Hur sparas mina uppgifter?

Betr. elektronisk behandling av personuppgifter i Arla Foods-koncernen.

Vår personuppgiftspolicy innefattar de åtgärder som vi vidtar för att säkerställa att alla de upplysningar som kommer i vår ägo förvaras korrekt och förblir konfidentiella och endast används för sitt ursprungliga syfte.

Om du har några frågor eller kommentarer rörande Arla Foods internetpolicy kan du antingen skicka e-post till arla@arlafoods.com eller skriva till Arla Foods Lindhagensgatan 126, 105 46 Stockholm.

PERSONUPPGIFTER

De enda personuppgifter som vi samlar in är de personuppgifter som du lämnar till oss när du går in på vår webbplats eller på annat sätt lämnar till oss när du besöker vår webbplats. Om du önskar skickar vi en utskrift där det framgår vilka upplysningar vi har om dig.

På vår webbplats lagras inga personuppgifter automatiskt och inga personuppgifter samlas in automatiskt på något annat sätt. Det är endast användarens IP-adress som webbservern automatiskt känner igen för att därefter skicka webbsidorna till din dator. Om du är ansluten till internet får du en IP-adress som ser ut ungefär så här: 197.188.58.9.

Vi använder s.k. cookies för att samla in uppgifter av teknisk karaktär och för statistiska syften, för att mäta webbplatstrafiken. Alla dessa upplysningar är icke-personrelaterade uppgifter och du kan inte identifieras utifrån dem. De samlas endast in av systemadministrativa skäl. En cookie är ett meddelande som skickas från webbservern till webbläsaren. Den har bland annat till uppgift att identifiera användarens dator och på så sätt registrera webbplatsens besöksmönster.

I vilka sammanhang används personuppgifterna?

De personuppgifter som du lämnar till oss används enligt följande:

  • Skaffa uppgifter, produkter eller tjänster till dig som du bett om.
  • Lämna upplysningar till dig om produkter eller tjänster från Arla Foods som du kan vara intresserad av, eller andra marknadsrelaterade syften för internt bruk för att förbättra webbplatsens innehåll. Det kan vara information eller användartest, som du i förväg anmält intresse för att delta i, för att anpassa webbplatsens innehåll och/eller layout till den enskilda användaren. Det kan även röra sig om att göra användarna uppmärksamma på uppdateringar av webbplatsen, samt samla in och offentliggöra statistiska upplysningar om användaren och dennas önskemål. Observera att statistiken är anonym och att det därmed inte är möjligt att identifiera enskilda användare.

VIDAREFÖRMEDLING AV PERSONUPPGIFTER

Vi lämnar inte vidare några personuppgifter till tredje part (förutom anställda på Arla Foods) utan ditt samtycke, som ska lämnas enligt de villkor som beskrivs nedan om du inte lämnar andra instruktioner.

Om du vill tas bort från vår e-postlista

Om du vill ha upplysningar om vilka uppgifter vi har om dig eller själv få tillgång till eller rätta dessa uppgifter ber vi dig kontakta arla@arlafoods.com. Du kan när som helst be att få dina personuppgifter raderade från vår e-postlista genom att skicka e-post till arla@arlafoods.com.

ÄNDRINGAR AV VÅR PERSONUPPGIFTSPOLICY

Om vi beslutar att ändra vår personuppgiftspolicy meddelar vi detta på denna sida. Om vi däremot vill genomföra väsentliga ändringar i det sätt som vi behandlar personuppgifterna som vi har om dig kommer vi att be om ditt samtycke innan vi genomför ändringarna.

Louise mådde inte så psykiskt bra när hon var yngre Bild: Tilia

”Jag fick höra att jag var för känslig”

I dag är Louise nöjd och trygg med den hon är

Hur vet man om det är psykisk ohälsa eller "bara livet"? Vardagspuls hälsoinspiratör Hillevi Wahl tog ett snack med Louise som länge drogs med känslor av otillräcklighet och som i dag mår bra – tack vare en förening som arbetar för ungas psykiska hälsa.

Publicerad 2017-11-06 | Hillevi Wahl

Hej Lollo, vem är du?
– Jag är en väldigt glad, sprallig lekfull person. Men jag har också ett väldigt starkt allvar inom mig. Så skulle jag vilja presentera mig själv, som den jag är - och inte vad jag gör. Ibland möter jag människor som inte tror att de har rätt att må dåligt, eftersom de inte har haft en svår uppväxt.

Hur tänker du kring vad som är psykisk ohälsa eller om det ”bara är livet”?
– Det är en vanlig fråga vi får. Ibland behöver man faktiskt inte veta vad det är. Om det inte är av medicinska skäl. Men man har alltid rätt att söka stöd och hjälp. Speciellt av någon som man känner sig trygg hos och känner tillit till.
– Är det ”bara” livet som gör ont, behöver man stöttning i det också.

Om vi inte får prata om det som kanske är livet – och hittar platser att vila på – då blir det ju psykisk ohälsa till slut.
– Ja, och det var lite så det var för mig. Till exempel har jag aldrig gillat högtider. Jag har haft en sådan ångest kring min familjs idylliska jular med överflöd av mat och presenter. Varför gör vi så här, med tanke på miljön, när så många svälter eller har dysfunktionella familjer, när det finns de som inte har? Jag har känt en dubbel skam kring det, att jag inte ens har kunnat njuta av det jag hade. Du har egen erfarenhet av psykisk ohälsa.

Minns du hur det började för dig?
– För mig handlade det mycket om känslor av otillräcklighet, att känna sig fel, annorlunda och konstig. Jag hade redan som liten väldigt mycket tankar kring världen, hur det fungerade och såg ut. Jag kunde ifrågasätta varför vuxna födde barn när det redan finns så många barn på den här jorden som far illa, och varför vi inte kunde ta hand om dem först.
– Men då fick jag mest höra att jag var för känslig och blev lite klappad på huvudet. Så jag stängde inne de känslorna – och när man sätter locket på något som känns, så kan det utveckla destruktiva beteenden. Barn är ju smarta, och jag märkte vad jag fick cred för och det var att vara glad – så det blev en prestation för mig. Det blev hela min identitet, att vara den här glada ungen.

Först fick du kroppsliga besvär, hur gammal var du då?
– Någon gång på mellanstadiet. Jag fick ganska tidigt ont i magen och ont i huvudet. Den här känslan av otillräcklighet utvecklades till att prestationer i skolan blev viktiga för mig. Jag blev livrädd för att misslyckas inför ett prov, till exempel, och hade stark ångest.
– För att överleva ångesten hade jag senare vissa beteenden som ätstörningar, men också att jag jobbade väldigt mycket, tränade väldigt mycket. Jag hade ett väldigt starkt självhat som gjorde att jag färgade håret, skaffade lösnaglar, löshår, lösögonfransar, bytte ögonfärg genom linser och sådant, bara för att försvinna för mig själv. För någon annan kan sådant vara kreativ sysselsättning, men för mig blev det destruktivt eftersom jag försökte fly från mig själv.

Kunde du be någon om hjälp med de här tankarna och känslorna?
– Jag försökte på olika sätt uttrycka mig, men hade nog inte riktigt orden. Har man inte orden kan man inte prata om det. Det är därför vi tycker det är så viktigt att vi får in det här i skolorna, på schemat – att kunna prata om känslor och hur vi tänker och mår. Inte bara ägna skoltimmar åt vår fysiska hälsa, utan den psykiska också. Allt hänger ju ihop.

Var hittade du hjälp till slut?
– Första gången kände mig förstådd var faktiskt i kontakten med Tilia. Då fick jag den typen av spegling som hjälpte mig. Bara i den här organisationen har vi tre generationer som har känt och tänkt ungefär likadant som jag. Det var en sådan oerhörd lättnad. Här fick jag fick också hjälp med att reda i vad det var jag saknade. Jag hade till exempel ingen självkänsla, ingen tilltro till mitt eget värde som person. Mitt värde var enbart kopplade till prestationer.
– I dag är jag väldigt trygg och nöjd med den jag är och det är en väldigt behaglig känsla att ha.

Hur tänker du krig högtiderna i dag? Hur kan man göra och tänka?
– Vi är noga med att inte ge några allmänna råd. Vi är alla olika, har olika behov och olika situationer, och olika anledningar till att vi inte trivs med högtider. För mig, har det varit viktigt att tillåta mig själv att pausa, att vila, ett känna efter och acceptera alla mina känslor, oavsett vilka de är. Jag tillåter mig vara ledsen om jag behöver det, och glad om jag är det.
– I dag kan jag välja hur jag vill hantera dessa högtider. Vissa år vill jag ha ett klassiskt och idylliskt firande. Andra år vill jag välja bort firandet och ge min tid till andra. Vissa högtider åker jag bort och gör något som jag själv vill och längtar efter och ibland så låter jag allt runt omkring pågå utan att vara delaktig.

Tilia sänder live på Instagram varannan söndag kväll. Ni finns på chatt som är öppen 365 dagar om året. Och ni har också en fantastisk lägerverksamhet.
– Ja, vi har ett nyårsläger nu, bland annat, för ungdomar som är 16 till 24 år. Där fokuserar vi främst på att vara en frizon där ungdomar kan slippa den där pressen och stressen kring högtiderna. På lägret kan de vara en del av en gemenskap utan krav på någonting. Ansökan är öppen till 1 november. Den hittar ni här

Om Tilia

Tilia är en ideell förening. Deras volontärer har tystnadslöfte, men ingen anmälningsplikt och den som behöver stöd kan vara anonym.

Stödchatt: Är öppen 365 dagar om året kl 21.00–22.30 och nås på www.foreningentilia.se.
Mejlstöd: stod@foreningentilia.se.
Lägerverksamhet: www.foreningentilia.se/lager
Podd: Tiliapodden – en poddcast om pyskisk (o) hälsa.