Hur sparas mina uppgifter?

Betr. elektronisk behandling av personuppgifter i Arla Foods-koncernen.

Vår personuppgiftspolicy innefattar de åtgärder som vi vidtar för att säkerställa att alla de upplysningar som kommer i vår ägo förvaras korrekt och förblir konfidentiella och endast används för sitt ursprungliga syfte.

Om du har några frågor eller kommentarer rörande Arla Foods internetpolicy kan du antingen skicka e-post till arla@arlafoods.com eller skriva till Arla Foods Lindhagensgatan 126, 105 46 Stockholm.

PERSONUPPGIFTER

De enda personuppgifter som vi samlar in är de personuppgifter som du lämnar till oss när du går in på vår webbplats eller på annat sätt lämnar till oss när du besöker vår webbplats. Om du önskar skickar vi en utskrift där det framgår vilka upplysningar vi har om dig.

På vår webbplats lagras inga personuppgifter automatiskt och inga personuppgifter samlas in automatiskt på något annat sätt. Det är endast användarens IP-adress som webbservern automatiskt känner igen för att därefter skicka webbsidorna till din dator. Om du är ansluten till internet får du en IP-adress som ser ut ungefär så här: 197.188.58.9.

Vi använder s.k. cookies för att samla in uppgifter av teknisk karaktär och för statistiska syften, för att mäta webbplatstrafiken. Alla dessa upplysningar är icke-personrelaterade uppgifter och du kan inte identifieras utifrån dem. De samlas endast in av systemadministrativa skäl. En cookie är ett meddelande som skickas från webbservern till webbläsaren. Den har bland annat till uppgift att identifiera användarens dator och på så sätt registrera webbplatsens besöksmönster.

I vilka sammanhang används personuppgifterna?

De personuppgifter som du lämnar till oss används enligt följande:

  • Skaffa uppgifter, produkter eller tjänster till dig som du bett om.
  • Lämna upplysningar till dig om produkter eller tjänster från Arla Foods som du kan vara intresserad av, eller andra marknadsrelaterade syften för internt bruk för att förbättra webbplatsens innehåll. Det kan vara information eller användartest, som du i förväg anmält intresse för att delta i, för att anpassa webbplatsens innehåll och/eller layout till den enskilda användaren. Det kan även röra sig om att göra användarna uppmärksamma på uppdateringar av webbplatsen, samt samla in och offentliggöra statistiska upplysningar om användaren och dennas önskemål. Observera att statistiken är anonym och att det därmed inte är möjligt att identifiera enskilda användare.

VIDAREFÖRMEDLING AV PERSONUPPGIFTER

Vi lämnar inte vidare några personuppgifter till tredje part (förutom anställda på Arla Foods) utan ditt samtycke, som ska lämnas enligt de villkor som beskrivs nedan om du inte lämnar andra instruktioner.

Om du vill tas bort från vår e-postlista

Om du vill ha upplysningar om vilka uppgifter vi har om dig eller själv få tillgång till eller rätta dessa uppgifter ber vi dig kontakta arla@arlafoods.com. Du kan när som helst be att få dina personuppgifter raderade från vår e-postlista genom att skicka e-post till arla@arlafoods.com.

ÄNDRINGAR AV VÅR PERSONUPPGIFTSPOLICY

Om vi beslutar att ändra vår personuppgiftspolicy meddelar vi detta på denna sida. Om vi däremot vill genomföra väsentliga ändringar i det sätt som vi behandlar personuppgifterna som vi har om dig kommer vi att be om ditt samtycke innan vi genomför ändringarna.

KBT kan vara en effektiv behandling mot hälsoångest Bild: Johnér

Hälsoångest – när oron för att vara sjuk går för långt

“Viktigt utsätta sig för obehagliga situationer"

Alla har vi någon gång oroat oss för vår hälsa eller kanske fått för oss att vi är allvarligt sjuka. Det är helt normalt och ett positivt tecken på att vi reflekterar över olika hälsorisker. Men när det går så långt att oron för att vara allvarligt sjuk tar över våra liv – ja då är det dags att göra någonting åt problemet.

Publicerad 2016-05-31 | Senast ändrad 2018-04-09 | Erika Sjöö

– Hälsoångest, eller hypokondri som vissa kallar det, är en återkommande stark oro för en eller flera allvarliga sjukdomar. Det kan till exempel röra sig om cancer, MS, hjärtsjukdom eller att man är rädd för att få en blodpropp eller hjärtinfarkt, säger Erland Axelsson, psykolog vid Karolinska Institutet i Stockholm.

Svårt att koncentrera sig på sitt vanliga liv

Studier visar att cirka 0,5 – 5 procent av befolkningen har problem med hälsoångest. Diagnosen är lika vanlig bland män som den är hos kvinnor, däremot är det fler kvinnor som söker vård för hälsoångest och ångest generellt enligt Erland Axelsson som under flera års tid studerat hälsoångest.

– Det är dock inte alla med oro för sjukdom som känner av att den blir ett problem i vardagen. Man brukar tala om ”hälsoångest” när oron börjar ta så mycket av ens tid att det är svårt att koncentrera sig på sitt vanliga liv. Man kanske får svårt att koncentrera sig på sitt arbete, känner sig sjuk eller deprimerad. En del avstår helt från sociala kontakter. De som har en så stark återkommande oro att de får en funktionsnedsättning i sin vardag bör bli erbjudna vård, säger Erland Axelsson.

Hälsoångest kan bero på obehagliga händelser

Vad hälsoångest egentligen beror är ett omtvistat ämne bland forskare som intresserar sig för diagnosen.

– Precis som med all sorts oro och ångest beror hälsoångest sannolikt på ärftliga komponenter och vad man varit med om i livet. Exakt vilka genetiska arvsanlag som är viktiga vet man för lite om liksom man inte vet vilka erfarenheter som är viktiga. En del, men inte alla, har varit med om någon obehaglig händelse som är relaterad till sjukdom, till exempel haft en anhörig som varit allvarligt sjuk eller varit i kontakt med sjukvården på något sätt. Vi vet mer om vad vi kan göra åt hälsoångest än vad den beror på, säger Erland Axelsson.

”Viktigt utsätta sig för obehagliga situationer”

Just nu arbetar Erland Axelsson och hans kollegor med en stor studie om psykologisk behandling av hälsoångest vid Gustavsbergs vårdcentral i Stockholm. Syftet med studien är ta reda på om behandling med kognitiv beteendeterapi, KBT, är lika effektiv när den sker via internet som när den sker traditionellt öga–mot–öga. 300 personer ska medverka i studien och i framtiden hoppas man på att internetbehandlingen ska införlivas i den vanliga vården runt om i Sverige. En tidigare liknande studie visar att två tredjedelar av de som hade hypokondri blev avsevärt hjälpta genom internetbaserad KBT.

– Det viktigaste i behandlingen är att man närmar sig sådant som är obehagligt. Det kan göras på många olika sätt. Dels är det viktigt att gradvis börja avstå från många vanor man instinktivt vill ta till för att minska sin oro för sjukdom. Till exempel är det vanligt att den som är orolig för hjärtsjukdom vill kontrollera sin puls och då handlar det om att lära sig att avstå från den typen av kontroller.

– Ett annat sätt att närma sig obehag är att utforma exponeringsövningar, det vill säga, man försätter sig medvetet i situationer där man känner en rädsla för sjukdomar, till exempel genom att besöka en sjukhusmiljö. Alla övningar är individanpassade och det vanligaste är att man går i behandling i tio till tolv veckor, säger Erland Axelsson.

"Kunskapen om hälsoångest är för liten"

Enligt Erland Axelsson är det ett stort problem att kunskapen om hälsoångest är liten på flera håll runt om i landet.

– Det man kan göra är att vända sig till sin lokala vårdcentral eller psykiatriska öppenvårdsmottagning. Dessa har ansvar för att erbjuda vård för oro och ångest, säger Erland Axelsson.

Träning bättre mot depression än medicin