Hur sparas mina uppgifter?

Betr. elektronisk behandling av personuppgifter i Arla Foods-koncernen.

Vår personuppgiftspolicy innefattar de åtgärder som vi vidtar för att säkerställa att alla de upplysningar som kommer i vår ägo förvaras korrekt och förblir konfidentiella och endast används för sitt ursprungliga syfte.

Om du har några frågor eller kommentarer rörande Arla Foods internetpolicy kan du antingen skicka e-post till arla@arlafoods.com eller skriva till Arla Foods Lindhagensgatan 126, 105 46 Stockholm.

PERSONUPPGIFTER

De enda personuppgifter som vi samlar in är de personuppgifter som du lämnar till oss när du går in på vår webbplats eller på annat sätt lämnar till oss när du besöker vår webbplats. Om du önskar skickar vi en utskrift där det framgår vilka upplysningar vi har om dig.

På vår webbplats lagras inga personuppgifter automatiskt och inga personuppgifter samlas in automatiskt på något annat sätt. Det är endast användarens IP-adress som webbservern automatiskt känner igen för att därefter skicka webbsidorna till din dator. Om du är ansluten till internet får du en IP-adress som ser ut ungefär så här: 197.188.58.9.

Vi använder s.k. cookies för att samla in uppgifter av teknisk karaktär och för statistiska syften, för att mäta webbplatstrafiken. Alla dessa upplysningar är icke-personrelaterade uppgifter och du kan inte identifieras utifrån dem. De samlas endast in av systemadministrativa skäl. En cookie är ett meddelande som skickas från webbservern till webbläsaren. Den har bland annat till uppgift att identifiera användarens dator och på så sätt registrera webbplatsens besöksmönster.

I vilka sammanhang används personuppgifterna?

De personuppgifter som du lämnar till oss används enligt följande:

  • Skaffa uppgifter, produkter eller tjänster till dig som du bett om.
  • Lämna upplysningar till dig om produkter eller tjänster från Arla Foods som du kan vara intresserad av, eller andra marknadsrelaterade syften för internt bruk för att förbättra webbplatsens innehåll. Det kan vara information eller användartest, som du i förväg anmält intresse för att delta i, för att anpassa webbplatsens innehåll och/eller layout till den enskilda användaren. Det kan även röra sig om att göra användarna uppmärksamma på uppdateringar av webbplatsen, samt samla in och offentliggöra statistiska upplysningar om användaren och dennas önskemål. Observera att statistiken är anonym och att det därmed inte är möjligt att identifiera enskilda användare.

VIDAREFÖRMEDLING AV PERSONUPPGIFTER

Vi lämnar inte vidare några personuppgifter till tredje part (förutom anställda på Arla Foods) utan ditt samtycke, som ska lämnas enligt de villkor som beskrivs nedan om du inte lämnar andra instruktioner.

Om du vill tas bort från vår e-postlista

Om du vill ha upplysningar om vilka uppgifter vi har om dig eller själv få tillgång till eller rätta dessa uppgifter ber vi dig kontakta arla@arlafoods.com. Du kan när som helst be att få dina personuppgifter raderade från vår e-postlista genom att skicka e-post till arla@arlafoods.com.

ÄNDRINGAR AV VÅR PERSONUPPGIFTSPOLICY

Om vi beslutar att ändra vår personuppgiftspolicy meddelar vi detta på denna sida. Om vi däremot vill genomföra väsentliga ändringar i det sätt som vi behandlar personuppgifterna som vi har om dig kommer vi att be om ditt samtycke innan vi genomför ändringarna.

”Föräldrar är den värsta boven till kroppshetsen”

Johannas videoklipp har fått nära 2 miljoner visningar

Hon hade aldrig själv ens tänkt tanken att hon hade stor rumpa – förrän hennes mamma sa till henne att det inte spelar någon roll ”om man har lite stor rumpa”. I Johanna Dikerts youtube-klipp uppmärksammar hon de sjuka kroppsidealen som ofta börjar i hemmet – och inte på sociala medier eller från modeindustrin.
– Det är så himla vanligt att prata nedlåtande om sin egen och sitt barns kropp.

Publicerad 2016-05-03 | Senast ändrad 2017-03-28 | Vardagspuls

Vi matas med det varje dag – från unga år. Flöden i sociala medier, på stora affischer på stan, i tv-reklam. Bilder och videos på smala kroppar. Vältränade kroppar. Photoshoppade kroppar.  Många är nog trötta på de orealistiska idealen, men kan ändå inte komma ifrån att det är den verklighet vi lever i. En av de som fick nog är 31-åriga journalisten Johanna Dikert. Hennes videoklipp om de osunda kroppsidealen har fått stor viral succé sedan det las upp på den svenskspråkiga radiokanalen Radio X3M:s facebook-sida

Hon menar att det inte är sociala medier eller reklamindustrin som man ska skylla på i första hand – utan ens föräldrar som ofta är ens förebilder.
– Kroppshetsen börjar hemma, säger hon i videon där hon berättar om en händelse när hon var 16 år och stod framför spegeln och betraktade sig själv i sina nya jeans. Hennes mamma kom in i rummet och sa: ”Om en pojke på riktigt tycker om en så spelar det ingen roll hur stor rumpa man har.”

En kommentar hon fann väldigt märklig då det varken fanns någon potentiell ”pojke” med i bilden eller då hon aldrig själv ens tänkt tanken att hon skulle ha en stor rumpa.
– I alla fall inte fram tills då.

”Hon ville säga något snällt – blev bara fel”

Hon berättar för Vardagspuls att hon i dag inte är arg på sin mamma för kommentaren men att hon fortfarande är besviken.
– Jag är besviken på att hon upplevde att jag behövde en kommentar om min kropp där och då. Hon ville nog säga något snällt men det blev väldigt fel.

Det gamla ordspråket ”Barn gör inte som du säger utan hur du gör” är något som Johanna Dikert verkligen kan skriva under på.
– När vi snackar kroppshets och ideal bland mina vänner pratar vi ofta om hur våra föräldrar och andra släktingar har betett sig och vad de sagt om sig själva, om oss och om andra. Saker man fått höra om sin kropp som barn eller ung kan sätta djupa spår, säger hon och berättar att hon började reflektera över hur det pratades om kropp i sin familj först efter att det kom upp allt oftare i diskussion med kompisarna.
– Vuxna i min familj har pratat en hel del om att banta, om vikt och om andra människors utseende. Men inte mer än vad jag tror att folk generellt gör, säger hon och menar att det är just det som är det stora problemet.
– Att det är så himla vanligt att prata nedlåtande om sin egen och sitt barns kropp är det som jag vill komma åt med min video.

En video som gillats av 15 000 personer, delats 14 000 gånger och fått närmare två miljoner visningar sedan den las ut för en vecka sedan, den 26 april.
– Att den setts, delats och kommenterats av så många kunde jag verkligen inte förutspå. Flera har hört av sig till mig och sagt att jag berört en öm punkt och berör något som är både känsligt och svårt att prata om. Jag är väldigt glad över att det väckt tankar och reaktioner hos så många.

Vill se mer mångfald i modeindustrin

Men även om man får sunda värderingar med sig hemifrån så är det ju svårt att stänga av alla intrycken man matas med utifrån. Johanna Dikert anser att även media och modevärlden har ett ansvar.
– De överöser oss med bilder och intryck, det kommer vi inte ifrån.

Hon tror att det skulle bli bättre om modevärlden och skönhetsindustrin visade upp mer mångfald.
– Med kroppar i olika former, färger och storlekar kan vi nyansera den “mediala idealkroppen”. Dessutom är det mycket lättare att skaka av sig sjukliga kroppsideal om man hemma har fått lära sig att man är fin och värdefull precis som man är och att det finns mycket viktigare saker att fokusera på hos sig själv än att få smala lår.

Så hur tycker du man ska göra då rent konkret för att komma till rätta med de osunda kroppsidealen?

– Jag tycker vi ska börja hos oss själva och fundera hur vi pratar om våra egna och andras kroppar. Också när vi vill säga snälla saker. Det finns så många andra komplimanger vi kan ge varandra än saker som är utseende-relaterade. Vi kan till exempel berätta hur roliga och modiga vi tycker att våra vänner är istället för att berömma hur någon ser ut. Genom våra handlingar och det vi säger bestämmer vi vad som är viktigt och värdefullt att lägga fokus på.