skaffa uppgifter, produkter eller tjänster till dig som du bett om.
  • Lämna upplysningar till dig om produkter eller tjänster från Arla Foods som du kan vara intresserad av, eller andra marknadsrelaterade syften för internt bruk för att förbättra webbplatsens innehåll. Det kan vara information eller användartest, som du i förväg anmält intresse för att delta i, för att anpassa webbplatsens innehåll och/eller layout till den enskilda användaren. Det kan även röra sig om att göra användarna uppmärksamma på uppdateringar av webbplatsen, samt samla in och offentliggöra statistiska upplysningar om användaren och dennas önskemål. Observera att statistiken är anonym och att det därmed inte är möjligt att identifiera enskilda användare.

VIDAREFÖRMEDLING AV PERSONUPPGIFTER

Vi lämnar inte vidare några personuppgifter till tredje part (förutom anställda på Arla Foods) utan ditt samtycke, som ska lämnas enligt de villkor som beskrivs nedan om du inte lämnar andra instruktioner.

Om du vill tas bort från vår e-postlista

Om du vill ha upplysningar om vilka uppgifter vi har om dig eller själv få tillgång till eller rätta dessa uppgifter ber vi dig kontakta arla@arlafoods.com. Du kan när som helst be att få dina personuppgifter raderade från vår e-postlista genom att skicka e-post till arla@arlafoods.com.

ÄNDRINGAR AV VÅR PERSONUPPGIFTSPOLICY

Om vi beslutar att ändra vår personuppgiftspolicy meddelar vi detta på denna sida. Om vi däremot vill genomföra väsentliga ändringar i det sätt som vi behandlar personuppgifterna som vi har om dig kommer vi att be om ditt samtycke innan vi genomför ändringarna.

Ansiktsblindhet är vanligare än vad man kan tro Bild: Mostphotos

Har du svårt att känna igen folk?

Det här kan du göra åt din ansiktsblindhet

Har du varit med om att någon du inte känt igen hälsat på dig på stan? Kändes personens ansikte helt främmande för dig? Då kan du vara drabbad av ansiktsblindhet. Men det finns knep att ta till för att göra det lättare för dig att känna igen människor.

Publicerad 2017-10-03 | Vardagspuls

Pinsamma situationer kan uppstå när vi inte känner igen människor på arbetet, i skolan eller på träningen, människor som vi faktiskt träffat tidigare och som känner igen dig. Fenomenet kallas ansiktsblindhet, eller prosopagnosi, och innebär att du har svårt att lägga ansikten på minnet.

Olika grader av ansiktsblindhet

Cirka två procent av den svenska befolkningen tros ha någon form av ansiktsblindhet, det finns nämligen olika grader av syndromet. För vissa kan det handla om att inte känna igen nya bekantskaper medan andra inte känner igen någon alls, kanske inte ens sin egen spegelbild. Ansiktsblindhet är vanligast bland människor med vissa syndrom som till exempel asperger eller autism, men även hos andra. Ansiktsblindhet kan även uppstå efter en hjärninfarkt.

– Ansiktsblindhet handlar av allt att döma om ett genetiskt fel, men man har ännu inte lyckats hitta den felande genen, säger specialistläkaren Taina Nieminen-von Wendt till Hufvudstadsbladet.

Så kallade PET-undersökningar, med kamera, som gjorts av hjärnan visar att signalsubstanserna dopamin och serotonin aktiveras mindre hos de som har ansiktsblindhet. Det handlar med andra ord om att någon av de dopamintransporter som hjälper till att identifiera ansikten inte fungerar som den ska, förklarar Taina Nieminen-von Wendt.

Dåligt lokalsinne

Psykologen och författaren Kristina Näslund som skrivit en bok om ansiktsblindhet och själv är drabbad säger till doktorn.com att hon kunnat se att många av de kvinnor hon intervjuat för sin bok haft ett ointresse för det egna ansiktet, dåligt lokalsinne, svårigheter med att skilja på höger-vänster och ordblindhet.

– Det är helt ovetenskapligt ännu, men mycket spännande. Hänger allt detta samman i hjärnan? Det finns massor av frågor som jag skulle vilja få svar på, säger Görel Kristina Näslund till doktorn.com.

Det här kan du göra om du är ansiktsblind

  1. Var ärlig. Var öppen med att du har svårt för att känna igen ansikten. Be personer du vet med dig att du ska träffa igen att presentera sig med sitt namn nästa gång.
  2. Skriv ner detaljer. Fundera på hur människor du möter ser ut och skriv deras kännetecken i ett anteckningsblock. Munnens form, ögonbryn, skägg eller ögonbryn.
  3. Lyssna till rösten. Lägg märke till andra saker, människors röst till exempel.
  4. Be om en namnskylt. Om möjligt, be dina kollegor att bära namnskylt.Källa: doktorn.com, Hufvudstadsbladet.