Hur sparas mina uppgifter?

Betr. elektronisk behandling av personuppgifter i Arla Foods-koncernen.

Vår personuppgiftspolicy innefattar de åtgärder som vi vidtar för att säkerställa att alla de upplysningar som kommer i vår ägo förvaras korrekt och förblir konfidentiella och endast används för sitt ursprungliga syfte.

Om du har några frågor eller kommentarer rörande Arla Foods internetpolicy kan du antingen skicka e-post till arla@arlafoods.com eller skriva till Arla Foods Lindhagensgatan 126, 105 46 Stockholm.

PERSONUPPGIFTER

De enda personuppgifter som vi samlar in är de personuppgifter som du lämnar till oss när du går in på vår webbplats eller på annat sätt lämnar till oss när du besöker vår webbplats. Om du önskar skickar vi en utskrift där det framgår vilka upplysningar vi har om dig.

På vår webbplats lagras inga personuppgifter automatiskt och inga personuppgifter samlas in automatiskt på något annat sätt. Det är endast användarens IP-adress som webbservern automatiskt känner igen för att därefter skicka webbsidorna till din dator. Om du är ansluten till internet får du en IP-adress som ser ut ungefär så här: 197.188.58.9.

Vi använder s.k. cookies för att samla in uppgifter av teknisk karaktär och för statistiska syften, för att mäta webbplatstrafiken. Alla dessa upplysningar är icke-personrelaterade uppgifter och du kan inte identifieras utifrån dem. De samlas endast in av systemadministrativa skäl. En cookie är ett meddelande som skickas från webbservern till webbläsaren. Den har bland annat till uppgift att identifiera användarens dator och på så sätt registrera webbplatsens besöksmönster.

I vilka sammanhang används personuppgifterna?

De personuppgifter som du lämnar till oss används enligt följande:

  • Skaffa uppgifter, produkter eller tjänster till dig som du bett om.
  • Lämna upplysningar till dig om produkter eller tjänster från Arla Foods som du kan vara intresserad av, eller andra marknadsrelaterade syften för internt bruk för att förbättra webbplatsens innehåll. Det kan vara information eller användartest, som du i förväg anmält intresse för att delta i, för att anpassa webbplatsens innehåll och/eller layout till den enskilda användaren. Det kan även röra sig om att göra användarna uppmärksamma på uppdateringar av webbplatsen, samt samla in och offentliggöra statistiska upplysningar om användaren och dennas önskemål. Observera att statistiken är anonym och att det därmed inte är möjligt att identifiera enskilda användare.

VIDAREFÖRMEDLING AV PERSONUPPGIFTER

Vi lämnar inte vidare några personuppgifter till tredje part (förutom anställda på Arla Foods) utan ditt samtycke, som ska lämnas enligt de villkor som beskrivs nedan om du inte lämnar andra instruktioner.

Om du vill tas bort från vår e-postlista

Om du vill ha upplysningar om vilka uppgifter vi har om dig eller själv få tillgång till eller rätta dessa uppgifter ber vi dig kontakta arla@arlafoods.com. Du kan när som helst be att få dina personuppgifter raderade från vår e-postlista genom att skicka e-post till arla@arlafoods.com.

ÄNDRINGAR AV VÅR PERSONUPPGIFTSPOLICY

Om vi beslutar att ändra vår personuppgiftspolicy meddelar vi detta på denna sida. Om vi däremot vill genomföra väsentliga ändringar i det sätt som vi behandlar personuppgifterna som vi har om dig kommer vi att be om ditt samtycke innan vi genomför ändringarna.

högkänslig HSP Vardagspuls Bild: Johnér

Är du högkänslig?

Så här vet du – och så påverkar det din hälsa

Känner du ibland att du måste gå och lägga dig i ett mörkt rum efter en dag full av intryck på stan? Då kan det vara så att du är högkänslig – vilket gör att risken för utmattning ökar.
– Jag tror att många som får problem är sådana som förnekar sin personlighetstyp, säger forskaren Yolanda Hedberg, som själv är högkänslig.

Publicerad 2016-04-15 | Senast ändrad 2017-12-15 | Vardagspuls

HSP (Highly sensitive person), eller högkänslighet, är inte en diagnos eller en sjukdom utan ett medfött personlighetsdrag. Det som kännetecknar högkänsliga personer är att de har ett känsligare nervsystem än andra och att de har särskilt lätt för att bli överstimulerade. Detta beror på att högkänsliga personers hjärna fungerar lite annorlunda – den filtrerar inte yttre stimuli som andra utan tar in fler detaljer som dessutom bearbetas på ett djupare plan. Därför behöver högkänsliga mer tid på sig än andra för att smälta alla intryck.

Undviker vissa miljöer

Yolanda Hedberg (bilden), forskare vid KTH och Karolinska institutet, bevakar forskning på högkänslighet för Sveriges förening för högkänsliga (SFH). Hon är dessutom högkänslig själv, något som påverkar henne mycket – både i arbetet och livet i övrigt.

– Jag undviker stökiga miljöer, som fotbollsmatcher, köpcentrum, diskotek, fester, seminarier och pratiga möten eftersom de gör mig utmattad. Jag cyklar varje dag till jobbet, inte för motionen skull utan för att jag inte orkar med miljön i bussar och i tunnelbanan. Jag kan till och med ha svårt att se på film för att de ofta är för snabba och högljudda, säger hon.

Högkänsligheten kan begränsa henne i vardagen men den kan också vara en styrka, menar Yolanda Hedberg. Bland annat i hennes yrkesroll och som förälder.

– Känsligheten för detaljer kan vara superbra som forskare. Jag kan komma ihåg hur mycket som helst och analysera det fokuserat och på en djup nivå. Det är viktigt att välja ett yrke som passar ens personlighetsdrag. Många högkänsliga blir egenföretagare för att själva kunna styra över sina arbetsdagar, raster och intensitet.

– Visst, det kan vara jättejobbigt med föräldraskap. Barn är ju högljudda och stökar omkring mycket vilket gör oss högkänsliga ännu mer utmattade än andra. Samtidigt känner jag att jag har en väldigt djup kontakt med och förståelse för mina två barn, som också är högkänsliga, delvis tack vare att vi delar det personlighetsdraget, säger Yolanda Hedberg.

Känslighet eller högkänslighet?

Högkänslighet kan ofta misstas för blygsel eller rädsla. Men de är inlärda beteenden som inte ingår i själva personlighetsdraget. Däremot kan högkänsliga som inte växer upp i en miljö som präglas av förståelse och hänsyn utveckla såväl blygsel, rädsla som depressioner. Eftersom forskning visat att de löper en större risk för att drabbas av utmattningar och depressioner är det särskilt viktigt att lyssna till sina behov som högkänslig.

– Det är farligt att vara överstimulerad en längre tid eftersom det kan leda till utbrändhet. Jag tror att många som får problem är sådana som förnekar sin personlighetstyp och försöker passa in genom att låtsas fungera som de flesta gör, säger Yolanda Hedberg.

Det finns ju många människor som är särskilt känsliga på olika sätt, till exempel lättrörda, sårbara eller empatiska. Betyder det att de är högkänsliga? Nej, inte nödvändigtvis. Även fast många högkänsliga personer kan tillskrivas ovanstående egenskaper finns det en som måste till för att man ska kunna tala om HSP: de är alla högreceptiva, det vill säga tar in fler detaljer än andra. Det kan i förlängningen göra att en HSP slutar vara medkännande efter en tid i sociala sammanhang och få ett starkt behov av att dra sig undan.

Tvungen att fly

Upplevelsen av överbelastning kan variera mellan högkänsliga personer. För Yolanda Hedberg kan det kännas som att en larmklocka ringer i huvudet. Andra vanliga upplevelser är ökad hjärtrytm, svettningar, nervositet, svårighet att svara på tilltal och det kan bli svårt att tänka klart. Gemensamt är upplevelsen av att man vill gå därifrån eller dra sig undan. Drivkraften kan vara så stark att det känns som man faktiskt är tvungen att fly från det som orsakar överbelastningen.

– Det där kan omgivningen ha svårt att hantera. Det kan framstå som otrevligt när en högkänslig person slutar svara på tilltal eller verkar sitta försjunken i sina egna tankar, särskilt när den tidigare kanske varit mer närvarande och intresserad än andra. Det är inte populärt att alltid vara den som går först från festen.

6 saker att tänka på för dig som är högkänslig

  1. Undvik stökiga miljöer. Känn efter vilken stimulansnivå du mår bra av och försök anpassa din tillvaro efter den. Mår du dåligt av stora fester – undvik sådana. Du behöver inte gå bara för att du känner att det förväntas av dig.
  2. Försök att hitta ett jobb som passar ihop med ditt personlighetsdrag. Många högkänsliga blir egenföretagare för att själva kunna styra sina dagar. Undvik öppna kontorslandskap och jobb som är kaotiska. 70 procent av alla högkänsliga är dessutom introverta och bör kanske undvika väldigt sociala jobb.
  3. Berätta för familj och vänner. Det är bra att omge sig med människor som förstår dina behov. Nästan var femte person är högkänslig – så det finns många som du. En högkänslig person som växer upp i en förstående miljö löper inte större risk än andra att få psykiska problem.
  4. Tillåt dig själv att fly. Stanna inte kvar i en situation bara för att det förväntas av dig. Om du är överstimulerad längre perioder riskerar du din hälsa. Lyssna till dina egna behov.
  5. Om du får problem – sök hjälp. Studier har visat att högkänsliga löper större risk att drabbas av depressioner. Men de har både enklare att gå in i en depression och att ta sig ur den. Högkänsliga är nämligen mer mottagliga för terapi än andra. De kan drabbas hårdare av negativa upplevelser, men är ofta bättre på att sedan bearbeta dem.
  6. Tänk på att du också har en superkraft! Det är inte alltid enkelt att leva ett liv som HSP, men det finns massor av fördelar. Högkänsliga är högreceptiva, det vill säga de lägger märke till mer detaljer och nyanser i både sin fysiska och emotionella miljö. Det betyder att du kan utveckla ett rikare inre liv och samtidigt vara mer närvarande i din fysiska miljö. Konsnärer och musiker är bevisat oftare högkänsliga än resten av befolkningen.

Testa dig själv – är du högkänslig?

Testa dig själv på SFH:s hemsida! Testet är framtaget av psykoterapeuten och forskaren Elaine Aron som myntade begreppet Highly sensitive person i början på 90-talet. Självtestet kan med 80 procents säkerhet säga om du är högkänslig eller inte.