Hur sparas mina uppgifter?

Betr. elektronisk behandling av personuppgifter i Arla Foods-koncernen.

Vår personuppgiftspolicy innefattar de åtgärder som vi vidtar för att säkerställa att alla de upplysningar som kommer i vår ägo förvaras korrekt och förblir konfidentiella och endast används för sitt ursprungliga syfte.

Om du har några frågor eller kommentarer rörande Arla Foods internetpolicy kan du antingen skicka e-post till arla@arlafoods.com eller skriva till Arla Foods Lindhagensgatan 126, 105 46 Stockholm.

PERSONUPPGIFTER

De enda personuppgifter som vi samlar in är de personuppgifter som du lämnar till oss när du går in på vår webbplats eller på annat sätt lämnar till oss när du besöker vår webbplats. Om du önskar skickar vi en utskrift där det framgår vilka upplysningar vi har om dig.

På vår webbplats lagras inga personuppgifter automatiskt och inga personuppgifter samlas in automatiskt på något annat sätt. Det är endast användarens IP-adress som webbservern automatiskt känner igen för att därefter skicka webbsidorna till din dator. Om du är ansluten till internet får du en IP-adress som ser ut ungefär så här: 197.188.58.9.

Vi använder s.k. cookies för att samla in uppgifter av teknisk karaktär och för statistiska syften, för att mäta webbplatstrafiken. Alla dessa upplysningar är icke-personrelaterade uppgifter och du kan inte identifieras utifrån dem. De samlas endast in av systemadministrativa skäl. En cookie är ett meddelande som skickas från webbservern till webbläsaren. Den har bland annat till uppgift att identifiera användarens dator och på så sätt registrera webbplatsens besöksmönster.

I vilka sammanhang används personuppgifterna?

De personuppgifter som du lämnar till oss används enligt följande:

  • Skaffa uppgifter, produkter eller tjänster till dig som du bett om.
  • Lämna upplysningar till dig om produkter eller tjänster från Arla Foods som du kan vara intresserad av, eller andra marknadsrelaterade syften för internt bruk för att förbättra webbplatsens innehåll. Det kan vara information eller användartest, som du i förväg anmält intresse för att delta i, för att anpassa webbplatsens innehåll och/eller layout till den enskilda användaren. Det kan även röra sig om att göra användarna uppmärksamma på uppdateringar av webbplatsen, samt samla in och offentliggöra statistiska upplysningar om användaren och dennas önskemål. Observera att statistiken är anonym och att det därmed inte är möjligt att identifiera enskilda användare.

VIDAREFÖRMEDLING AV PERSONUPPGIFTER

Vi lämnar inte vidare några personuppgifter till tredje part (förutom anställda på Arla Foods) utan ditt samtycke, som ska lämnas enligt de villkor som beskrivs nedan om du inte lämnar andra instruktioner.

Om du vill tas bort från vår e-postlista

Om du vill ha upplysningar om vilka uppgifter vi har om dig eller själv få tillgång till eller rätta dessa uppgifter ber vi dig kontakta arla@arlafoods.com. Du kan när som helst be att få dina personuppgifter raderade från vår e-postlista genom att skicka e-post till arla@arlafoods.com.

ÄNDRINGAR AV VÅR PERSONUPPGIFTSPOLICY

Om vi beslutar att ändra vår personuppgiftspolicy meddelar vi detta på denna sida. Om vi däremot vill genomföra väsentliga ändringar i det sätt som vi behandlar personuppgifterna som vi har om dig kommer vi att be om ditt samtycke innan vi genomför ändringarna.

Tvångssyndrom kan bli ett stort problem för den som är drabbad Bild: Mostphotos

Marta levde med svår OCD

”Till slut kunde jag inte ens slänga ett tuggummi”

Det var när Marta började ett nytt arbete för några år sedan som tvångstankarna och tvångshandlingarna kom smygande. Till slut gick det så långt att hon inte kunde leva ett normalt liv och hon fick diagnosen tvångssyndrom/OCD. Det här är hennes berättelse.

Publicerad 2017-05-19 | Erika Sjöö

Tvångssyndrom innebär att en person måste tänka på ett visst sätt eller göra på ett visst sätt för att på så vis undvika stark ångest. Tvångstankar kan exempelvis vara ”tänk om jag inte stängt av spisen och att det därmed börjar brinna” medan själva tvångshandlingen kan vara att man vid upprepade tillfällen kontrollerar att spisen är avstängd.

En person som har erfarenhet av tvångssyndrom är Marta. I samband med att Marta började ett nytt arbete på Socialtjänsten hösten 2010 smög sig tvångstankarna och tvångshandlingarna på.

– Det började att en tanke dök upp. Det hade med sekretessen att göra. Jag var rädd för att göra något fel, att jag exempelvis skulle råka ta med mig en sekretesshandling och att jag tappade den. Jag var rädd för vad som skulle hända i så fall, exempelvis att jag skulle få sparken, inte kunna betala hyran och bli vräkt, säger Marta.

Med tiden blev det bara värre och värre.

– En tvångstanke blev snabbt flera. Jag oroade mig för att råka skriva om en person i en annans journal och för att jag skulle råka posta en sekretesshandling till fel person. Sedan kom tvångshandlingarna som handlade om att till varje pris försöka förhindra att jag till exempel tappade en sekretesshandling. Kontrollen blev helt enorm. Till slut kunde jag i princip inte slänga något, inte ens ett tuggummi eftersom jag var rädd att jag skulle råka slänga sekretesshandling samtidigt.

Hade hjärtklappning och yrsel

Ju fler tvångshandlingar Marta utförde desto värre blev det då tvångshandlingar lindrar för stunden men i längden blir det bara värre. Småningom vågade hon inte ens att ta i något eftersom hon var rädd att sekretess information skulle fastna på det.

– Rationellt förstod jag att bara för att jag tog i exempelvis ett papper så skulle inte sekretess information fastna på det men det räckte inte, jag var helt styrd av den starka ångesten. Jag hade svårt att koncentrera mig, hade hjärtklappning, yrsel och var alltid nära till paniken, säger Marta.

Marta var ofta ledsen och grät mycket. På jobbet var det dock ingen som kände till hennes problem. Hon dolde sina tvångshandlingar väl. När hon behövde prata med någon gick hon iväg och pratade i telefon med sin man eller syster.

Diagnostiserades med OCD

Någon månad efter att Marta levt med de svåra tvångstankarna, tvångshandlingarna och ångesten började hon gå hos en terapeut men gjorde inga större framsteg. Terapeuten uppmuntrade därför Marta att söka specialisthjälp.

– Jag ringde till vårdcentralen ett par dagar efter och fick träffa en läkare samma dag. Läkaren förstod inte hur jag klarat jobba med alla tvång jag hade. Då förstod jag att jag var på sjuk på riktigt, säger Marta.

Marta fick diagnosen tvångssyndrom/OCD. Hon blev remitterad till Ångestenheten i Stockholm och började i väntan på behandling med medicinering i form av sertralin. Hon var sjukskriven i ungefär ett års tid. Efter att Marta blev sjukskriven blev hon istället rädd att tappa sitt läkarintyg. Hon ville absolut inte att någon skulle få reda på att hon hade tvångssyndrom, hon skämdes väldigt mycket.

Mår bra idag

Hösten 2011 genomgick Marta KBT-behandling, exponering med responsprevention i grupp.

– Till en början var det skrämmande att dela allt man dolt så väl med andra i gruppen. Men att träffa andra personer med samma diagnos och inse att jag inte var ensam har betytt väldigt mycket för mig. Att få ta del av deras historia och dela min har stärkt mig oerhört. I början var det även jobbigt att exponera sig för allt det jag tidigare undvek och inte heller utföra tvångshandlingar men det gick lättare allt eftersom, säger Marta.

Marta mådde mycket bättre efter genomgången behandling och var tillbaka på jobbet på heltid ungefär ett år efter behandlingen. I samband med sonens födelse 2013 fick hon sitt första större återfall.

– Under behandlingen lär man sig att bli sin egen terapeut vilket hjälpte mig att ta mig ur relativ snabbt. Jag har även fått ett till återfall i samband med en långvarig stressig situation på jobbet 2015 men tack vare alla verktygen jag fått under min behandling känner jag igen tvånget snabbt och vet vad jag måste göra samt vad jag inte får göra för att bli bättre, säger Marta.

Idag mår Marta bra. Hon delar sina erfarenheter av tvångssyndrom på olika sociala medier och via blogg. Målet är att starta eget företag som föreläsare och fortsätta dela sina erfarenheter av psykisk sjukdom. Här kan du komma i kontakt med henne: www.memyselfiandocd.blogg.se

Mer om Tvångssyndrom/OCD

Tvångssyndrom (Obsessive Compulsive Disorder) innebär tvångstankar eller tvångshandlingar.
I diagnosmanualen DSM-5 kategoriseras OCD tillsammans med andra tvångsrelaterade störningar samt samlarsjuka, exkoriationssjuka (skin-picking), trichotillomani (hair-pulling) och dysmorfofobi (självupplevd fulhet).
Det är vanligt med flera olika typer av tvångstankar/tvångshandlingar hos en och samma person. Depressioner, ångesttillstånd och personlighetsavvikelser är vanligt förekommande hos de som har OCD.
De vanligaste tvångshandlingarna är att kontrollera spis, kranar och lås, tvätta sig upprepade gånger och att utföra mentala ritualer som att läsa en ramsa för att förhindra en händelse. Efter att en person utfört en tvångshandling känner sig personen ofta tillfälligt lättare tillmods.
Källa: Internetmedicin.se