Hur sparas mina uppgifter?

Betr. elektronisk behandling av personuppgifter i Arla Foods-koncernen.

Vår personuppgiftspolicy innefattar de åtgärder som vi vidtar för att säkerställa att alla de upplysningar som kommer i vår ägo förvaras korrekt och förblir konfidentiella och endast används för sitt ursprungliga syfte.

Om du har några frågor eller kommentarer rörande Arla Foods internetpolicy kan du antingen skicka e-post till arla@arlafoods.com eller skriva till Arla Foods Lindhagensgatan 126, 105 46 Stockholm.

PERSONUPPGIFTER

De enda personuppgifter som vi samlar in är de personuppgifter som du lämnar till oss när du går in på vår webbplats eller på annat sätt lämnar till oss när du besöker vår webbplats. Om du önskar skickar vi en utskrift där det framgår vilka upplysningar vi har om dig.

På vår webbplats lagras inga personuppgifter automatiskt och inga personuppgifter samlas in automatiskt på något annat sätt. Det är endast användarens IP-adress som webbservern automatiskt känner igen för att därefter skicka webbsidorna till din dator. Om du är ansluten till internet får du en IP-adress som ser ut ungefär så här: 197.188.58.9.

Vi använder s.k. cookies för att samla in uppgifter av teknisk karaktär och för statistiska syften, för att mäta webbplatstrafiken. Alla dessa upplysningar är icke-personrelaterade uppgifter och du kan inte identifieras utifrån dem. De samlas endast in av systemadministrativa skäl. En cookie är ett meddelande som skickas från webbservern till webbläsaren. Den har bland annat till uppgift att identifiera användarens dator och på så sätt registrera webbplatsens besöksmönster.

I vilka sammanhang används personuppgifterna?

De personuppgifter som du lämnar till oss används enligt följande:

  • Skaffa uppgifter, produkter eller tjänster till dig som du bett om.
  • Lämna upplysningar till dig om produkter eller tjänster från Arla Foods som du kan vara intresserad av, eller andra marknadsrelaterade syften för internt bruk för att förbättra webbplatsens innehåll. Det kan vara information eller användartest, som du i förväg anmält intresse för att delta i, för att anpassa webbplatsens innehåll och/eller layout till den enskilda användaren. Det kan även röra sig om att göra användarna uppmärksamma på uppdateringar av webbplatsen, samt samla in och offentliggöra statistiska upplysningar om användaren och dennas önskemål. Observera att statistiken är anonym och att det därmed inte är möjligt att identifiera enskilda användare.

VIDAREFÖRMEDLING AV PERSONUPPGIFTER

Vi lämnar inte vidare några personuppgifter till tredje part (förutom anställda på Arla Foods) utan ditt samtycke, som ska lämnas enligt de villkor som beskrivs nedan om du inte lämnar andra instruktioner.

Om du vill tas bort från vår e-postlista

Om du vill ha upplysningar om vilka uppgifter vi har om dig eller själv få tillgång till eller rätta dessa uppgifter ber vi dig kontakta arla@arlafoods.com. Du kan när som helst be att få dina personuppgifter raderade från vår e-postlista genom att skicka e-post till arla@arlafoods.com.

ÄNDRINGAR AV VÅR PERSONUPPGIFTSPOLICY

Om vi beslutar att ändra vår personuppgiftspolicy meddelar vi detta på denna sida. Om vi däremot vill genomföra väsentliga ändringar i det sätt som vi behandlar personuppgifterna som vi har om dig kommer vi att be om ditt samtycke innan vi genomför ändringarna.

deklaration Bild: Johnér

Därför är det dåligt för dig att skjuta upp saker

Kan leda till onödig stress och ångest

Är du en sån som alltid skjuter upp saker tills sista minuten? Som det här med deklarationen till exempelvis? Att alltid vänta till sista minuten – eller prokrastinera som det kallas kan skapa ångest och leda till onödig stress. Men som tur är finns det enkla medel att ta till för att komma till rätta med det.

Publicerad 2016-05-02 | Senast ändrad 2017-01-13 | Vardagspuls

– Vissa uppgifter kommer alltid att upplevas som ­jobbiga, ångestladdade eller tråkiga. Men när du väl kommer igång försvinner känslan oftast efter en kvart, säger psykologen Alexander Rozental.

Skjut inte upp till morgondagen det du kan göra i dag. Det gamla ordspråket är faktiskt viktigt att ta till då ett sådant beteende kan skapa onödig stress – stress som på sikt kan göra dig sjuk.

Men det finns några saker du kan tänka på för att ta tag i saken direkt – hur jobbig den än känns. För ofta är det just när det kanske kan innebära lite krångel – som exempelvis om du ska komplettera eller ändra något i din deklaration, som vi gärna väntar med det. Fast det egentligen är just i sådana fall du bör ta tag i det med en gång.
− Att prokrastinera handlar inte om att du är lat eller slö, utan är ett beteende som det går att förändra, säger psykologen Alexander Rozental till Metro.

Han har forskat om just prokrastinering och även skrivit en bok i ämnet och berättar att trötthet ofta är en vanlig orsak. Vi ­orkar helt enkelt inte sätta igång med uppgiften. För det är ju just att sätta igång med saker och ting som är det jobbiga. När man väl kommit över tröskeln går det oftast mycket lättare än man kanske förväntat sig.

– Gör krävande uppgifter när du är som piggast, då är motståndet som minst, och använd resten av tiden till mer rutinartade saker, säger han till tidningen och tipsar om att tillåta sig själv att vila och undvik att jobba kvällar och nätter. Det kan leda till en ond spiral av trötthet och uppskjutande.

Psykologens 5 tips för att sluta skjuta upp saker

  1. Ta reda på grundorsaken De vanligaste orsakerna till att vi skjuter upp saker är att belöningen ligger för långt fram i tiden, att vi inte tror vi kommer att klara uppgiften eller göra den tillräckligt bra, att värdet av att utföra uppgiften inte känns tillräckligt stort och att vi distraheras av sådant som känns mer belönande i stunden.
  2. Låt inte pressen bestämma Vissa behöver kicken och känner sig mer kreativa och fokuserade under press och får för sig att beteendet funkar. Men faktum är att kvaliteten blir lägre eftersom du får mindre tid att dubbelkolla och komplettera arbetet. Dessutom leder uppskjutandet till stress och oro när du inte jobbar med uppgiften.
  3. Ha tydliga delmål Att sätta tydliga, realistiska och tidsbestämda mål är ett av de mest effektiva sätten för att att sluta skjuta upp saker. Börja också med att bryta ner uppgifterna i delmål så blir tanken på att sätta igång mindre ångestladdad. Börja tio minuter åt gången. Det är bättre än ingenting. När du väl satt ingång är chansen stor att du ändå fortsätter av bara farten.
  4. Undvik distraktioner Jobba i en ostörd miljö och stäng av telefon, mejl och sociala medier. Har du lätt för att distraheras av andra saker så kanske det är bäst att inte utföra uppgiften i hemmet där det alltid finns massa annat att göra. Sitt då hellre kvar på jobbet eller gå till exempelvis biblioteket.
  5. Lär dig stå ut med obehaget Vissa uppgifter kommer alltid att upplevas som ­jobbiga, ångestladdade eller tråkiga. Men när du väl kommer igång försvinner känslan oftast efter en kvart.