Hur sparas mina uppgifter?

Betr. elektronisk behandling av personuppgifter i Arla Foods-koncernen.

Vår personuppgiftspolicy innefattar de åtgärder som vi vidtar för att säkerställa att alla de upplysningar som kommer i vår ägo förvaras korrekt och förblir konfidentiella och endast används för sitt ursprungliga syfte.

Om du har några frågor eller kommentarer rörande Arla Foods internetpolicy kan du antingen skicka e-post till arla@arlafoods.com eller skriva till Arla Foods Lindhagensgatan 126, 105 46 Stockholm.

PERSONUPPGIFTER

De enda personuppgifter som vi samlar in är de personuppgifter som du lämnar till oss när du går in på vår webbplats eller på annat sätt lämnar till oss när du besöker vår webbplats. Om du önskar skickar vi en utskrift där det framgår vilka upplysningar vi har om dig.

På vår webbplats lagras inga personuppgifter automatiskt och inga personuppgifter samlas in automatiskt på något annat sätt. Det är endast användarens IP-adress som webbservern automatiskt känner igen för att därefter skicka webbsidorna till din dator. Om du är ansluten till internet får du en IP-adress som ser ut ungefär så här: 197.188.58.9.

Vi använder s.k. cookies för att samla in uppgifter av teknisk karaktär och för statistiska syften, för att mäta webbplatstrafiken. Alla dessa upplysningar är icke-personrelaterade uppgifter och du kan inte identifieras utifrån dem. De samlas endast in av systemadministrativa skäl. En cookie är ett meddelande som skickas från webbservern till webbläsaren. Den har bland annat till uppgift att identifiera användarens dator och på så sätt registrera webbplatsens besöksmönster.

I vilka sammanhang används personuppgifterna?

De personuppgifter som du lämnar till oss används enligt följande:

  • Skaffa uppgifter, produkter eller tjänster till dig som du bett om.
  • Lämna upplysningar till dig om produkter eller tjänster från Arla Foods som du kan vara intresserad av, eller andra marknadsrelaterade syften för internt bruk för att förbättra webbplatsens innehåll. Det kan vara information eller användartest, som du i förväg anmält intresse för att delta i, för att anpassa webbplatsens innehåll och/eller layout till den enskilda användaren. Det kan även röra sig om att göra användarna uppmärksamma på uppdateringar av webbplatsen, samt samla in och offentliggöra statistiska upplysningar om användaren och dennas önskemål. Observera att statistiken är anonym och att det därmed inte är möjligt att identifiera enskilda användare.

VIDAREFÖRMEDLING AV PERSONUPPGIFTER

Vi lämnar inte vidare några personuppgifter till tredje part (förutom anställda på Arla Foods) utan ditt samtycke, som ska lämnas enligt de villkor som beskrivs nedan om du inte lämnar andra instruktioner.

Om du vill tas bort från vår e-postlista

Om du vill ha upplysningar om vilka uppgifter vi har om dig eller själv få tillgång till eller rätta dessa uppgifter ber vi dig kontakta arla@arlafoods.com. Du kan när som helst be att få dina personuppgifter raderade från vår e-postlista genom att skicka e-post till arla@arlafoods.com.

ÄNDRINGAR AV VÅR PERSONUPPGIFTSPOLICY

Om vi beslutar att ändra vår personuppgiftspolicy meddelar vi detta på denna sida. Om vi däremot vill genomföra väsentliga ändringar i det sätt som vi behandlar personuppgifterna som vi har om dig kommer vi att be om ditt samtycke innan vi genomför ändringarna.

Hjärnforskaren Katarina Gospic tycker att vi ska sluta multitaska Bild: Casia Bromberg

Hjärnforskaren: ”Nej, kvinnor är inte bättre på multitasking än män”

Därför är multitasking en dålig arbetsmetod

Sluta försöka hålla många bollar i luften samtidigt! Det tycker hjärnforskaren Katarina Gospic, som liknar multitasking vid att hoppa jämfota framåt istället för att promenera. Och någon skillnad mellan kvinnor och män finns inte.
– Det är större skillnad mellan individer än mellan könen, säger hon.

Publicerad 2017-05-23 | Senast ändrad 2018-05-16 | Vardagspuls

Läs igenom några jobbannonser och du kommer nästan garanterat att se det – personen som eftersöks är någon som är bra på att "hålla många bollar i luften samtidigt”.

Det kallas också multitasking, förmågan att fokusera på flera saker samtidigt, till exempel köra bil medan du pratar i telefon eller huvudräkna medan du skriver ett mail. Men det som upplevs som att du fokuserar på två saker samtidigt innebär egentligen att du hoppar snabbt mellan två uppgifter – och det är aldrig en bra idé.

Hjärnforskaren och författaren Katarina Gospic förklarar.

– Hjärnan kan inte göra två saker samtidigt, det är omöjligt, den hoppar snabbt mellan uppgifterna. Jag brukar likna det vid att du hoppar fram jämfota över ett streck istället för att promenera. Du skulle snabbt bli jättetrött och skulle inte orka färdas lika långa distanser. Det är helt enkelt ett mer ineffektivt sätt att röra sig framåt, förklarar hon.

Om du försöker fokusera på många saker samtidigt under lång tid finns en risk att du försätter dig i ett sammanhang där du riskerar att bli sjuk. Det handlar inte om att multitasking i sig gör dig sjuk utan om att det är ett ineffektivt arbetssätt som kan leda till mer stress, förklarar Katarina Gospic.

Handlar om okunskap

Så varför efterfrågar arbetsgivare personer som är bra på en dålig arbetsmetod? På många arbetsplatser finns det en förväntan om att du ska vara tillgänglig på telefon och mail ständigt, samtidigt som du ska sköta dina arbetsuppgifter, gå på möten och vara social. Enligt Katarina Gospic handlar det helt enkelt om okunskap.

– De vet inte bättre. Det kan kännas bra att det är många saker på gång samtidigt, man får kryssa för många saker på listan. Det ger en snabb belöning, det blir som att äta godis. Dessutom finns det en social konstruktion omkring det som säger att det är coolt att ha mycket att göra. Men den börjar avta nu, säger hon.

Men var ska man då ta vägen när kollegorna aldrig slutar babbla och det slamrar, piper och tjuter överallt omkring dig? Även de öppna kontorslandskapen, som ju blivit den rådande normen under 2000-talet, bygger på ett missförstånd, enligt Katarina Gospic. 

– Man räknar krona per kvadrameter men glömmer att räkna hur mycket det kostar i sänkt prestation och sjukskrivningsdagar. Forskning visar att ju större öppna kontorslandskap, desto sämre hälsa och lägre prestation för de som jobbar i det. Prestationen kan sänkas med så mycket som 66 procent av de ständiga distraktionerna, berättar Katarina Gospic.

Ingen skillnad mellan könen

Hur var det nu med kvinnors förmåga att hålla många bollar i luften jämfört med mäns? Vissa har den bestämda uppfattningen att kvinnor är bättre på multitasking än vad män är. Men den forskning som gjorts på området har inte kunnat visa på några skillnader mellan könen.

– Olika studier har gett olika resultat. Resultaten är så blandade att du inte kan dra en slutsats från dem. Det betyder att vi är lika bra eller lika dåliga. Det är större skillnad mellan individer än mellan könen, säger Katarina Gospic.

Sluta multitaska – gör så här

Stressrelaterade sjukdomar är den vanligaste orsaken till sjukskrivningar i dag. Multitasking och öppna kontorslandskap kan bidra till stress. Men hur ska vi skydda oss? Det här är Katarina Gospics bästa tips.

  • Tänk på en sak i taget. ”Det här är inte rocket science, det är verkligen så enkelt. Tänk på hur du jobbade till exempel 1999 och gör så.”
  • Fokusera på det du har framför dig. ”Sitt inte med mobilen hela tiden. När du går på ett möte, var närvarande i det mötet och lämna mobilen utanför.”
  • Våga vara upptagen.”Ringer någon när du har något att göra, be personen att återkomma vid ett annat tillfälle. Kolla mail och mobilen vid bestämda tidpunkter”
  • Minimera distraktionerna. ”Stäng av push-notiser och ljudsignaler. När du behöver prata med någon, gå undan till ett avskilt rum. Det finns ingenting som är så störande som kollegor som pratar om något annat när du försöker fokusera. Vi människor är programmerade att ta in det samtalet.”