Hur sparas mina uppgifter?

Betr. elektronisk behandling av personuppgifter i Arla Foods-koncernen.

Vår personuppgiftspolicy innefattar de åtgärder som vi vidtar för att säkerställa att alla de upplysningar som kommer i vår ägo förvaras korrekt och förblir konfidentiella och endast används för sitt ursprungliga syfte.

Om du har några frågor eller kommentarer rörande Arla Foods internetpolicy kan du antingen skicka e-post till arla@arlafoods.com eller skriva till Arla Foods Lindhagensgatan 126, 105 46 Stockholm.

PERSONUPPGIFTER

De enda personuppgifter som vi samlar in är de personuppgifter som du lämnar till oss när du går in på vår webbplats eller på annat sätt lämnar till oss när du besöker vår webbplats. Om du önskar skickar vi en utskrift där det framgår vilka upplysningar vi har om dig.

På vår webbplats lagras inga personuppgifter automatiskt och inga personuppgifter samlas in automatiskt på något annat sätt. Det är endast användarens IP-adress som webbservern automatiskt känner igen för att därefter skicka webbsidorna till din dator. Om du är ansluten till internet får du en IP-adress som ser ut ungefär så här: 197.188.58.9.

Vi använder s.k. cookies för att samla in uppgifter av teknisk karaktär och för statistiska syften, för att mäta webbplatstrafiken. Alla dessa upplysningar är icke-personrelaterade uppgifter och du kan inte identifieras utifrån dem. De samlas endast in av systemadministrativa skäl. En cookie är ett meddelande som skickas från webbservern till webbläsaren. Den har bland annat till uppgift att identifiera användarens dator och på så sätt registrera webbplatsens besöksmönster.

I vilka sammanhang används personuppgifterna?

De personuppgifter som du lämnar till oss används enligt följande:

  • Skaffa uppgifter, produkter eller tjänster till dig som du bett om.
  • Lämna upplysningar till dig om produkter eller tjänster från Arla Foods som du kan vara intresserad av, eller andra marknadsrelaterade syften för internt bruk för att förbättra webbplatsens innehåll. Det kan vara information eller användartest, som du i förväg anmält intresse för att delta i, för att anpassa webbplatsens innehåll och/eller layout till den enskilda användaren. Det kan även röra sig om att göra användarna uppmärksamma på uppdateringar av webbplatsen, samt samla in och offentliggöra statistiska upplysningar om användaren och dennas önskemål. Observera att statistiken är anonym och att det därmed inte är möjligt att identifiera enskilda användare.

VIDAREFÖRMEDLING AV PERSONUPPGIFTER

Vi lämnar inte vidare några personuppgifter till tredje part (förutom anställda på Arla Foods) utan ditt samtycke, som ska lämnas enligt de villkor som beskrivs nedan om du inte lämnar andra instruktioner.

Om du vill tas bort från vår e-postlista

Om du vill ha upplysningar om vilka uppgifter vi har om dig eller själv få tillgång till eller rätta dessa uppgifter ber vi dig kontakta arla@arlafoods.com. Du kan när som helst be att få dina personuppgifter raderade från vår e-postlista genom att skicka e-post till arla@arlafoods.com.

ÄNDRINGAR AV VÅR PERSONUPPGIFTSPOLICY

Om vi beslutar att ändra vår personuppgiftspolicy meddelar vi detta på denna sida. Om vi däremot vill genomföra väsentliga ändringar i det sätt som vi behandlar personuppgifterna som vi har om dig kommer vi att be om ditt samtycke innan vi genomför ändringarna.

Under flera års tid led Johanna Hisbro av självupplevd fulhet BDD Bild: Johanna Berghänel

Johanna drabbades av självupplevd fulhet

”Jag undvek att prata med andra”

Allt började med en elak kommentar från en jämnårig kille. En kommentar som fick den då 15–åriga Johanna Hisbro att hålla handen för ansiktet när hon pratade och använda stora mängder smink. Allt för att dölja sådant som ingen annan lade märke till i hennes ansikte. Johanna hade drabbats av BDD, självupplevd fulhet.

Publicerad 2016-06-02 | Senast ändrad 2017-09-04 | Erika Sjöö

34–åriga Johanna Hisbro från Uddevalla beskriver sig själv som en person som alltid haft höga krav på sig själv. Som barn till en blandmissbrukare har hon dessutom ofta känt sig tvungen att vara stark samtidigt som ångest och oro funnits med i bakgrunden. När Johanna var femton år var det en jämnårig kille i skolan som sa till henne att det såg ut som om hon stoppat in snus i motvind.

– Han syftade på behåring i ansiktet. Den kommentaren gav mig en kraftig ångestattack. Jag höll handen för munnen, undvek att vistas i solen och undvek att prata med andra, säger Johanna.

Kontrollerade sitt utseende hela tiden

Med tiden blev det bara värre. Johanna kände ett stort behov av att hela tiden kontrollera sitt utseende. Utöver behåring hade Johanna nu börjat se fläckar i ansiktet som hon störde sig på.

– Man går in i minsta detalj. Jag kände ett kontrollerande behov av att kamouflera mitt ansikte och började använda mycket smink. Jag som aldrig använt smink innan kände mig nu tvungen att sminka mig väldigt mycket bara när jag skulle gå till affären och så skulle det hålla på ända tills jag var 30 år då jag fick hjälp, säger Johanna.

Funderade på plastikoperation

När Johanna såg sig i spegeln såg hon bara fel. Ibland gick tankarna så långt att hon funderade på att göra en plastikoperation och hon gjorde ett flertal konsultationer hos olika plastkirurger. Tanken var att hon skulle genomgå en laserbehandling i hela ansiktet för att få bort de fläckar hon störde sig på.

– Men jag var för rädd för att lägga mig under kniven och det är jag glad för idag, berättar Johanna.

Blev botad genom KBT

Det var hos ett besök hos en kurator som Johanna för första gången fick höra talas om dysmorfofobi, BDD, självupplevd fulhet. Då var hon 30 år och hade skrivit en bok om hur hon ville se ut. Hon sökte information om BDD på nätet och hittade till en studie som pågick vid Karolinska Institutet. Hon ansökte om att få vara med i studien och kom in.

– Det var skönt att få KBT–terapi. Jag lärde mig att förstå mig själv och att acceptera mig själv. Men visst var det fruktansvärt jobbigt ibland. En övning handlade exempelvis om att gå till affären utan att sminka sig. Det blev en väldigt ångestladdad situation och det enda jag kunde tänka var: gå och hämta ditt kaffe, gå till kassan, betala och gå ut. Jag mötte en man som tittade på mig och jag tänkte: nu såg han det där i mitt ansikte. Men vad stolt jag var när jag kom hem sen! säger Johanna.

Uppmanar andra att söka hjälp

I dag är Johanna frisk från sin BDD även om hon fortfarande kan känna av symtomen vissa dåliga dagar.

– Men jag vet hur jag ska hantera det och hur jag ska slå bort negativa tankar. Jag tycker att det är viktigt att våga prata om BDD och uppmanar alla som tror att de har BDD eller känner någon som har det att söka hjälp, säger Johanna.

I dag lever Johanna ett stadigt familjeliv med man och tre barn.

”Man får en förvrängd spegelbild”

Psykologen Jesper Enander forskar om dysmorfofobi, BDD vid Karolinska Institutet i Stockholm. Enligt honom är kännedomen om sjukdomen inte jättestor inom vården trots att två procent av befolkningen tros har den. Det vanliga är att sjukdomen börjar i tonåren.

– BDD innebär att en person hakar upp sig på en eller flera kroppsdelar. Personen blir väldigt upptagen av defekter i utseendet som inte finns där och som andra inte kan se. Det kan handla om att man tycker att näsan har fel form, att hyn är pigmenterad eller att man är väldigt hårig. En person med BDD som ser sig själv i spegeln har en förvrängd spegelbild. Man känner stor oro över att någon ska döma en för ens utseende och det finns de som tycker att de är taskiga mot omgivningen om de går utanför dörren och visar sig, något som kan leda till att vissa isolerar sig i hemmet, säger Jesper Enander.

Gener och uppväxt kan ligga bakom 

Orsaken till BDD handlar om både arv och miljö.

– Vi vet att ungefär 50 procent har sin grund i generna och att resten har med andra saker att göra. Det kan handla om allt från mobbning, komplikationer under graviditeten eller stress, säger Jesper Enander.

Enligt Jesper Enander söker många drabbade hjälp hos skönhetsindustrin.

– Det vanligaste är att man söker sig till hudläkare eller kosmetisk kirurgi, vilket inte hjälper mot BDD utan snarare kan förvärra den. Kanske korrigerar man sin näsa men blir mer fixerad vid den efter operationen. Vissa har opererat sig så mycket att de till slut får ett defekt utseende på riktigt, säger Jesper Enander.

Studie om självupplevd fulhet – BDD

För ett par månader sedan publicerade Jesper Enander och hans kollegor vid Karolinska Institutet resultatet från behandlingsstudien som erbjöd behandling med KBT över internet mot BDD. Av de totalt 94 patienterna som deltog hade många varit sjuka i flera år och haft tidigare kontakter med hälso– och sjukvården. Var femte deltagare hade tidigare gjort i snitt minst två plastikoperationer för att försöka åtgärda upplevda fel med utseendet.

– Direkt efter behandlingsavslut hade hälften av personerna i KBT-gruppen minskat sina symtom avsevärt och var tredje person var helt botad. Behandlingen ökade också livskvaliteten för deltagarna och minskade deras depressiva symtom. Hälften av dem som hade en pågående depression vid studiens start var inte längre deprimerade efter att de avslutat sin behandling, säger Jesper Enander.

Vill du fråga Johanna Hisbro om något som berör BDD? Då är du välkommen att kontakta henne på Facebook.