Hur sparas mina uppgifter?

Betr. elektronisk behandling av personuppgifter i Arla Foods-koncernen.

Vår personuppgiftspolicy innefattar de åtgärder som vi vidtar för att säkerställa att alla de upplysningar som kommer i vår ägo förvaras korrekt och förblir konfidentiella och endast används för sitt ursprungliga syfte.

Om du har några frågor eller kommentarer rörande Arla Foods internetpolicy kan du antingen skicka e-post till arla@arlafoods.com eller skriva till Arla Foods Lindhagensgatan 126, 105 46 Stockholm.

PERSONUPPGIFTER

De enda personuppgifter som vi samlar in är de personuppgifter som du lämnar till oss när du går in på vår webbplats eller på annat sätt lämnar till oss när du besöker vår webbplats. Om du önskar skickar vi en utskrift där det framgår vilka upplysningar vi har om dig.

På vår webbplats lagras inga personuppgifter automatiskt och inga personuppgifter samlas in automatiskt på något annat sätt. Det är endast användarens IP-adress som webbservern automatiskt känner igen för att därefter skicka webbsidorna till din dator. Om du är ansluten till internet får du en IP-adress som ser ut ungefär så här: 197.188.58.9.

Vi använder s.k. cookies för att samla in uppgifter av teknisk karaktär och för statistiska syften, för att mäta webbplatstrafiken. Alla dessa upplysningar är icke-personrelaterade uppgifter och du kan inte identifieras utifrån dem. De samlas endast in av systemadministrativa skäl. En cookie är ett meddelande som skickas från webbservern till webbläsaren. Den har bland annat till uppgift att identifiera användarens dator och på så sätt registrera webbplatsens besöksmönster.

I vilka sammanhang används personuppgifterna?

De personuppgifter som du lämnar till oss används enligt följande:

  • Skaffa uppgifter, produkter eller tjänster till dig som du bett om.
  • Lämna upplysningar till dig om produkter eller tjänster från Arla Foods som du kan vara intresserad av, eller andra marknadsrelaterade syften för internt bruk för att förbättra webbplatsens innehåll. Det kan vara information eller användartest, som du i förväg anmält intresse för att delta i, för att anpassa webbplatsens innehåll och/eller layout till den enskilda användaren. Det kan även röra sig om att göra användarna uppmärksamma på uppdateringar av webbplatsen, samt samla in och offentliggöra statistiska upplysningar om användaren och dennas önskemål. Observera att statistiken är anonym och att det därmed inte är möjligt att identifiera enskilda användare.

VIDAREFÖRMEDLING AV PERSONUPPGIFTER

Vi lämnar inte vidare några personuppgifter till tredje part (förutom anställda på Arla Foods) utan ditt samtycke, som ska lämnas enligt de villkor som beskrivs nedan om du inte lämnar andra instruktioner.

Om du vill tas bort från vår e-postlista

Om du vill ha upplysningar om vilka uppgifter vi har om dig eller själv få tillgång till eller rätta dessa uppgifter ber vi dig kontakta arla@arlafoods.com. Du kan när som helst be att få dina personuppgifter raderade från vår e-postlista genom att skicka e-post till arla@arlafoods.com.

ÄNDRINGAR AV VÅR PERSONUPPGIFTSPOLICY

Om vi beslutar att ändra vår personuppgiftspolicy meddelar vi detta på denna sida. Om vi däremot vill genomföra väsentliga ändringar i det sätt som vi behandlar personuppgifterna som vi har om dig kommer vi att be om ditt samtycke innan vi genomför ändringarna.

KBT mot hetsätning Bild: Johnér

KBT - effektiv behandling mot hetsätningsstörning

Flera bakomliggande orsaker till störningen

Att någon gång i livet drabbas av det som kallas för hetsätningsstörning är inte helt ovanligt. Forskning visar att 1 – 4 procent av befolkningen lider av det. Men det finns hjälp att få. En ny rapport visar att kognitiv beteendeterapi, KBT, och behandling med IPT kan vara effektiv.

Publicerad 2016-05-12 | Erika Sjöö

Hetsätning. Du har säkert hört om det förut men har kanske inte riktigt koll på vad det egentligen innebär för alla har vi väl kanske ätit lite mer än vad som känts rimligt någon gång i livet.

– Fenomenet hetsätning innebär att en person äter väsentligt större mängder mat eller andra livsmedel än vad som är normalt för omständigheterna. Det behöver inte nödvändigtvis handla om flera tusen kilokalorier. Den som hetsäter är medveten om att den äter för mycket men kan inte själv sätt stopp för det och fortsätter tills den känner sig obehagligt mätt. Det är mycket vanligt att man får ångest efteråt och upplever skam och skuld efteråt, förklarar Ata Ghaderi,professor vid klinisk psykologi vid Karolinska Institutet.

Flera bakomliggande orsaker till hetsätning

Diagnosen hetsätning liknar bulimi men den som har en hetsätningsstörning stoppar inte fingrarna i munnen för att kräkas, övertränar inte eller missbrukar laxermedel. Forskning visar att 1 – 4 procent av den svenska befolkningen lider av hetsätningsstörning. Det är främst kvinnor som är drabbade men könsfördelningen är jämnare om man jämför med andra ätstörningar som till exempel anorexi och bulimi. För att få diagnosen hetsätning krävs det att man hetsäter i genomsnitt minst en gång i veckan under en period på minst tre månader. Det finns flera bakomliggande orsaker till att en person drabbas av hetsätningstörning.

– Det kan handla om allt från övervikt, återkommande försök att banta och gå ner i vikt, genetiska faktorer, mobbning och missnöje med kroppen, säger Ata Ghaderi.

KBT–behandling mot hetsätning

Det har länge forskats på fenomenet hetsätning men tidigare varit oklart vad som egentligen hjälper. Men nu visar en ny rapport från SBU att kognitiv beteendeterapi, KBT, och interpersonell psykoterapi, IPT, kan göra att hetsätningen minskar eller upphör genom att nya beteenden och förhållningssätt tränas in.

– I behandlingen jobbar patienten som en detektiv. Man frågar sig själv: Vad triggar igång mina hetsätningar? Vad får jag ut av det? Hur kan jag göra istället? Sedan kan vi exempelvis hjälpa patienten att börja äta mer regelbundet, begränsa ätandet till vissa tider och sluta banta, säger Ata Ghaderi.

Även interpersonell psykoterapi, IPT, där fokus ligger på relationer, har visat sig ge goda effekter på hetsätningsstörning. Behandlingen ges hos terapeut, ofta i grupp.

”Vi förbjuder ingenting”

Att lära sig att äta regelbundet är en viktig del av behandlingen mot hetsätningsstörning.

– Vi förbjuder inga specifika livsmedel men rekommenderar mer av det hälsosamma och mindre av det ohälsosamma. Så fort man förbjuder någonting blir man sugen på det. Det är så vi människor fungerar, säger Ata Ghaderi.

Det är viktigt att personer som misstänker att de har en hetsätningsstörning söker hjälp.

– Allt för många väntar alldeles för länge på att söka vård. Det finns många risker med att gå med ett sådant här beteende under alldeles för lång tid. Man får lägre livskvalitet, blir nedstämd och risk för att man isolerar sig. Man kan också få följdsjukdomar som till exempel diabetes, säger Ata Ghaderi.

 

Det här är hetsätning

För att beteendet ska räknas som en hetsätningsstörning ska minst tre av kriterierna nedan uppfyllas:

  • Man äter mycket fortare än normalt.
  • Man äter tills man är obehagligt mätt.
  • Man äter trots att man inte känner sig hungrig.
  • Man äter ensam på grund av skam över att äta så mycket.
  • Efteråt får man skuldkänslor eller känner sig äcklad eller deprimerad.

Källa: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering